Förebyggandet av våld stöds av säkerhetsfrämjande ledarskap, verksamhetskultur och tillvägagångssätt i skolorna och läroanstalterna samt inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Upplevelser av rättvisa, trygghet och att bli accepterad skapar tillit och främjar arbetsro.

 Vuxna pratar med varandra vid datorn.

Våld förebyggs och personalen ingriper alltid snabbt i även lindriga former av våld, såsom hot.

Säkerheten skapas tillsammans av ledningen och personalen genom att inkludera eleverna/de studerande på ett omfattande och jämlikt sätt. Ordningsregler, säkerhetsfrämjande verksamhetsmodeller och tillvägagångssätt behandlas, väljs och fattas beslut om tillsammans. Säkerheten främjas och våld förebyggs genom förutseende agerande och god planering av undervisningsgrupperna. Säkerheten främjas också genom lärarnas pedagogiska och didaktiska lösningar. Även trygga lärmiljöer och byggnader samt gårdsplaner är en viktig del av det förebyggande arbetet.

 

Känner du till ditt ansvar – Förebyggande av ensamhet och främjande av trygghet och säkerhet

Ledning av trygghet och säkerhet, god planering av undervisningsarrangemangen och förutseende agerande förebygger våld.

Säkerhetsbrister diskuteras vid behov med rektorn eller ledaren, som har det övergripande ansvaret för säkerheten i skolan, läroanstalten eller inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Ledarna och cheferna ansvarar för att målen uppnås samt för utvecklingen av verksamheten och ändringar i tillvägagångssätten.

Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur man inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, i skolorna och läroanstalterna samt i familjerna förhåller sig till våldshandlingar, lindrig misshandel eller hot om våld.

Attityder och värderingar påverkar i sista hand varje yrkesutbildad persons och vårdnadshavares agerande och huruvida vi blundar för våldssituationen eller ingriper i den, och om vi vid behov kräver en ändring i sättet att förhålla sig till konflikter mellan barn och unga.  

Våldsförebyggande åtgärder inom småbarnspedagogik och utbildning är: 

  • rutiner för ledning av trygghet och säkerhet, såsom gemensam överenskomna tillvägagångssätt för att trygga säkerheten i undervisningen och under arbetsdagen, samt flexibla undervisningsarrangemang
  • ledning genom information, såsom insamling av uppgifter om trygghet och säkerhet och våld, analysering av resultaten och slutsatser om utvecklingsåtgärder samt genomförande av åtgärder
  • jämställt, likvärdigt, rättvist och respektfullt bemötande av alla i gemenskapen
  • att välja, behandla och besluta om ordningsregler och andra verksamhetsmodeller och tillvägagångssätt tillsammans
  • att stöda varje barns och ung persons utveckling samt att beakta stödet i undervisningen samt i arbetsdagens och undervisningens strukturer 
  • att stödja arbetsron genom att tidigt ingripa i problem med att fungera i undervisningsgruppen i enlighet med barnets bästa samt genom att vid behov ändra på undervisningsarrangemangen
  • lärarnas och den övriga personalens, barnens/elevernas/de studerandes samt föräldrarnas/vårdnadshavarnas deltagande i insatser som främjar trygghet och välbefinnande och förebygger våld 
  • att systematiskt utveckla och upprätthålla personalens kunnande gällande trygghet, säkerhet och välbefinnande samt att främja personalens kompetens inom förebyggande av våld, ingripande i våld och uppföljning av våld
  • introduktion i arbetet och uppföljning av att arbetsintroduktion genomförs att föra dialog och samarbete i ett tidigt skede med föräldrarna/vårdnadshavarna
  • samarbete med de instanser som stöder barns och ungas trygghet och säkerhet och välbefinnande (elev- och studerandevårdstjänster, rådgivningstjänster samt andra hälsovårdstjänster, barnskydd och annat socialväsende, polis, ungdomsväsendet och organisationer)
  • att planera byggnader och gårdar samt hålla dem i ett sådant skick att de främjar tryggheten och säkerheten och förebygger våld

Vid motverkandet av våld är det viktigt att beakta barnets och den ungas ålder och utveckling. Människans hjärna utvecklas tills man är cirka 25 år gammal. Man övar sina emotionella och kommunikativa färdigheter (sociala färdigheter) under hela barndomen. Man kan och behöver öva på färdigheterna och barn och elever lär sig dem målinriktat inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och grundskolan samt även senare i utbildningen. Handledning och stöd för emotionella och kommunikativa färdigheter samt känsloreglering i tidig barndom för barn som beter sig våldsamt eller aggressivt förebygger senare våldsamt beteende. Enhetliga och konsekventa tillvägagångssätt samt samarbete med vårdnadshavarna är centralt för att begränsa och motverka våldsamt beteende hos barn och unga. Det är viktigt att förstå att det finns ett samband mellan goda kommunikativa färdigheter, uppförande och tillvägagångssätt som beaktar andra och trygghet och säkerhet.

 

Kommunikativa färdigheter och förebyggande av våld

Konventionen om barnets rättigheter förpliktar alla som arbetar med barn och unga att se till att barn och unga skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt våld, skada och misshandel. Barn ska också skyddas mot försummelse, likgiltighet, dålig behandling eller utnyttjande, inklusive sexuellt utnyttjande, när en förälder eller en annan laglig företrädare eller någon annan person vårdar eller ansvarar för barnet.

Det är viktigt att personalen i skolan, vid läroanstalten och inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen informerar alla barns och ungas vårdnadshavare om barnens och ungdomarnas rättigheter. Det finnas bristande kunskap om barnets rättigheter inom familjerna.

Även småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, skolorna och läroanstalterna bör kunna förhindra uppkomsten av våldsamma attityder.  Bakom den våldsaccepterande attityden ”vi mot dem” finns flera faktorer, såsom oro, svartvita tankemönster, osäkerhet och andra negativa känslor samt fördomsfulla attityder.  Man kan påverka hur alla dessa utvecklas genom att ge barn och unga en trygg möjlighet till bemötande och att bli hörda samt genom att erbjuda stöd för att strukturera sina tankar och känslor.

Att minska motsättningar och polarisering samt skapa en känsla av samhörighet bland elever och studerande är effektiva metoder för att förebygga våld.  

Inom förskoleundervisningen och vid varje skola och läroanstalt arbetar en elev- och studerandevårdsgrupp. Gruppen ansvarar för att planera, utveckla, genomföra och utvärdera elev- och studerandevården vid förskolan, skolan eller läroanstalten. I gruppen deltar rektorn och ledaren, lärarna och den övriga personalen samt företrädare för eleverna och de studerande, företrädare för vårdnadshavarna samt yrkesutbildade personer inom elev- och studerandevårdstjänsterna. I utbildningsanordnarens elev- och studerandevårdsplan ingår planer för att skydda barn, elever och studerande mot våld, mobbning och trakasserier samt åtgärder för att främja barnens, elevernas och de studerandes hälsa och välbefinnande.

I utbildningsanordnarens elev- och studerandevårdsplan beskrivs åtgärder för att förebygga våld, mobbning och trakasserier, följa upp deras förekomst och ingripa i problemsituationer samt de rutiner som uppföljningen förutsätter. Dessutom beskrivs till exempel tillvägagångssätt för att hänvisa en elev och studerande (den som utsatts för och den som misstänks för handlingen) som behöver stöd tillelev- och studerandevårdstjänsterna.  Samarbetet med vårdnadshavarna och andra myndigheter är av betydelse för att få slut på mobbning, trakasserier, diskriminering och våld.