I Finland koordinerar inrikesministeriet arbetet med att förebygga våldsbejakande radikalisering och ansvarar för det nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsbejakande radikalisering och extremism. En betydande del av programmet riktas mot undervisningsväsendet. Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen har aktivt deltagit i arbetet. Inom undervisningsväsendet har verksamheten framskridit väl. Det finns också internationella förväntningar på hur skolorna i Finland förebygger våldsbejakande radikalisering. Finlands utbildningssystem har bedömts vara ett av de bästa i världen och Finland förväntas vara aktiv också när det gäller att utveckla goda modeller för att förebygga våldsbejakande radikalisering och extremism. Undervisningsväsendets betydelse när det gäller att förebygga våldsbejakande radikalisering framhävs också av att de personer som misstänks för terroristbrott eller har radikaliserats är allt yngre.
Vad är våldsbejakande extremism och hur kan den förebyggas på olika sätt?
Till våldsbejakande extremism räknas bruk av våld, hot med våld, rättfärdigande av våld och uppmuntran till våld som motiveras med en ideologi. Var och en bidrar till att påverka hur starkt fotfäste våldsbejakande extremism får i Finland.
Vad är det som leder till våldsbejakande radikalisering?
Det finns flera olika orsaker till våldsbejakande extremism. Radikala tankar leder inte i sig till våld. Faktorer som leder till våldsbejakande extremism är bland annat marginalisering, en känsla av att ha blivit orättvist behandlad, personliga kriser, idealisering av våld, besvikelse på demokratin och identitetskriser. Den våldsbejakande extremismen kan locka med gruppkänsla, makt, ordning, engagemang, lojalitet, äventyrslust, hjältemod och ideologiska ”uppdrag”.
Till riskfaktorer för våldsbejakande radikalisering räknas bland annat
- marginalisering (individ eller grupp)
- erfarenheter av diskriminering
- erfarenheter av orättvis behandling
- sämre socio-ekonomisk ställning
- besvikelse på tidigare politisk/religiös verksamhet
- sämre sociala nätverk
- personlig identitetskris
- kamrat/släktkretsen.
Hur kan man förebygga våldsbejakande extremism?
För att förebygga radikalisering är det viktigt att först se till att det inte uppstår faktorer som leder bort från det demokratiska samhället och att det finns faktorer som lockar till ett aktivt och demokratiskt medborgarskap. Samtidigt riktar man stärkta åtgärder mot riskgrupper. Det förebyggande arbetet utförs på olika nivåer och skolans roll är att erbjuda fungerande tjänster och att förebygga risker:
- Den allmänna samhällspolitiken är inriktad på hela befolkningen, på ett fungerande välfärdssamhälle och bra tjänster, t.ex. skolorna.
- Åtgärderna för att förebygga våldsbejakande extremism riktas särskilt mot riskgrupper och individer som är intresserade av våldsbejakande ideologier och världsbilder. Våldsamma grupper och våldshandlingar har utförare, uppbackare och åskådare. Det är viktigt att man försöker påverka alla dessa grupper. Förebyggande åtgärder kan vidtas av bland annat polisen, skolan, organisationer och religiösa samfund.
- Bekämpning av terrorism innebär att man förhindrar brott. Det är fråga om redan radikaliserade personer och de förebyggande åtgärderna vidtas av polisen och andra säkerhetsmyndigheter.