Förlängd läroplikt

Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika kommuner, har man i samband med ändringen av läroplansgrunderna (Grunderna för förskoleundervisningen läroplan 2010, föreskrift 51/011/2010 och Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010, föreskrift 50/011/2010) definierat noggrannare, vilka dessa elever är. Definitionen har tagits från Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997). Enligt den gäller den förlängda läroplikten gravt handikappade barn. Till dessa räknas syn- och hörselskadade barn samt barn som på annat sätt är fysiskt eller mentalt gravt handikappade eller sent utvecklade. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt.

När man överväger om barnet omfattas av den förlängda läroplikten ska man jämföra hens situation till ovanstående definition. Till grund för ett beslut om förlängd läroplikt och beslut om särskilt stöd som samtidigt ska fattas, ska ligga ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande ur vilket den sakkunnigas bedömning av graden av funktionshinder ska framgå.

Alla syn- och hörselskadade barn, till exempel sådana som använder hörapparat, omfattas inte automatiskt av förlängd läroplikt, utan beslutet ska prövas utgående från ovan nämnda definition enligt grunderna för läroplanen. I lindriga och till och med medelsvåra hörselskador, där skolgången ofta löper väl med hjälp av stödåtgärder eller i vissa fall nästan helt utan stödåtgärder och eleven kommer att nå målen för den grundläggande utbildningen på nio år, behövs inte alltid ett beslut.

De tre sätt som nedan beskrivs för att ordna den förlängda läroplikten har presenterats i kapitel 7.4.5 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

Samarbete mellan olika förvaltningsnämnder och aktörer är viktigt för att informationen om behovet av förlängd läroplikt i ett tillräckligt tidigt skede ska nå dem som fattar beslut i ärendet och för att barnet ska börja få det behövliga stödet. Enligt grunderna för läroplanen ska samarbetet mellan förskoleundervisningen och den övriga småbarnsfostran, övrigt samarbete och olika aktörers ansvar och samarbete definieras i den lokala läroplanen. Därtill betonas det att barnets vårdnadshavare i tillräckligt god tid ska få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om följderna av olika val, eftersom vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga förskoleundervisningen som föregår läroplikten.

Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningens årskurs 1 ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situationen som helhet. Om barnet inleder sin läroplikt i förskoleundervisningen vid 6 års ålder fattas beslutet om längden (1-2år) i förskoleundervisning under det första förskoleåret. Beslutet fattas först i det skedet då det är klart att barnet är moget att börja i årskurs 1 efter ett år i förskolan eller om hen behöver ett år till i förskolan.

Det är viktigt att berätta för vårdnadshavaren att om hen väljer att barnet ska börja i den frivilliga förskoleundervisningen vid 5 års ålder, så betyder det att barnet inleder den grundläggande utbildningen vid 7 års ålder. Ett tredje år i förskoleundervisning kan komma i fråga endast i mycket exceptionella fall. Ett sådant beslut kan fattas bara i det fall att man under eller i slutet av det andra förskoleåret upptäcker att barnet inte har gjort framsteg i enlighet med målen under förskoleundervisningen och att barnet skulle ha potential att klara sig i den grundläggande utbildningen enligt betydligt högre mål om hen inte inleder den grundläggande utbildningen vid 7 års ålder. Orsaken till en sådan exceptionell situation kan vara att barnet har varit sjuk i långa perioder under förskoletiden.

Alltid när ett barn inte inleder den grundläggande utbildningen vid 7 års ålder, ska ett beslut enligt 27 § i lagen om grundläggande utbildning fattas. En utbildningsanordnare kan utgående från en psykologisk utredning eller vid behov medicinsk utredning ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. 

Det vara klart för varje barns/elevs del om barnet deltar i förskoleundervisning eller i vilken årskurs i grundläggande utbildning barnet får undervisning.

Frivillig förskoleundervisning som inleds i 5 års ålder inom ramen för förlängd läroplikt omfattas av samma normer som motsvarande förskoleundervisning för barn som inte har detta beslut, som inleds i 6 års ålder. Kommunen beslutar på vilken plats förskolundervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt ska ordnas. Förskoleundervisningen genomförs alltid enligt läroplanen för förskoleundervisning, oberoende av var den ges. Under förskoletiden studerar barnet inte enligt verksamhetsområde även om undervisningen genomförs i en grupp där elever i den grundläggande utbildningen studerar enligt verksamhetsområde. Målen för barnet ska beskrivas i barnets individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Ett barn har rätt till minst 700 timmar förskoleundervisning per läsår. När barnet är 5 år gammalt avgör vårdnadshavaren om barnet ska delta i förskoleundervisning, vid 6 års ålder är den en del av fullgörandet av läroplikten.

En elev som omfattas av förlängd läroplikt studerar i den grundläggande utbildningen antingen läroämnen eller enligt verksamhetsområde. I beslutet om särskilt stöd bestäms om studier enligt verksamhetsområde. Placeringen i grupp kan inte utgöra grund för beslutet. Eleven har alltid rätt att i första hand få undervisning i läroämnen. Undervisning enligt verksamhetsområde ska ges endast i de fall att det kan konstateras att eleven inte har förmåga att studera läroämnen ens med individualiserade mål.  Elever som omfattas av förlängd läroplikt omfattas av samma författningar som övriga elever, till exempel statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001). Även för dessa elever gäller de i den lokala läroplanen preciserade föreskrifterna som baserar sig på författningarna. Om avvikelse görs i fråga om en enskild elev, till exempel så att eleven befrias från studier i något läroämne eller undervisningen i ett läroämne avviker från timantalet för årskursen, ska detta bestämmas i beslutet om särskilt stöd med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning.

De elever som studerar enligt verksamhetsområde får undervisning enligt samma antal årsveckotimmar som de elever som studerar enligt läroämne. Om avvikelse görs i fråga om en enskild elev ska också finnas beslut på detta i beslutet om särskilt stöd med stöd av 18 §. Om avvikelsen inte är tillfällig, till exempel på grund av sjukdom, ska ett beslut alltid fattas, och beslutets behövlighet granskas enligt lagen om grundläggande utbildning.

I förordningen om grundläggande utbildnings bestäms om gruppstorlekarna för elever som omfattas av förlängd läroplikt. Avvikelser från dessa kan inte göras ens tillfälligt. Om till exempel en elev som omfattas av förlängd läroplikt integreras i en grupp med allmänundervisning, ska maximigruppstorleken 20 elever följas under alla lektioner. Antalet elever i gruppen beräknas utgående från antalet närvarande elever under varje lektion. Antalet elever i gruppen kan överstiga maximiantalet elever om man med flexibla arrangemang ser till att maximiantalet inte överstigs under en enda lektion. Vid kompanjonundervisning, när det finns två lärare i klassrummet, räknas eleverna per lärare och en sådan grupp kan således vara större än bestämt.

Förordningen hindrar inte katergoriskt att elever som omfattas av förlängd läroplikt placeras i samma grupp. Utbildningsanordnaren ska föräkra att eleverna i gruppen kan uppnå målen i läroplanen. Lagen kan på så sätt förutsätta att antalet elever i gruppen är mindre än maximiantalet 20. Då undervisningsarrangemangen planeras ska utbildningsanordnaren ta hänsyn till funktionsnedsättningar eller sjukdomar hos elever som omfattas av förlängd läroplikt samt till stödåtgärder och övriga arranemang. Förutsättningarna för de övriga eleverna i gruppen ska också beaktas.

Bestämmelserna om gruppstorlek gäller också förskoleundervisningen. På förskoleundervisning som ordnas på ett daghem tillämpas bestämmelserna om gruppstorlek och dimensionering av personalen i lagen och förordningen om småbarnspedagogik.

Beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt ska alltid fattas enligt prövning från fall till fall. Ett beslut om att den förlängda läroplikten upphör kan inte fattas till exempel för att gruppstorleken annars skulle överstiga det lagstadgade maximiantalet elever. Utbildningsanordnaren kan inte kategoriskt besluta att undervisningen för elever med en diagnos, till exempel en lindrig funktionsnedsättning, alltid ordnas i en särskild skola, klass eller i en särskild förskolegrupp, utan beslutet om var undervisningen ordnas ska övervägas skilt för varje elev i samband med beslutet om särskilt stöd. Utbildningsanordnaren kan inte besluta att man bara har tillgång till det ena av tre sätt att ordna den förlängda läroplikten, utan beslutet om hur undervisningen ordnas ska fattas skilt för varje barn utifrån barnets individuella behov.