Här finns information om den förlängda läroplikten: vem som omfattas av förlängd läroplikt, hur beslut om förlängd läroplikt fattas och vad den förlängda läroplikten innebär i praktiken.

Läropliktens längd är en annan sak än det hur mycket tid det åtgår till att fullgöra läroplikten. För dem som omfattas av förlängd läroplikt inleds läroplikten vid 6 års ålder med förskoleundervisning. För övriga elever inleds den vid 7 års ålder i den grundläggande utbildningens första årskurs. 

Förlängd läroplikt innebär att läroplikten uppkommer ett år tidigare än föreskrivet, läroplikten förlängs inte under pågående grundläggande utbildning eller i slutet av den. Läroplikten upphör då den läropliktiga fyller 18 år eller då hen innan det avlagt studentexamen eller yrkesinriktad examen med godkänt resultat, eller avlagt motsvarande utbildning på Åland eller utomlands.

Tillbaka upp

Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (Föreskrifter och anvisningar 2014:96) gäller den förlängda läroplikten gravt handikappade barn. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Definitionen har tagits från Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997). När man överväger om barnet omfattas av den förlängda läroplikten ska man jämföra hens situation till ovanstående definition. Till grund för ett beslut om förlängd läroplikt och beslut om särskilt stöd som samtidigt ska fattas, ska ligga ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande ur vilket den sakkunnigas bedömning av graden av funktionshinder ska framgå.

Alla syn- och hörselskadade barn, till exempel sådana som använder hörapparat, omfattas inte automatiskt av förlängd läroplikt, utan beslutet ska prövas utgående från ovan nämnda definition enligt grunderna för läroplanen. I lindriga och till och med medelsvåra hörselskador, där skolgången ofta löper väl med hjälp av stödåtgärder eller i vissa fall nästan helt utan stödåtgärder och eleven kommer att nå målen för den grundläggande utbildningen på nio år, behövs inte alltid ett beslut.

Tillbaka upp

Ett förvaltningsbeslut om förlängd läroplikt ska i allmänhet fattas innan läroplikten inleds. Om beslut inte har fattats eller om elevens situation förändras under förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen, kan beslutet i undantagsfall även fattas senare. Då kan läroplikten inte längre förlängas, men beslutet har betydelse för undervisningsgruppens storlek och det kan också ha betydelse för hur undervisningen ordnas. Beslutet inverkar på den finansiering utbildningsanordnaren får. Ett beslut ska alltid utgå från en bedömning av elevens situation och utgående från hens styrkor och behov av individuellt stöd. Beslut som gäller en enskild elev ska alltid motiveras och utlåtanden av sakkunniga bifogas. 

Om förvaltningsbeslutet fattas när barnet är 5 år, ska det antecknas i beslutet att den förlängda läroplikten börjar 1.8. det år då barnet fyller sex år. Om vårdnadshavaren beslutar att barnet ska börja i förskoleundervisning som föregår läroplikten i 5 års ålder, ska barnet genast börja få särskilt stöd och en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) ska göras upp för barnet i enlighet med Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014). 

En elev som omfattas av förlängd läroplikt är också alltid en elev som får särskilt stöd. För eleven ska fattas separata förvaltningsbeslut om förlängd läroplikt och om särskilt stöd. Beslut om särskilt stöd fattas i fråga om dessa elever med stöd av 17 § 4 momentet i lagen om grundläggande utbildning och beslut om förlängd läroplikt med stöd av 2 § 3 momentet i läropliktslagen. Besluten ska fattas i enlighet med förvaltningslagen och vårdnadshavaren ska ges möjlighet att bli hörd innan ett beslut fattas. 
Ett förvaltningsbeslut om förlängd läroplikt ska i regel fattas före läroplikten uppkommer, redan då barnet är i 5-års ålder. Då kan rätten till avgiftsfri förskoleundervisning som föregår läroplikten förverkligas från och med hösten det år då barnet fyller 5 år eller med andra ord ett år före barnets läroplikt börjar. 

Förvaltningsbeslutet om förlängd läroplikt ska fattas på basis av ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande. Den behöriga myndighet som fattar beslutet ska beakta expertutlåtandet, men expertutlåtandet är inte bindande för beslutsfattaren. Ett förvaltningsbeslut om förlängd läroplikt är till sin karaktär ett engångsbeslut. Ett nytt förvaltningsbeslut om förlängd läroplikt behöver inte fattas hos en ny utbildningsanordnare i de fall då separata förvaltningsbeslut har fattats om förlängd läroplikt och om särskilt stöd. Ett förvaltningsbeslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra kan fattas endast då det ur till exempel en pedagogisk utredning eller annan tillräcklig utredning eller ur ett eventuellt psykologiskt eller medicinskt utlåtande framgår att elevens behov av stöd förändrats och att hen inte längre har behov av förlängd läroplikt. 

Om ett förvaltningsbeslut utgående från ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande om att avsluta den förlängda läroplikten fattas omfattas eleven av den allmänna läroplikten. Även beslutet om att avsluta den förlängda läroplikten ska fattas i enlighet med förvaltningslagen och vårdnadshavaren ska ges möjlighet att bli hörd innan beslutet fattas. Efter att beslutet om att den förlängda läroplikten ska upphöra har fattats kan eleven fortsättningsvis få särskilt stöd. Om det fattas ett beslut om att det särskilda stödet ska upphöra, ska det samtidigt fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra. Beslutet fattas alltid utgående från vad som är till elevens fördel och från elevens behov, inte till exempel för att bättre kunna bilda undervisningsgrupper. 

Omprövning av beslut om förlängd läroplikt och beslut om särskilt stöd kan begäras hos regionförvaltningsverket. Även om förvaltningsbeslutet om att avsluta den förlängda läroplikten omfattas av omprövningsrätt.
 

Tillbaka upp

De tre sätt som nedan beskrivs för att ordna den förlängda läroplikten har presenterats i kapitel 7.4.5 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

förlängd läroplikt 1
förlängd läroplikt 2
förlängd läroplikt 3

Samarbete mellan olika förvaltningsnämnder och aktörer är viktigt för att informationen om behovet av förlängd läroplikt i ett tillräckligt tidigt skede ska nå dem som fattar beslut i ärendet och för att barnet ska börja få det behövliga stödet. Enligt grunderna för läroplanen ska samarbetet mellan förskoleundervisningen och den övriga småbarnsfostran, övrigt samarbete och olika aktörers ansvar och samarbete definieras i den lokala läroplanen. Därtill betonas det att barnets vårdnadshavare i tillräckligt god tid ska få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om följderna av olika val, eftersom vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga förskoleundervisningen som föregår läroplikten.

Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningens årskurs 1 ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situationen som helhet. Om barnet inleder sin läroplikt i förskoleundervisningen vid 6 års ålder fattas beslutet om längden (1-2år) i förskoleundervisning under det första förskoleåret. Beslutet fattas först i det skedet då det är klart att barnet är moget att börja i årskurs 1 efter ett år i förskolan eller om hen behöver ett år till i förskolan.

Det är viktigt att berätta för vårdnadshavaren att om hen väljer att barnet ska börja i den frivilliga förskoleundervisningen vid 5 års ålder, så betyder det att barnet inleder den grundläggande utbildningen vid 7 års ålder. Ett tredje år i förskoleundervisning kan komma i fråga endast i mycket exceptionella fall. Ett sådant beslut kan fattas bara i det fall att man under eller i slutet av det andra förskoleåret upptäcker att barnet inte har gjort framsteg i enlighet med målen under förskoleundervisningen och att barnet skulle ha potential att klara sig i den grundläggande utbildningen enligt betydligt högre mål om hen inte inleder den grundläggande utbildningen vid 7 års ålder. Orsaken till en sådan exceptionell situation kan vara att barnet har varit sjuk i långa perioder under förskoletiden.

Alltid när ett barn inte inleder den grundläggande utbildningen vid 7 års ålder, ska ett beslut enligt 27 § i lagen om grundläggande utbildning fattas. En utbildningsanordnare kan utgående från en psykologisk utredning eller vid behov medicinsk utredning ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. 

Det vara klart för varje barns/elevs del om barnet deltar i förskoleundervisning eller i vilken årskurs i grundläggande utbildning barnet får undervisning.

Tillbaka upp

Frivillig förskoleundervisning som inleds i 5 års ålder inom ramen för förlängd läroplikt omfattas av samma normer som motsvarande förskoleundervisning för barn som inte har detta beslut, som inleds i 6 års ålder. Kommunen beslutar på vilken plats förskoleundervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt ska ordnas. Förskoleundervisningen genomförs alltid enligt läroplanen för förskoleundervisning, oberoende av var den ges. Under förskoletiden studerar barnet inte enligt verksamhetsområde även om undervisningen genomförs i en grupp där elever i den grundläggande utbildningen studerar enligt verksamhetsområde. Målen för barnet ska beskrivas i barnets individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP). Ett barn har rätt till minst 700 timmar förskoleundervisning per läsår. När barnet är 5 år gammalt avgör vårdnadshavaren om barnet ska delta i förskoleundervisning, vid 6 års ålder är den en del av fullgörandet av läroplikten. 

En elev som omfattas av förlängd läroplikt studerar i den grundläggande utbildningen antingen läroämnen eller enligt verksamhetsområde. I beslutet om särskilt stöd bestäms om studier enligt verksamhetsområde. Placeringen i grupp kan inte utgöra grund för beslutet. Eleven har alltid rätt att i första hand få undervisning i läroämnen. Undervisning enligt verksamhetsområde ska ges endast i de fall att det kan konstateras att eleven inte har förmåga att studera läroämnen ens med individualiserade mål.  Elever som omfattas av förlängd läroplikt omfattas av samma författningar som övriga elever, till exempel statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001). Även för dessa elever gäller de i den lokala läroplanen preciserade föreskrifterna som baserar sig på författningarna. Om avvikelse görs i fråga om en enskild elev, till exempel så att eleven befrias från studier i något läroämne eller undervisningen i ett läroämne avviker från timantalet för årskursen, ska detta bestämmas i beslutet om särskilt stöd med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning. 

De elever som studerar enligt verksamhetsområde får undervisning enligt samma antal årsveckotimmar som de elever som studerar enligt läroämne på samma årskurs. Om avvikelse görs i fråga om en enskild elev ska också finnas beslut på detta i beslutet om särskilt stöd med stöd av 18 §. Om avvikelsen inte är tillfällig, till exempel på grund av sjukdom, ska ett beslut alltid fattas, och beslutets behövlighet granskas enligt lagen om grundläggande utbildning. 

I förordningen om grundläggande utbildnings bestäms om gruppstorlekarna för elever som omfattas av förlängd läroplikt. Avvikelser från dessa kan inte göras ens tillfälligt. Om till exempel en elev som omfattas av förlängd läroplikt integreras i en grupp med allmänundervisning, ska maximigruppstorleken 20 elever följas under alla lektioner. Antalet elever i gruppen beräknas utgående från antalet närvarande elever under varje lektion. Antalet elever i gruppen kan överstiga maximiantalet elever om man med flexibla arrangemang ser till att maximiantalet inte överstigs under en enda lektion. Vid kompanjonundervisning, när det finns två lärare i klassrummet, räknas eleverna per lärare och en sådan grupp kan således vara större än bestämt. 

Förordningen hindrar inte kategoriskt att elever som omfattas av förlängd läroplikt placeras i samma grupp. Utbildningsanordnaren ska försäkra att eleverna i gruppen kan uppnå målen i läroplanen. Lagen kan på så sätt förutsätta att antalet elever i gruppen är mindre än maximiantalet 20. Då undervisningsarrangemangen planeras ska utbildningsanordnaren ta hänsyn till funktionsnedsättningar eller sjukdomar hos elever som omfattas av förlängd läroplikt samt till stödåtgärder och övriga arrangemang. Förutsättningarna för de övriga eleverna i gruppen ska också beaktas. 

Bestämmelserna om gruppstorlek gäller också förskoleundervisningen. På förskoleundervisning som ordnas på ett daghem tillämpas bestämmelserna om gruppstorlek och dimensionering av personalen i lagen och förordningen om småbarnspedagogik. 

Beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt ska alltid fattas enligt prövning från fall till fall. Ett beslut om att den förlängda läroplikten upphör kan inte fattas till exempel för att gruppstorleken annars skulle överstiga det lagstadgade maximiantalet elever. Utbildningsanordnaren kan inte kategoriskt besluta att undervisningen för elever med en diagnos, till exempel en lindrig funktionsnedsättning, alltid ordnas i en särskild skola, klass eller i en särskild förskolegrupp, utan beslutet om var undervisningen ordnas ska övervägas skilt för varje elev i samband med beslutet om särskilt stöd. Utbildningsanordnaren kan inte besluta att man bara har tillgång till det ena av tre sätt att ordna den förlängda läroplikten, utan beslutet om hur undervisningen ordnas ska fattas skilt för varje barn utifrån barnets individuella behov.

Tillbaka upp

Undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt regleras av följande bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Barn som är permanent bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten börjar det år under vilket barnet fyller sju år. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller när det har pågått 10 år sedan läroplikten började (GrL 25 § 1 mom.). Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, inleds barnets läropliktigt ett år tidigare än bestämt, det vill säga vid 6 års ålder och läroplikten fortgår i elva år. (GrL 25 § 2 mom.).

Enligt 26 a § 1 momentet i lagen om grundläggande utbildning (1288/1999) har ett barn rätt att få förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Enligt 26 § 1 momentet i lagen om grundläggande utbildning (477/2003) ska den som omfattas av förlängd läroplikt delta i förskoleundervisning som ordnas det år läroplikten börjar. Förskoleundervisningen omfattar ett år. Enligt 25 § 2 momentet kan förskoleundervisningen omfatta två år för elever som får specialundervisning och omfattas av förlängd läroplikt (GrL 9 § 2 mom.). Enligt 3 § 2 momentet i förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) ska förskoleundervisning ges under minst 700 timmar per år.

Om gruppstorleken för elever som omfattas av förlängd läroplikt bestäms i 2 § 3 momentet i förordningen om grundläggande utbildning (893/2010) enligt följande. I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 momentet lagen om grundläggande utbildning får undervisningsgruppen bestå av högst åtta elever. En undervisningsgrupp som bildas av gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen ges till elever som avses i 2 mom. i samma grupp eller tillsammans med i 2 mom. avsedda elever som får särskilt stöd, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 2 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever.

I statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1345/2001) bestäms om undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt (9 § 2 mom.). Undervisningen kan enligt den vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och i ett främmande språk inte ges som ett gemensamt ämne. Ämnen kan kombineras till ämneshelheter och indelas i delområden såsom anges i den lokala läroplanen.

Tillbaka upp

Figur som beskriver former av studier inom den förlängda läroplikten.
Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsen i Finland och VIP-nätverket har publicerat handboken Alla lär sig! Förlängd läroplikt och möjligheter för lärande. 

Syftet med handboken är att ge information om saker som ska beaktas vid planeringen av lärstigen för ett barn med grav funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom. Handboken är riktad till vårdnadshavare, yrkesutbildade inom habiliteringsarbete och hälsovård samt personal inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning. 

Bilagor
Tillbaka upp

Anvisningen har uppdaterats 27.3.2024 enligt följande:

  • Anvisningen har uppdaterats med en rekommendation att separata beslut ska fattas om förlängd skolplikt och särskilt stöd.
  • Förtydligat att beslutet om förlängd skolplikt är ett engångsbeslut, det vill säga. det är inte nödvändigt att fatta ett nytt beslut vid byte av utbildningsanordnare.
  • Förtydligat att beslutet kan återkallas om man till exempel utgående från en pedagogisk utredning eller annan tillräcklig utredning samt ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande bedömer, att det inte längre finns ett behov av förlängd läroplikt på grund av att barnets behov av stöd har förändrats.
  • Korrigerat att beslutet om förlängd läroplikt inte påverkar vilka läroämnen som undervisas, utan kan påverkan hur undervisningen ordnas.
  • Anvisningen om att förvaltningsdomstolen är besvärsinstans om beslutet om särskilt stöd gäller de ärenden som avses i 31 § i lagen om grundläggande utbildning har strukits, eftersom begäran om ompövning även i dessa fall anförs hos Regionförvaltningsverket.

  • Förtydligande av anvisningen i fråga om laghänvisningen att för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 3 § 2 mom. i lagen om läroplikt (1214/2020) kan undervisningen vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och i ett främmande språk inte ges som ett gemensamt läroämne. 

     

Tillbaka upp

Vanliga frågor

Vi har sammanställt svar på vanliga frågor som kommit till oss om den förlängda läroplikten.