Förlängd och tidigarelagd läroplikt

Barnet har rätt till förlängd läroplikt, det vill säga att läroplikten uppkommer ett år tidigare än vanligt, om det är uppenbart att barnet på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom inte på nio år kan uppnå de mål för den grundläggande utbildningen som anges i lagen om grundläggande utbildning. Den förlängda läroplikten förlänger inte den grundläggande utbildningens sedvanliga längd, det vill säga nio år. Även för den som fått beslut om förlängd läroplikt upphör läroplikten när den läropliktiga fyller 18 år eller innan dess med godkänt resultat har avlagt en examen som avses i lagen om studentexamen (502/2019) eller lagen om yrkesutbildning (531/2017). 

Från och med den 1 augusti 2026 har barn som bedöms behöva mer tid för att uppnå målen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen rätt till tidigarelagd läroplikt på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan och barnets övergripande utveckling. 

En funktionsnedsättning kan till exempel vara en syn- eller hörselskada, intellektuell funktionsnedsättning, svåra utvecklingsstörningar eller omfattande svårigheter i lärande. En kronisk sjukdom som påverkar barnets kognitiva färdigheter och funktionsförmåga kan vara orsak till tidigarelagd läroplikt. En kronisk sjukdom som inte påverkar barnets inlärningsförmåga kan beaktas genom undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande: ett biträde kan till exempel arbeta i gruppen. I sådana fall finns ingen grund för att fatta ett beslut om tidigarelagd läroplikt. Begränsad funktionsförmåga avser faktorer som påverkar vardagskompetensen, delaktigheten och välbefinnandet och som orsakar barnet hinder för att delta eller omfattande behov av hjälp och stöd.

Den här anvisningen gäller till och med den 31 juli 2026.

Inom förskoleundervisning som inleds i fem års ålder enligt ett beslut om förlängd läroplikt gäller samma normer som motsvarande förskoleundervisning för barn som inleder förskoleundervisningen i sex års ålder. Kommunen beslutar på vilken plats förskoleundervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt ska ordnas. Förskoleundervisningen genomförs alltid enligt grunderna för förskoleundervisningens läroplan, oberoende av var den ges. Under tiden i förskoleundervisning studerar barnet inte enligt verksamhetsområde även om undervisningen skulle genomföras i en grupp där elever i den grundläggande utbildningen studerar enligt verksamhetsområde. Barnets individuella mål beskrivs i barnets individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) eller i planen för genomförandet av stödet, som innehåller en bedömning av barnets behov av stöd. Ett barn har rätt till minst 700 timmar förskoleundervisning per läsår. 

En elev som omfattas av förlängd läroplikt studerar i den grundläggande utbildningen antingen enligt läroämnen eller enligt verksamhetsområden. Om studier enligt verksamhetsområde bestäms i beslutet om särskilt stöd i enlighet med 17 § i lagen om grundläggande utbildning (642/2010). Eleven har alltid rätt att i första hand få undervisning enligt läroämne. Undervisning enligt verksamhetsområden ska ges endast om man konstaterar att eleven inte har förmåga att studera läroämnen enligt lärokurser som individualiserats före den 31 juli 2025 eller avgränsats efter den 1 augusti 2025. Elever som omfattas av förlängd läroplikt omfattas av samma författningar som övriga elever, till exempel statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001). Även för dessa elever gäller de i de lokala läroplanerna preciserade föreskrifterna som baserar sig på författningarna. Om en avvikelse görs för en enskild elev, till exempel så att eleven befrias från studier i något läroämne, ska detta fastställas med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning. 

De elever som studerar enligt verksamhetsområde ska få undervisning samma antal årsveckotimmar som de elever som studerar läroämnen på samma årskurs. Om man avviker från antalet årsveckotimmar för en enskild elev ska man också fatta beslut om detta med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning. Ersättande undervisning ska ordnas om eleven helt befrias från studier i ett läroämne. Om det avvikande ordnandet av undervisningen inte är tillfälligt, till exempel på grund av sjukdom, ska ett beslut alltid fattas och beslutets nödvändighet granskas enligt lagen om grundläggande utbildning. 

I förordningen om grundläggande utbildning fastställs gruppstorlekarna för elever som omfattas av förlängd läroplikt. Avvikelser från dessa kan inte göras ens tillfälligt. Om till exempel en elev som omfattas av förlängd läroplikt integreras i en grupp inom den grundläggande utbildningen, ska maximigruppstorleken 20 elever följas under alla lektioner. Antalet elever i gruppen beräknas utgående från antalet närvarande elever under varje lektion. Antalet elever i gruppen kan överstiga maximiantalet elever om man med flexibla undervisningsarrangemang ser till att maximiantalet inte överstigs under en enda lektion. Vid kompanjonundervisning, när det finns två lärare i klassrummet, räknas eleverna per lärare och en sådan grupp kan således vara större än det som fastställts. 

Förordningen förhindrar inte kategoriskt att flera elever som omfattas av förlängd läroplikt placeras i samma grupp. Utbildningsanordnaren ska försäkra sig om att eleverna i gruppen kan uppnå målen i läroplanen. Lagen kan på så sätt förutsätta att antalet elever i gruppen är mindre än maximiantalet 20. Då undervisningsarrangemangen planeras ska utbildningsanordnaren ta hänsyn till funktionsnedsättningar eller sjukdomar hos elever som omfattas av förlängd läroplikt samt till stödåtgärder och övriga arrangemang. Förutsättningarna för de övriga eleverna i gruppen ska också beaktas. 

Bestämmelserna om gruppstorlek gäller också förskoleundervisningen. På förskoleundervisning som ordnas på ett daghem tillämpas bestämmelserna om gruppstorlek och dimensionering av personalen i lagen och förordningen om småbarnspedagogik. 

Beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt ska alltid fattas enligt prövning från fall till fall. Ett beslut om att den förlängda läroplikten avslutas kan inte fattas till exempel för att gruppstorleken annars skulle överstiga det lagstadgade maximiantalet elever. Utbildningsanordnaren kan inte kategoriskt besluta att undervisningen för elever med en diagnos, till exempel en lindrig funktionsnedsättning, alltid ordnas i en särskild skola, klass eller i en särskild förskolegrupp, utan beslutet om var undervisningen ordnas ska övervägas separat för varje elev i samband med beslutet om särskilt stöd.

Ett förvaltningsbeslut om tidigarelagd läroplikt ska fattas innan den grundläggande utbildningen inleds. Den tidigarelagda läroplikten uppkommer det år då barnet fyller sex år. Beslutet kan inte fattas efter att den grundläggande utbildningen har inletts. 

I beslutet antecknas att den tidigarelagda läroplikten uppkommer den 1 augusti det år då barnet fyller sex år. Beslutet fattas dock inte retroaktivt om beslutet fattas först efter att barnet som 6-åring redan har börjat i förskoleundervisningen. I detta fall uppkommer den tidigarelagda läroplikten vid datumet för beslutet. 

Sakkunniga inom småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska samarbeta vid beredningen av beslutet om tidigarelagd läroplikt. När behovet av tidigarelagd läroplikt bedöms ska barnets funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsade funktionsförmåga granskas ur olika synvinklar för att skapa en helhetsbild av barnets behov av stöd och förutsättningar för lärande. Genom samarbetet utgör barnets lärstig från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen en sammanhängande helhet som är förenlig med barnets bästa. 

Psykologiska eller medicinska utlåtanden eller andra motsvarande utredningar kan utnyttjas när beslutet fattas, men de är inte en förutsättning för att fatta beslutet. Det väsentliga med tanke på att fatta beslutet är att det av ett eventuellt utlåtande eller en eventuell utredning framgår varför barnet skulle ha nytta av tidigarelagd läroplikt. När beslutet fattas bedöms alltid barnets helhetssituation, såväl barnets individuella behov av stöd som barnets styrkor. Förvaltningsbeslutet ska motiveras och ett eventuellt psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller annan motsvarande utredning ska fogas till beslutet. 

Beslutet om tidigarelagd läroplikt fattas av den som ordnar småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen. Om barnet inte deltar i småbarnspedagogik eller förskoleundervisning fattas beslutet av barnets boendekommun. Vårdnadshavaren kan ta initiativ till beslutet. Barnet och vårdnadshavare hörs i enlighet med förvaltningslagen innan beslutet fattas. Förvaltningsbeslutet fattas enligt 2 § i läropliktslagen. 

När man fattar ett beslut om tidigarelagd läroplikt för barnet ska man också bedöma vilka barnspecifika stödåtgärder som ska ordnas i förskoleundervisningen för att tillgodose barnets behov av stöd. Ett beslut om stöd enligt 20 f § i lagen om grundläggande utbildning ska fattas utgående från en bedömning av behovet av barnspecifikt stöd och en plan för genomförande av barnspecifikt stöd. I beslutet om stöd ska det fastställas om stödet ska utgöras av regelbunden undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupp och i samband med annan undervisning eller av undervisning som ges av en speciallärare på heltid i smågrupp. Dessutom kan man samtidigt besluta om andra barnspecifika stödåtgärder för barnet i förskoleundervisningen, det vill säga tolkningstjänster, barnspecifika biträdestjänster eller nödvändiga hjälpmedel för att barnet ska kunna delta i förskoleundervisningen. I beslutet om stöd fattas dock inte beslut om sådana hjälpmedel som hälso och sjukvården fattar beslut om. 

Om det för ett barn som fått ett beslut om tidigarelagd läroplikt bedöms att barnet ska börja i den grundläggande utbildningen ett år senare än sedvanligt, ska ett separat beslut om detta fattas i enlighet med 27 § i lagen om grundläggande utbildning. Ett beslut om att barnet inleder den grundläggande utbildningen först det år då barnet fyller åtta år kan endast fattas av grundad anledning och efter noggrant övervägande. Ett skäl kan till exempel vara att barnet på grund av sjukdom inte alls eller nästan inte alls deltagit i förskoleundervisningen och att deltagande i förskoleundervisningen anses vara förenligt med barnets bästa.

Undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt regleras av följande bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Barn och unga som är permanent bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten uppkommer det år då barnet fyller sju år. Läroplikten upphör då den studerande fyller 18 år eller då hen innan det avlagt examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesinriktad examen) eller avlagt motsvarande utbildning på Åland eller utomlands. 

Enligt 26 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (1288/1999) har ett barn rätt att få förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Enligt 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (477/2003) ska den som omfattas av förlängd läroplikt delta i förskoleundervisning som ordnas det år läroplikten uppkommer. Förskoleundervisningen omfattar ett år. Enligt 26 § 2 mom. kan förskoleundervisningen omfatta två år för elever som får specialundervisning och omfattas av förlängd läroplikt. (Lag om grundläggande utbildning 9 § 2 mom.) Enligt 3 § 2 mom. i förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) ska förskoleundervisningen ha omfattningen minst 700 timmar per år. 

Bestämmelsen om gruppstorlek enligt 2 § 3 mom. i förordningen om grundläggande utbildning tillämpas på förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen fram till den 31 juli 2026. Enligt förordningen får undervisningsgruppen omfatta högst åtta elever som omfattas av förlängd läroplikt. En undervisningsgrupp som bildas för elever med grava funktionsnedsättningar får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen ges till elever som avses i momentet i samma grupp eller tillsammans med i 2 mom. avsedda elever som får särskilt stöd, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses momentet ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i momentet eller i 2 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever. 

Från och med den 1 augusti 2026 tillämpas 20 g § i lagen om grundläggande utbildning på gruppstorleken för de elever inom den grundläggande utbildningen som avses i 20 i § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. I undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass får det finnas högst åtta elever enligt 20 i § 1 mom. eller högst sex elever enligt 20 i § 2 mom. Om eleverna ges undervisning i samma grupp eller tillsammans med elever som ges undervisning av en specialklasslärare i en specialklass, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen av en elev som avses i 20 i § 1 mom. ges tillsammans med andra elever får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever. 

Undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt i enlighet med 3 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020) kan vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och i ett främmande språk inte ges som ett gemensamt ämne. I undervisningen av elever som omfattas av förlängd läroplikt kan läroämnen kombineras till läroämneshelheter och indelas i delområden såsom anges i den lokala läroplanen.

Innehållet har uppdaterats 19.12.2025 enligt följande: 

• Beslutsfattandet och principerna för ordnande av förlängd läroplikt har preciserats för läsåret 2025–2026.
• Information har lagts till om tidigarelagd läroplikt samt om ordnande av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan från och med den 1 augusti 2026. 

Anvisningen har uppdaterats 27.3.2024 enligt följande: 

• Anvisningen har uppdaterats med en rekommendation att separata beslut ska fattas om förlängd läroplikt och särskilt stöd.
• Förtydligat att beslutet om förlängd läroplikt är ett engångsbeslut, det vill säga att det inte är nödvändigt att fatta ett nytt beslut vid byte av utbildningsanordnare.
• Förtydligat att beslutet kan återkallas om man till exempel utgående från en pedagogisk utredning eller annan tillräcklig utredning samt ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande bedömer att det inte längre finns ett behov av förlängd läroplikt på grund av att barnets behov av stöd har förändrats.
• Korrigerat att beslutet om förlängd läroplikt inte påverkar vilka läroämnen som undervisas, utan kan påverka hur undervisningen ordnas.
• Anvisningen om att förvaltningsdomstolen är besvärsinstans om beslutet om särskilt stöd gäller de ärenden som avses i 31 § i lagen om grundläggande utbildning har strukits, eftersom begäran om omprövning även i dessa fall anförs hos Regionförvaltningsverket.
• Förtydligande av anvisningen i fråga om laghänvisningen att för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 3 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020) kan undervisningen vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och i ett främmande språk inte ges som ett gemensamt läroämne.
• Texten som helhet har redigerats och gjorts tydligare.