Hoppa till huvudinnehåll
Hem
  • Suomeksi
  • På svenska
  • In English
Hem
  • Aktuellt
    • Webbnyheter
    • Meddelanden
    • Blogg
    • Till personer som flytt från Ukraina
    • Undervisningsväsendet och krisen i Ukraina
    • Evenemangskalender
    • Ansökan om finansiering
    • Utbildningsstyrelsens nyhetsbrev
    • Podcasten Lärandet som passion!
  • Tjänster
    • Studieinfo.fi och Studieinfos tjänster
    • Statsunderstöd och finansiering för internationalisering
    • Statsandelar
    • Informationshantering
    • Fortbildningstjänster
    • Erkännande av examina
      • Erkännande av examina avlagda utomlands
        • Utbildningsstyrelsens beslut om behörighet för yrke
      • Erkännande av finländska examina utomlands
      • Erkännande av utländska examina i Finland
    • Konsulteringstjänster
    • Läromedel
    • Ärendehanterings- och rådgivningstjänster
    • Prislista
    • Vanliga frågor
    • Språk- och translatorexamina
  • Utbildning och examina
    • Småbarnspedagogik
    • Förskoleundervisning
    • Grundläggande utbildning
    • Gymnasieutbildning
      • GLP2021– stöd för genomförandet av läroplanen för gymnasieskolan
      • Läroämnen i gymnasiet
    • Yrkesutbildning
      • Kvalitetsledning inom yrkesutbildningen
      • Yrkesinriktade examina
      • Arbetslivskommissioner
      • Utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen
    • Utbildning som handleder för examensutbildning
    • Grundläggande konstundervisning
    • Yrkeshögskolor och universitet
    • Fritt bildningsarbete
    • Barn, elever och studerande med invandrarbakgrund
    • Samer, romer och teckenspråkiga
  • Internationalisering
    • Internationaliseringstjänster för individer
      • Internationell EDUFI-praktik
    • Internationaliseringstjänster för organisationer
      • Programmet Erasmus+
        • Erasmus+ för allmänbildande utbildning
        • Erasmus+ för yrkesutbildningen
        • Erasmus+ högre utbildning
        • Erasmus+ för vuxenutbildning
        • Erasmus+ för ungdomssektorn
        • Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport
      • Europeiska solidaritetskåren
      • Kreativa Europa 2021-2027
      • Nordplus
      • Studier i finska språket och Finlands kultur
      • Transatlantic Classroom för gymnasier
      • HEI ICI ja HEP -ohjelmat
      • eTwinning
    • Internationella nätverk och forum
    • Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn
    • Stöd för internationalisering
      • Stöd för internationalisering av högskoleutbildningen
        • Nordic Master
    • Internationell kompetens och arbetslivet
  • Uppgiftsinnehåll och analys
    • Publikationer
    • Prognostisering
    • Statistik
    • Informationsresurser och register
    • Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen
    • Finland i internationell jämförelse
    • Forskningssamarbete
    • Aktuellt om utbildning
  • Teman och utveckling
    • Välbefinnande
    • Främjande av en fysiskt aktiv livsstil
    • Säkerhet inom utbildning och fostran
    • Jämställdhet och likabehandling
    • Tolkningstjänster
    • Digitalisering
    • Digital kompetens
    • Programmet för läskunnighet
    • Livslång handledning i Finland
    • Nationella nätverk och projekt
    • Ledarskap inom småbarnspedagogik och utbildning
  • Om oss
    • Organisation och ledning
    • Uppdrag
    • Till medierna
    • Kontakta oss
      • Telefonkatalog
    • Utlåtanden och begäran om utlåtande
    • Kundupplevelsen och kundtjänsten
    • Utbildningsstyrelsen i sociala medier
  • För lärare
  • Suomeksi
  • På svenska
  • In English
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Youtube
  • Ställ frågor och ge respons
  • Respons på tillgängligheten
  • Integritetspolicy
  • Cookie inställningar

Utbildningsstyrelsen

Hagnäskajen 6
PB 380, 00531 Helsingfors

Telefon +358 29 533 1000
Fax +358 29 533 1035

  •  Se på kartan 

© Utbildningsstyrelsen 2026

  • Aktuellt
    • Webbnyheter
    • Meddelanden
    • Blogg
    • Till personer som flytt från Ukraina
    • Undervisningsväsendet och krisen i Ukraina
    • Evenemangskalender
    • Ansökan om finansiering
    • Utbildningsstyrelsens nyhetsbrev
    • Podcasten Lärandet som passion!
  • Tjänster
    • Studieinfo.fi och Studieinfos tjänster
    • Statsunderstöd och finansiering för internationalisering
    • Statsandelar
    • Informationshantering
    • Fortbildningstjänster
    • Erkännande av examina
      • Erkännande av examina avlagda utomlands
        • Utbildningsstyrelsens beslut om behörighet för yrke
      • Erkännande av finländska examina utomlands
      • Erkännande av utländska examina i Finland
    • Konsulteringstjänster
    • Läromedel
    • Ärendehanterings- och rådgivningstjänster
    • Prislista
    • Vanliga frågor
    • Språk- och translatorexamina
  • Utbildning och examina
    • Småbarnspedagogik
    • Förskoleundervisning
    • Grundläggande utbildning
    • Gymnasieutbildning
      • GLP2021– stöd för genomförandet av läroplanen för gymnasieskolan
      • Läroämnen i gymnasiet
    • Yrkesutbildning
      • Kvalitetsledning inom yrkesutbildningen
      • Yrkesinriktade examina
      • Arbetslivskommissioner
      • Utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen
    • Utbildning som handleder för examensutbildning
    • Grundläggande konstundervisning
    • Yrkeshögskolor och universitet
    • Fritt bildningsarbete
    • Barn, elever och studerande med invandrarbakgrund
    • Samer, romer och teckenspråkiga
  • Internationalisering
    • Internationaliseringstjänster för individer
      • Internationell EDUFI-praktik
    • Internationaliseringstjänster för organisationer
      • Programmet Erasmus+
        • Erasmus+ för allmänbildande utbildning
        • Erasmus+ för yrkesutbildningen
        • Erasmus+ högre utbildning
        • Erasmus+ för vuxenutbildning
        • Erasmus+ för ungdomssektorn
        • Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport
      • Europeiska solidaritetskåren
      • Kreativa Europa 2021-2027
      • Nordplus
      • Studier i finska språket och Finlands kultur
      • Transatlantic Classroom för gymnasier
      • HEI ICI ja HEP -ohjelmat
      • eTwinning
    • Internationella nätverk och forum
    • Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn
    • Stöd för internationalisering
      • Stöd för internationalisering av högskoleutbildningen
        • Nordic Master
    • Internationell kompetens och arbetslivet
  • Uppgiftsinnehåll och analys
    • Publikationer
    • Prognostisering
    • Statistik
    • Informationsresurser och register
    • Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen
    • Finland i internationell jämförelse
    • Forskningssamarbete
    • Aktuellt om utbildning
  • Teman och utveckling
    • Välbefinnande
    • Främjande av en fysiskt aktiv livsstil
    • Säkerhet inom utbildning och fostran
    • Jämställdhet och likabehandling
    • Tolkningstjänster
    • Digitalisering
    • Digital kompetens
    • Programmet för läskunnighet
    • Livslång handledning i Finland
    • Nationella nätverk och projekt
    • Ledarskap inom småbarnspedagogik och utbildning
  • Om oss
    • Organisation och ledning
    • Uppdrag
    • Till medierna
    • Kontakta oss
      • Telefonkatalog
    • Utlåtanden och begäran om utlåtande
    • Kundupplevelsen och kundtjänsten
    • Utbildningsstyrelsen i sociala medier
  • För lärare
  1. Hem
  2. GLP stödmaterial för gymnastik
  3. GLP 2019 Undervisning i gymnastik - Intro och ordlista
  1. GLP stödmaterial för gymnastik

GLP 2019 Undervisning i gymnastik - Intro och ordlista

Utbildning och examina

På den här sidan

  • Intro
  • Ordlista
Dela sida

Intro

Syftet med gymnasieutbildningen är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och aktiva samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper, färdigheter och beredskaper som de behöver i arbetslivet, för fritidsintressen och för en allsidig personlighetsutveckling. Därtill är syftet med utbildningen att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och för att utveckla sig själva kontinuerligt. (Gymnasielagen 714/2018, 2 §)
I takt med att samhället förändras har läroämnet gymnastik utvecklats för att svara mot dagens utmaningar, krav och möjligheter. En stillasittande livsstil präglar tyvärr också i gymnasiestuderandes dagliga liv. Bland annat följderna av att röra sig för lite och mycket stillasittande samt de positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet är sådant som ingår i varje individs allmänbildning. För att främja de studerandes övergripande välbefinnande och stärka de resurser som studierna förutsätter ansågs det viktigt att synliggöra den forskningsbaserade och aktuella kunskap som ligger till grund för den praktiska verksamheten i läroämnet gymnastik. Grunderna för gymnasiets läroplan fastställer bestämmelser för undervisningen och ger ramar för genomförandet. Detta stödmaterial för gymnastikundervisningen i gymnasiet stödjer verkställandet av författningar och föreskrifter genom att konkretisera det kunskapsunderlag som ligger till grund för de olika modulerna i gymnastik, i synnerhet som stöd för lärarens arbete men vid behov också för att de studerande ska kunna bekanta sig med och studera materialet.

Rörelse utgör en central del för lärande och det personliga uttrycket samt för att uppfatta den omgivande världen. Den är en central kanal för lärande, självuttryck och till att gestalta den värld som omger oss. Genom att röra på sig utvecklar människan sin förståelse för sin kropp, dess möjligheter och begränsningar samt sin relation till rum, rytm och andra människor. Att till exempel röra sig i skogen, hoppa från sten till sten eller balansera på ett räcke är inte enbart fysiska prestationer, utan sätt att utveckla observationsförmåga, problemlösning och motorik – det vill säga effektivt erfarenhetsbaserat lärande.

Rörelse är en naturlig del av människans livslopp. Dess betydelse försvinner inte med åldern, utan tar sig snarare nya uttryck. I barndomen tar rörelse ofta formen av lek, under ungdomsåren handlar den om utveckling och att pröva sina gränser, i vuxenlivet fungerar den som stöd för ork och hälsa – och senare i livet bidrar den till att bevara den uppnådda funktionsförmågan. Mångsidig rörelse stöder hälsa och välbefinnande i alla skeden av livet. Därför är det viktigt att redan tidigt lära sig att värdesätta och upprätthålla rörelse. Det handlar om kunskaper, färdigheter och förhållningsätt som det är värdefullt för människor att utveckla redan i ett tidigt skede. 

Fysisk aktivitet stärker både kropp och sinne: den utvecklar kondition, styrka, rörlighet och kroppskontroll samt stödjer den psykiska hälsan, sömnkvaliteten och koncentrationsförmågan. Motion ger vardagen rytm, energi och gemenskap – den kan vara både en individuell upplevelse och en social samvaro.

Gymnastikundervisningen i gymnasiet ger de studerande möjlighet att utveckla sina rörelse- färdigheter och sina fysiska egenskaper på ett mångsidigt sätt samt att lära sig att se motionens betydelse som en del av hälsosamma levnadsvanor, för att upprätthålla den dagliga energin för studierna och välbefinnandet. Under studieavsnitten bekantar sig studerande med olika motionsformer och motionsmiljöer med beaktande av årstiden och de möjligheter som närmiljön erbjuder. De studerande tränar ergonomiska och säkra tekniker, utvärderar sin egen fysiska funktionsförmåga och utvecklar sin förmåga att ta hand om sin kropp. Dessutom stärks samarbetsförmågan och gruppsammanhållningen i gymnastiken genom fysiska uppgifter som genomförs i undervisningsgruppen.
Enligt grunderna för GLP 2019 har den mångsidiga kompetensen en sammanhållande uppgift inom gymnasieutbildningen. Delområdena inom den mångsidiga kompetensen utgör de gemensamma målen för läroämnena. Den mångsidiga kompetensen kompletteras och konkretiseras i den lokala läroplanen för varje läroämne samt i beskrivningen av varje studieavsnitt. Delområdena inom den mångsidiga kompetensen är:

  • kompetens för välbefinnande 
  • kommunikationsfärdigheter 
  • tvärvetenskaplig och kreativ kompetens 
  • samhällelig kompetens 
  • etisk kompetens och miljökompetens
  • global och kulturell kompetens.

Delområdena inom den mångsidiga kompetensen har också skrivits in i grunderna för läroämnena, såsom gymnastiken i GLP 2019. Gymnastikundervisningen i gymnasiet stärker den studerandes motivation, självtillit och kompetens i fråga om fysisk aktivitet samt förståelsen av betydelsen av ett livslångt intresse för fysisk aktivitet. 

Syftet med detta stödmaterial är att stärka kungskapsbas för de obligatoriska studieavsnitten i gymnastik i gymnasiet (GY1 – En lärande och aktiv studerande och GY2 – En aktiv livsstil) och de nationella valbara modulerna (GY3 – Nya möjligheter, GY4 – Gemensam aktivitet och GY5 – Rörelse ger energi), i samspel med målen för gymnasiets mångsidiga kompetens. Även om texten under modulen GY1 är mer omfattande än i de övriga modulerna, genomsyrar dess innehåll som en röd tråd – nästan i spiralform – även de andra modulerna i gymnastik. I ett funktionellt läroämne återkommer temana i alla moduler och är inte begränsade till enskilda moduler. Detta stödmaterial riktar sig i första hand till lärare som undervisar i gymnastik i gymnasiet och syftar till att stärka kunskapsunderlaget för att stödja högklassig undervisning. Läraren kan också använda detta stödmaterial för gymnastik i arbetet med de studerande för att uppnå och säkerställa undervisningens mål.

Tillbaka upp

Ordlista

Aktiv livsstil – Innebär regelbunden och mångsidig rörelse som en del av vardagen där fysisk aktivitet är ständigt närvarande till exempel i vardagsrörelsen, hobbyer och fritidsaktiviteter och därigenom främjar hälsan, funktionsförmågan och välbefinnandet.

Ansvar – Ansvar innebär en skyldighet att ta hand om sina egna handlingar, beslut eller uppgifter och att bära konsekvenserna av dem. Det innefattar både rätten att göra val och skyldigheten att agera rätt och följa upp konsekvenserna av sitt handlande.

Ansvarsfullhet – Ansvarsfullhet innebär att systematiskt beakta verksamhetens konsekvenser för miljön, människor och samhället och strävar efter att ta ansvar för såväl sociala och ekologiska som ekonomiska aspekter. Ansvarsfull verksamhet begränsar sig inte enbart till att följa lagar och bestämmelser, utan förutsätter att företaget, organisationen eller individen förhåller sig långsiktigt och förutseende till hur de egna valen påverkar en större helhet och kommande generationer.

Arbetssätt / metod – Praktiska åtgärder som läraren använder för att organisera studierna och främja lärandet. Målen för undervisningen styr valet av arbetssätt. 

Bedömning – Innebär en systematisk granskning av studerandes prestationer, färdigheter, kunnande och delaktighet samt att ge respons. Målet är att stödja lärandet, utveckla fysiska och sociala färdigheter och handleda den personliga utvecklingen i motionsverksamhet.

Delaktiggörande – Delaktiggörande i gymnastikundervisningen innebär att alla elever tas med i verksamheten och ges möjlighet att påverka, delta och lyckas utifrån sina egna utgångspunkter.

Differentiering – Att ordna undervisningen så att elevernas mål och uppgifter varierar individuellt. 

Ekosystemiskt välbefinnande – Ekosystemiskt välbefinnande (ur ett motionsperspektiv) innebär ett välbefinnande som uppstår när individens fysiska, psykiska och sociala aktivitet i anslutning till motion fungerar som en del av ett bredare ekosystem, det vill säga miljöer, gemenskaper och strukturer som möjliggör och stödjer fysisk aktivitet. Ett sådant ekosystem beaktar naturmiljöer, den urbana miljön, gemensamma nätverk, infrastruktur och miljöfaktorer på ett sätt som stärker effekterna av motionen och ökar välbefinnandet i hela systemet. Välbefinnandet grundar sig inte enbart på individens val, utan också på att rörligheten delvis stöds i livsmiljön med tanke på miljön, gemenskapen och strukturen.

Etisk, estetisk och ekologisk värdegrund – Innebär verksamhet där man gör val och bedömningar utifrån (1) estetiska värden (form, skönhet, uttrycksfullhet), (2) ekologiska värden (miljöansvar, naturens bärkraft, hållbar användning av resurser) och (3) etiska värden (rättvisa, mänskliga rättigheter, moraliskt ansvar). En sådan värdegrund förutsätter att utgångspunkten för arbetssätt, val eller uttryck är att beakta och reflektera över dessa tre värdedimensioner och att göra val utifrån dem.

Eudaimonisk – Avser välbefinnande eller kvalitet i verksamheten som bygger på meningsfullhet, självförverkligande, ett liv i enlighet med dygder och personlig blomstring, inte enbart på njutning. 

Fysisk aktivitet – Viljestyrd muskelaktivitet som ökar energiförbrukningen och leder till rörelse i allmänhet.

Fysisk funktionsförmåga – Förmåga att klara de fysiska kraven på valfria och nödvändiga aktiviteter i det dagliga livet. 

Fysisk trygghet – Fysisk trygghet innebär att eleverna kan röra sig utan risk för skada eller fysisk fara.

Gemenskap – Gemenskap hänger samman med en gemensam plats för gemensam tid och kontinuitet och beständighet. Känslan av gemenskap uppstår genom människors närvaro och genom att man ger varandra tid. 

Hedonistisk – Avser något som fokuserar på njutning, välbehag eller strävan efter behagliga upplevelser. 

Hållbar livsstil – Hållbar livsstil avser ett sätt att leva som stödjer välbefinnandet och respekterar jordens begränsade resurser. Den förutsätter kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som hjälper individen och gemenskapen – både i vardagen och i beslutsfattandet – att göra val som beaktar dimensionerna av ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet.

Identitet – Identitet avser individens eller gemenskapens uppfattning om sig själv och sin ställning i förhållande till andra. Den består av erfarenheter, värderingar, roller och relationer till omgivningen och gemenskapen. Den är både dynamisk och flerdimensionell, identiteten utvecklas över tid genom erfarenheter och sociala relationer.

Informationens tillförlitlighet – Informationens tillförlitlighet innebär att den som använder informationen kan bedöma källan (vem som producerar informationen), metoderna (hur informationen har tagits fram), aktualiteten samt om informationen har publicerats eller delats öppet och transparent och därmed avgöra hur den kan användas och i vilken utsträckning man kan lita på den.

Jämställdhet – Jämställdhet innebär en princip där alla människor har samma rättigheter, möjligheter och bemötande oberoende av till exempel kön, ålder, etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller andra personrelaterade faktorer.

Kroppssammansättning – Kroppssammansättningen beskriver de relativa andelarna av kroppens olika vävnader, såsom muskelmassa, fettvävnad, bentäthet och mängden vatten. Den är en viktig indikator på hälsa och prestationsförmåga och kan bedömas med olika metoder, såsom mätningar av kroppssammansättning (t.ex. bioimpedans, DXA eller hudvecksmätningar). En hälsosam kroppssammansättning stödjer välbefinnandet och den fysiska funktionsförmågan.

Likabehandling – Likabehandling innebär att alla människor är lika mycket värda och bemöts rättvist, utan diskriminering på grund av ålder, kön, etnisk bakgrund, religion, funktionsnedsättning eller andra personrelaterade faktorer.

Lärande – Förändringar i hur hjärnbarkens nervnätverk fungerar, som man själv kan märka genom att de egna psykiska tolkningarna förändras. Även om grunden för individens lärande finns i hjärnan är lärandet alltid bundet till sin omgivning. 

Medkänsla – Medkänsla är en känslobaserad reaktion där man uppmärksammar en annan persons lidande eller utmaningar och samtidigt känner en vilja att lindra dem. Den förenar empati (att förstå den andras känslor) med en vilja att konkret hjälpa eller agera för den andras bästa. 

Mobbning – Mobbning innebär att en eller flera personer vid upprepade tillfällen orsakar en annan person skada, sårar eller orsakar sociala olägenheter. Den kan till exempel ta sig uttryck som fysiskt våld, verbala kränkningar, hot, kontrollbeteende eller att någon lämnas utanför situationer, grupper eller verksamhet. Den som utsätts för mobbning har ofta svårt att försvara sig i situationerna.

Motionskompetens – Upplevelsen av de egna fysiska egenskaperna, till exempel hur nöjd man är med sin kropp, sin kondition och sina motionsfärdigheter. 

Pedagogisk trygghet – Pedagogisk trygghet innebär att undervisningen är planerad, konsekvent och anpassad till elevens nivå.

Psykisk funktionsförmåga – Psykisk funktionsförmåga avser individens resurser, såsom förmåga att bearbeta information, tänkande, hantering av känslor och upplevelser samt livshantering, som gör att hen kan möta vardagens krav, klara motgångar och upprätthålla sin funktionsförmåga i sin omgivning.

Psykisk trygghet – Psykisk trygghet innebär att eleven kan agera utan rädsla för skam, misslyckande eller att bli dömd.

Reflektion – Innebär en medveten och kritisk granskning av den egna verksamheten, erfarenheterna, tänkandet eller lärandet. 

Relation till den egna kroppen – En människas personliga upplevelse och inställning till sin egen kropp, alltså hur hen känner, använder och accepterar sin kropp som en del av sig själv.

Samhällelig kompetens – Avser förmåga att förstå sin egen roll och sitt ansvar i samhället, delta och påverka demokratiskt, samarbeta med andra samt värdesätta jämlikhet, likabehandling och rättvisa. Den omfattar också beredskap att planera framtiden, ta motiverade risker och tåla misslyckanden samt motivation att engagera sig i samhälleliga frågor lokalt och internationellt.

Självbild – Eller jaguppfattning. En bild av sig själv, en uppfattning om hurdan man är. 

Social funktionsförmåga – Avser individens förmåga att fungera i människorelationer, delta i gemenskaper och påverka i samhället, så att hen klarar de roller som förutsätts, kan utnyttja sociala resurser (t.ex. kontakter, gemenskaper och nätverk) och samspelar med sin omgivning.

Social trygghet – Social trygghet innebär att det råder en accepterande, uppmuntrande och jämlik atmosfär under gymnastiklektionen.

Studieförmåga – Studieförmåga innebär att klara av studierna och att uppleva dem som meningsfulla och motiverande.

Trakasserier – Trakasserier innebär osakligt bemötande som kan medföra olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan. Trakasserier är oftast systematiska och fortgående handlingar eller uppförande som rör en annan person eller dennes privatliv, såsom egenskaper, personlighetsdrag, kön, utseende, fritidsintressen eller familjerelationer.

Utmattning – Utmattning är ett tillstånd där individens resurser – både fysiska och psykiska – är avsevärt uttömda till följd av långvarig belastning eller bristande återhämtning. Då räcker inte normal vila för att återställa balansen och tillståndet kan yttra sig som ständig trötthet, motivationsproblem, svårigheter att hantera känslor eller tankar samt försämrad prestationsförmåga i vardagen. 

Viktindex – BMI (Body Mass Index) Viktindex är ett tal som kan användas för att bedöma undervikt eller övervikt hos en människa. BMI beräknas genom att dividera vikten med längden i kvadrat. I formeln anges vikten i kilogram och längden i meter. Till exempel: En person som är 180 cm lång och väger 75 kg beräknas enligt följande formel: 75 / (1,80* × 1,80) = 23,15

Välbefinnande – Välbefinnande avser människans övergripande mående och livskvalitet. Det omfattar fysisk, psykisk och social balans, det vill säga att kroppen mår bra, sinnet orkar och relationerna fungerar.

Växelverkan – Växelverkan avser verksamhet eller kommunikation mellan minst två parter där parterna påverkar varandra, delar betydelser och kan förändra både sin egen och varandras situation eller perspektiv.

Tillbaka upp

  • Gå till nästa modul: GY1 – En lärande och aktiv studerande
Responsknapparna för sidan kan inte visas

Acceptera analyscookies för att ge respons på sidan.

Ändra inställningar för cookies

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Anmäl dig till valfri sändlista så får du senaste nytt om utbildning och internationalisering till din e-post.

Prenumerera
Prenumerera på våra nyhetsbrev
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Youtube
  • Ställ frågor och ge respons
  • Respons på tillgängligheten
  • Integritetspolicy
  • Cookie inställningar

Utbildningsstyrelsen

Hagnäskajen 6
PB 380, 00531 Helsingfors

Telefon +358 29 533 1000
Fax +358 29 533 1035

  •  Se på kartan 

© Utbildningsstyrelsen 2026