GLP 2021 - begrepp i modersmål och litteratur

I ett institutionellt samtal har talarna specifika roller som bestäms av en institution eller en institutionell situation. I ett institutionellt samtal finns det förhandsuppfattningar om talarnas roller och de påverkar förväntningarna som deltagarna har på samtalet och samtalsförloppet. Exempel på institutionella samtal är professionella samtal i arbetslivet, samtal vid en läkarmottagning och undervisningssituationer i gymnasiet.

I ett undervisningstillfälle i gymnasiet deltar de studerande i kommunikationen i egenskap av studerande medan läraren har den professionella rollen som lärare. I klassrummet innebär lärarens och de studerandes rollförväntningar till exempel att den studerande inte talar utan att läraren har gett ordet eller att läraren inte markerar för att själv få taltur. På motsvarande sätt spelar förväntningarna in då man besöker läkaren, till exempel så att det skulle skapa stor förvirring om läkaren skulle brista ut i gråt.

Motsatsen till ett institutionellt samtal kan vara ett vardagssamtal, där deltagarna inte har föreskrivna roll som är beroende av yttre, institutionella faktorer och som det finns förhandsuppfattningar om, även bland andra än dem som deltar i samtalet just då.

Med språklig medvetenhet avses förmågan att granska och iaktta språket och språkanvändningen ur olika perspektiv: förmågan att iaktta olika sätt använda språk och text, vilka betydelser och mål de har i olika situationer, samt förmågan att lägga ord på sina iakttagelser. Språklig medvetenhet hänger ihop med kunskapen om språkets regelbundenheter och varieteter, samt med förståelsen av de avtal och normer som är kopplade till språket och förståelsen av deras sociala karaktär. En person med språklig medvetenhet kan uppfatta olika språkliga varieteter, förstå följderna av språkanvändningen och av olika språkliga val, samt kan tillämpa sina kunskaper i sitt eget språkbruk. Språklig medvetenhet innebär också att känna igen och uppfatta språklig mångfald i den egna miljön och även i samhället i övrigt.

Kärnan av den språkliga medvetenheten i gymnasiet är att lära sig språket inom de olika kunskapsområdena, den så kallade akademiska språkfärdigheten. Den studerande bearbetar och producerar kunskap med hjälp av språket inom de olika kunskapsområdena som läroämnena i gymnasiet grundar sig på. Den studerande kan namnge, strukturera och beskriva likheter och skillnader mellan information samt jämföra och analysera, dra slutsatser, ange orsaker och följer, lösa problem samt bedöma och motivera information och kunskap.

Varje läroämne har olika språkbruk, textgenrer och specialterminiologi som är karakteristiska för läroämnet och som återspeglar läroämnets sätt att närma sig kunskapen. Språk och kunskap hänger samman med varandra och därför är textkunskap också en del av undervisningen i varje läroämne. Textkunskapen varierar i olika läroämnen och den studerande ska anpassa sig till och ta del av denna kunskap.

Betydelseförhandling är en typisk del av all kommunikation. Det är ett skede i kommunikationen där parterna fokuserar på att lösa en meningsskiljaktighet för att kunna fortsätta det egentliga samtalet. Betydelseförhandlingar kan till exempel vara att en part ställer frågor för att försäkra att man förstått rätt och att en annan svarar. Det kan också vara skeden i ett samtal som uppstår på grund av begränsade språkfärdigheter eller olika tolkningar som beror på kulturella skillnader.