Grunderna för gymnasiets läroplan förnyas och avsikten är att de nya grunderna tas i bruk år 2021. Målet är att med de nya grunderna utveckla gymnasiets undervisning så att den stödjer de studerandes välbefinnande, att de studerande får bättre färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv samt att den stödjer deras individuella behov och lärande.
Kuvituskuva: Tuore ylioppilas halaa opettajaansa
Foto: Hanna Anttila

Utbildningsstyrelsen har inlett arbetet med att förnya grunderna för gymnasiets läroplan. Målsättningen är att de nya grunderna för gymnasiets läroplan publiceras under gymnasiedagarna som ordnas i november 2019. Undervisningen enligt den nya läroplanen inleds i augusti 2021. Utbildningsstyrelsen har i planeringen av tidtabellen beaktat att det ska finnas så mycket tid som möjligt för det lokala läroplansarbetet.

    Förnyandet av grunderna för gymnasiets läroplan fick sin början i samband med regeringen Sipiläs halvtidsöversyn i april 2017. Därefter grundade undervisnings- och kulturministeriet projektet #detnyagymnasiet. Inom ramen för projektet stiftades bland annat en ny gymnasielag i juni 2018. I oktober 2018 utfärdades statsrådets förordning om gymnasieutbildningen. Målet är att hälften av alla 25–34-åringar ska ha en högskoleutbildning. Parallellt med reformen digitaliseras också studentexamensreformen, lagstiftningen som berör studentexamen ändras och antagningen till hösgkolor förändras så att den till stor del gurndar sig på studentexamensbetyget. 

    Gymnasiereformens mål

    Målsättningarna för gymnasiereformen är att

    • främja de gymnasiestuderandes välbefinnande
    • studierna ska bli mer studerandeorienterade och individualiserade samt att på det sättet öka den studerandes studiemotivation och upplevelse av att studierna känns meningsfulla
    • förbättra gymnasieutbildningens kvalitet och inlärningsresultat
    • utveckla gymnasiernas verksamhetskultur så att den bygger på samarbete och på de studerandes delaktighet samt tar i beaktande individuella behov
    • främja mer omfattande studieavsnitt och ämnesöverskridande studier samt utvecklingen av mångsidig kompetens
    • övergången från andra stadiet till högskolestudier ska ske smidigare
    • svara på samhällets kompetensbehov, till exempel de krav som högskolor och arbetslivet ställer
    • göra gymnasiet mer attraktivt som en allmänbildande utbildningsform som ger möjlighet till fortsatta studier vid en högskola.
    Tillbaka upp

    De nya grunderna för gymnasiets läroplan medför nya begrepp i gymnasieutbildningen. I fortsättningen talar vi om moduler, studiepoäng och mångsidig kompetens.

    Moduler utgör grunden för studieavsnitten

    De obligatoriska studierna i grunderna för gymnasietsläroplan delas in i moduler med omfattning av 1–4 studiepoäng. På basis av modulerna bygger gymnasierna upp sina egna studieavsnitt. Målen och innehållen för samt bedömningen av de olika läroämnena i gymnasiet beskrivs i fortsättningen utifrån moduler i stället för kurser.

    De valfria studierna bildar däremot moduler som omfattar två studiepoäng. Gynmasielagen förutsätter utbildningsanordnaren erbjuder den studerande möjlighet att avlägga valfria studier som modulera som omfattar två studiepoäng. 

    Undervisningen ändrar inte till sin omfattning. En studiepoäng inbegriper 19 undervisningstimmar à 45 minuter, i jämförelse med en kurs som i dagens läge omfattar 38 undervisningstimmar. I praktiken har de flesta gymnasierna 75 minuter långa undervisningstimmar, vilket per kurs är 22,8 undervisningstimmar à 75 minuter och per halv kurs, det vill säga en studiepoäng, 11,4 undervisningstimmar à 75 minuter.

    Studierna bedöms utifrån studieavsnitten. Om det är fråga om ett studieavsnitt som inbegriper flera läroämnen ges vitsord för varje läroämne. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne ges utifrån det vägda medeltalet av vitsorden i de obligatoriska och nationella valfria studier som den studerande avlagt samt antalet studiepoäng.

    Kompetens inom olika vetenskapsgrenar och mångsidig kompetens

    Målet med reformen av grunderna är att den studerande ännu bättre ska behärska målen och de centrala innehållen för de olika läroämnena samt utveckla en mångsidig kompetens. Det här innefattar bland annat

    • färdigheter att lära sig samt kognitiva färdigheter
    • färdigheter att tänka kritiskt och kreativt 
    • samarbets- och kommunikationsfärdigheter
    • kulturella och etiska färdigheter
    • informationshanteringsfärdigheter
    • digitala färdigheter
    • färdigheter att hantera och förstå ämnesöverskridande helheter.

    Därtill har man tagit i beaktande att högskolestudierna kräver att de gymnasiestuderande har allt bättre färdigheter i

    • att kritiskt granska olika informationskällor 
    • att tolka och analysera sinsemellan motstridiga källor.

    Ett viktigt element gymnasieundervisningen är delområdena inom mångsidig kompetens. De ersätter temaområdena som tidigare definierats i den gemensamma delen i grunderna och utgör också gemensamma mål för alla läroämnen. Man ska för samtliga läroämnen och studieavsnitt definiera hur den mångsidiga kompetensen uppnås.

    Målsättningarna för mångsidig kompetens är

    • en god allmänbildning
    • färdigheter att bygga upp en hållbar framtid
    • goda färdigheter för fortsatta studier samt arbetslivs- och internationella färdigheter.

    I centrum för den mångsidiga kompetensen står den studerande: de olika delområdena främjar i enlighet med gymnasielagen den studerandes uppväxt till en god, harmonisk och bildad människa. Nedan Utbildningsstyrelsens utkast till delområdena som ingår i mångsidig kompetens.

    Tillbaka upp

    Utbildningsstyrelsens mål är att processen med förnyandet av grunderna ska vara inspirerande och engagerande samt att den förenhetligar gymnasieundervisningen. Vi har fäst särskild uppmärksamhet vid att ge de yrkesutbildade i gymnasierna och intressegrupperna möjlighet att delta, bland på följande sätt:

    • Vi skickade en startenkät till alla gymnasier då arbetet inleddes.
    • Vi åkte runt till landskapen och höll seminarier för intressegrupperna.
    • Vi ordnar seminarier tillsammans med Studentexamensnämnden, Finlands Gymnasistförbund och ämneslärarförbundet AOL.
    • Vi har tillsatt arbetsgrupper som stöd för arbetet med grunderna. Till grupperna har vi bjudit in sakkunniga inom gymnasieutbildning. 
    • Vi har tillsatt en styrgrupp med 20 medlemmar. 
    • Utvecklingsnätverket för gymnasierna (LUKE) föreslås få en fortsättning som stöd för processen med GLP 2021
    • Vi ordnar utvecklingsworkshoppar för förnyandet av eGrunder.
    • Vi har begärt utlåtanden om utkastet till grunderna och tagit emot kommentarer på nätet.

    Styrgruppen för GLP 2021

    Petri Lehikoinen, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen (ordförande)
    Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen (vice ordförande)

    Olavi Arra, specialsakkunnig, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ
    Heikki Blom, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet
    Alvar Euro, ordförande, Finlands Gymnasistförbund rf
    Susanna Fagerlund-Jalokinos, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd
    Lauri Halla, rektor, Bildningsarbetsgivarna rf
    Marita Hokkanen, gymnasierektor, Suomen harjoittelukoulujen rehtorit HARRE ry
    Aki Holopainen, puheenjohtaja, Privatskolornas Förbund rf
    Kimmo Laitinen, rektor, Finlands Rektorer rf
    Sabina Lindholm, lektor, Finlands Svenska Lärarförbund FFL rf
    Jukka O. Mattila, ordförande, Suomen Lähilukioyhdistys ry
    Teija Metsäranta, ledande arbetsmarknadsjurist, KT Kommunarbetsgivarna
    Katri Ojasalo, biträdande rektor, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer rf
    Bicca Olin, ordförande, Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf
    Aulis Pitkälä, direktör för bildningssektorn, hedersordförande, Specialister för undervisnings- och bildningsväsendet Opsia ry
    Jouni Pursiainen, professor, Finlands universitetsrektorers råd UNIFI ry
    Mauri Ronimus, ordförande, Aikuislukioiden Rehtorit AiRe ry
    Teuvo Sankila, förlagsdirektör, Finlands Förslagsförening rf
    Jussi Sutinen, ordförande, Pro Lukio ry
    Tiina Tähkä, generalsekreterare, Studentexamensnämnden
    Kyösti Värri, sakkunnig, Finlands kommunförbund

    Teijo Koljonen, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen (sekreterare)
    Maija-Liisa Ojala, överinspektör, Utbildningsstyrelsen (sekreterare)

     

    Tillbaka upp

    Våren 2019: Grunderna för gymnasiets läroplan färdigställs

    Sommaren 2019: Översättningar och förvaltningsförfaranden

    September–oktober 2019: eGrunderna färdigställs

    November 2019: Grunderna publiceras

    September 2019–våren 2021: De lokala läroplanernas görs upp

    Augusti 2021: Undervisningen inleds enligt de nya grunderna

    Tillbaka upp

    Ytterligare information om processen med läroplansgrunderna ges av
    undervisningsrådet Pamela Granskog, tfn 029 533 1688, valpuri.kurppa [at] oph.fi (pamela[dot]granskog[at]oph[dot]fi)
    undervisningsrådet Yvonne Nummela, tfn 029 533 1523, valpuri.kurppa [at] oph.fi (yvonne[dot]nummela[at]oph[dot]fi)
    undervisningsrådet Susanna Björkell, tfn 029 533 1355, valpuri.kurppa [at] oph.fi (susanna[dot]bjorkell[at]oph[dot]fi)

    Tillbaka upp