Foto:
Hanna Anttila
De nya grunderna för gymnasiets läroplan medför nya begrepp i gymnasieutbildningen. I fortsättningen talar vi om moduler, studiepoäng och mångsidig kompetens.
Moduler utgör grunden för studieavsnitten
De obligatoriska studierna i grunderna för gymnasietsläroplan delas in i moduler med omfattning av 1–4 studiepoäng. På basis av modulerna bygger gymnasierna upp sina egna studieavsnitt. Målen och innehållen för samt bedömningen av de olika läroämnena i gymnasiet beskrivs i fortsättningen utifrån moduler i stället för kurser.
De valfria studierna bildar däremot moduler som omfattar två studiepoäng. Gynmasielagen förutsätter utbildningsanordnaren erbjuder den studerande möjlighet att avlägga valfria studier som modulera som omfattar två studiepoäng.
Undervisningen ändrar inte till sin omfattning. En studiepoäng inbegriper 19 undervisningstimmar à 45 minuter, i jämförelse med en kurs som i dagens läge omfattar 38 undervisningstimmar. I praktiken har de flesta gymnasierna 75 minuter långa undervisningstimmar, vilket per kurs är 22,8 undervisningstimmar à 75 minuter och per halv kurs, det vill säga en studiepoäng, 11,4 undervisningstimmar à 75 minuter.
Studierna bedöms utifrån studieavsnitten. Om det är fråga om ett studieavsnitt som inbegriper flera läroämnen ges vitsord för varje läroämne. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne ges utifrån det vägda medeltalet av vitsorden i de obligatoriska och nationella valfria studier som den studerande avlagt samt antalet studiepoäng.
Kompetens inom olika vetenskapsgrenar och mångsidig kompetens
Målet med reformen av grunderna är att den studerande ännu bättre ska behärska målen och de centrala innehållen för de olika läroämnena samt utveckla en mångsidig kompetens. Det här innefattar bland annat
- färdigheter att lära sig samt kognitiva färdigheter
- färdigheter att tänka kritiskt och kreativt
- samarbets- och kommunikationsfärdigheter
- kulturella och etiska färdigheter
- informationshanteringsfärdigheter
- digitala färdigheter
- färdigheter att hantera och förstå ämnesöverskridande helheter.
Därtill har man tagit i beaktande att högskolestudierna kräver att de gymnasiestuderande har allt bättre färdigheter i
- att kritiskt granska olika informationskällor
- att tolka och analysera sinsemellan motstridiga källor.
Ett viktigt element gymnasieundervisningen är delområdena inom mångsidig kompetens. De ersätter temaområdena som tidigare definierats i den gemensamma delen i grunderna och utgör också gemensamma mål för alla läroämnen. Man ska för samtliga läroämnen och studieavsnitt definiera hur den mångsidiga kompetensen uppnås.
Målsättningarna för mångsidig kompetens är
- en god allmänbildning
- färdigheter att bygga upp en hållbar framtid
- goda färdigheter för fortsatta studier samt arbetslivs- och internationella färdigheter.
I centrum för den mångsidiga kompetensen står den studerande: de olika delområdena främjar i enlighet med gymnasielagen den studerandes uppväxt till en god, harmonisk och bildad människa. Nedan Utbildningsstyrelsens utkast till delområdena som ingår i mångsidig kompetens.