Hoppa till huvudinnehåll

Bildkonst i den grundläggande utbildningen


Bildkonst utforskar och uttrycker en kulturellt mångfaldig verklighet genom konst. De egna erfarenheterna, fantasin och experimentandet är centrala utgångspunkter för undervisningen. Den omgivande visuella verkligheten utforskas funktionellt, med hjälp av olika sinnen och erfarenheter, något som är kännetecknande för konstnärligt arbete.

Bildkonst är ett läroämne som fördjupar elevernas personliga förhållande till visuell kultur. Undervisningen stärker formandet av elevernas identitet, det kulturella kunnandet och den sociala gemenskapen. Eleverna iakttar, uttrycker, tolkar och producerar bildkonst och andra visuella kulturer på ett mångsidigt sätt. Undervisningen i bildkonst utvecklar elevernas kritiska tänkande och uppmuntrar att påverka den egna livsmiljön och samhället. Läroämnet stärker elevernas kännedom av kulturarvet och eleverna bekantar sig med olika möjligheter att ha bildkonst som hobby, olika museer och kulturella instanser. Den holistiska undervisningen i bildkonst erbjuder färdigheter för gymnasieutbildning i bildkonst och för arbetslivet.

Stöd för undervisning och lärande

Utgångspunkter för undervisningen i bildkonst

Utgångspunkter för undervisningen i bildkonst

I läroämnet bildkonst handleds eleverna att utforska och uttrycka en kulturellt mångfaldig verklighet genom bildkonst. På sidan presenteras målsättningarna, timfördelningen och utgångspunkterna för ordnande av undervisning. (Material finns tills vidare endast på finska.)

Handledning, differentiering och stöd

Handledning, differentiering och stöd

Undervisningen i bildkonst kan vid behov differentieras till exempel genom val av uttryckssätt, arbetssätt och lärmiljöer. Läs mer om handledning, differentiering och stöd i grundutbildningen.

Material för undervisning

Material för undervisning

På sidan hittar du olika material och nätverk som stöder undervisningen i bildkonst. Bekanta dig med länkarna på sidan! (Material finns tills vidare endast på finska.)

Stödmaterial för bedömningen och bedömningskriterierna för slutbedömningen i bildkonst

Stödmaterial för slutbedömningen i bildkonst

Stödmaterial för slutbedömningen i bildkonst

Utbildningsstyrelsen har utarbetat noggrannare kunskapskrav för slutbedömningen i alla läroämnen genom att definiera kunskapskrav för vitsorden 5, 7, 8 och 9. Bedömningskriterierna i läroplansgrunderna är förpliktigande för utbildningsanordnaren och ska som sådana överföras till den lokala läroplanen. På sidan finns även samlat stödmaterial till stöd för undervisningen och bedömningen i bildkonst.

Bedömning av konst- och färdighetsämnen

Bedömning av konst- och färdighetsämnen

Konst- och färdighetsämnen som är gemensamma för alla elever är musik, bildkonst, handarbete, gymnastik och huslig ekonomi. Bekanta dig med exempel i timfördelningen i konst- och färdighetsämnen och med annat material som stöder bedömningen.

Bedömning av valfria ämnen

Bedömning av valfria ämnen

Syftet med de valfria ämnena är att fördjupa och bredda elevens kunskaper enligt elevens val. De valfria ämnena är en annan del än de valfria konst- och färdighetsämnena.

Artiklar om bildkonst

Virtaavaa leikillisyyttä kuvataiteeseen

Virtaavaa leikillisyyttä kuvataiteeseen

Kun opettaja tuntee oppilaiden valmiudet ja kiinnostuksen kohteet hyvin, voi tutkittava kuvataiteellinen ilmiö liittyä tuoreesti heidän elämäänsä. Sinikka Rusanen ja Riikka Mäkinen kertovat artikkelissaan leikillisyyden merkityksestä kuvataiteessa ja sen opetuksessa.

Visuaalisen kulttuurin monilukutaito

Visuaalisen kulttuurin monilukutaito

Kuvataiteen tunneilla tutkitaan ja opitaan ymmärtämään erilaisia kuvakulttuureja sekä opetellaan niihin liittyvää monilukutaitoa. Marjo Räsänen käsittelee artikkelissaan visuaalisen kulttuurin monilukutaitoa ja sen osuutta kuvataiteen oppiaineessa.

Visuaalinen kulttuuri perinteiden välittäjänä ja uudistajana

Visuaalinen kulttuuri perinteiden välittäjänä ja uudistajana

Kulttuurilla viitataan usein asuinpaikkaan, uskontoon, kieleen tai etnisyyteen. Kulttuuri-identiteetti muodostuu edellä mainittujen lisäksi myös sukupuolen, iän, kykyjen ja sosiaalisen aseman pohjalta. Marjo Räsänen käsittelee artikkelissaan visuaalista kulttuuria erityisesti perinteiden kannalta.

Taiteelle ominainen työskentely

Taiteelle ominainen työskentely

Taiteelle ominainen työskentely hyödyntää erilaisia tutkimisen, ilmaisemisen, esittämisen ja toiminnan tapoja. Mirja Hiltunen esittelee artikkelissaan taiteelle ominaista työskentelyä ja siihen vaikuttavia asioita.

Ilmiömäinen ilmiömäistä ilmiömäisesti

Ilmiömäinen ilmiömäistä ilmiömäisesti

Perusopetuksessa ilmiöoppiminen kytkeytyy laaja-alaisen osaamisen tavoitteisiin ja toimintakulttuuria ohjaaviin periaatteisiin. Marjo Räsänen esittelee ilmiöoppimisen toteutumiskeinoja kuvataiteessa.

Yhteiskunnallinen vaikuttaminen

Yhteiskunnallinen vaikuttaminen

Kuvataiteessakin opettajan tehtävään kuuluu auttaa oppilaita tulemaan tietoiseksi vaikuttamisesta sekä siihen liittyvästä vastuusta. Mira Kallio-Tavin esittelee artikkelissaan ympäristön merkitystä oppilaiden osallisuuden herättelyssä.

Omat kuvakulttuurit ja visuaalinen kulttuurikasvatus

Omat kuvakulttuurit ja visuaalinen kulttuurikasvatus

Opettajan tehtävänä on kannustaa ja rohkaista oppilaita heille merkityksellisten visuaalisen kulttuurin teosten, tuotteiden ja ilmiöiden tutkimiseen. Mira Kallio-Tavin käsittelee artikkelissaan laajemmin visuaalista kulttuurikasvatusta.

Mediakulttuurit ja virtuaalimaailmat kuvataideopetuksessa

Mediakulttuurit ja virtuaalimaailmat kuvataideopetuksessa

Osallisuus digitaalisessa kulttuurissa on lapsille ja nuorille merkittävä osa arkea, ilmaisua, oppimista ja vertaissuhteiden muodostumista. Hanna Niinistö pohtii artikkelissaan digitaalisen kulttuurin uusia medioita ja niiden hyödyntämistä kuvataiteen opetuksessa.

Digitaalisuuden ykköset ja nollat

Digitaalisuuden ykköset ja nollat

Ohjelmointi tarjoaa uusia tapoja tuottaa omia kuvia, mutta se voi toimia myös eettisen pohdinnan ja kriittisen ajattelun käynnistäjänä. Aalto-yliopiston Taiteiden ja suunnittelun korkeakoulun tutkija Tomi Dufva kirjoittaa ohjelmoinnista kuvataideopetuksen näkökulmasta.