Gymnastik, läsårsbedömning i årskurs 6

Utbildning och examina

Grundläggande utbildning

Undervisning och handledning

Läroplan

Bedömning av kunnande

Gymnastik

På den här webbplatsen hittar du läroplansgrunderna och konkreta exempel till stöd för läsårsbedömningen i gymnastik i årskurs 6 i den grundläggande utbildningen.

Piirroskuva kahdesta palloa pelaavasta oppilaasta

Synen på lärande, grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014)

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen förnyades år 2014 i sin helhet så att de motsvarar förändringarna i den omgivande världen och utmaningarna i samband med utvecklingen av den grundläggande utbildningen. Till grund för läroplansgrunderna ligger en syn på lärande enligt vilken positiva känsloupplevelser, samarbete och kommunikation samt nyskapande kreativ verksamhet främjar lärande. Varje elev ses som unik och värdefull. Lärande anses till sin karaktär vara aktivt och socialt.

Helhetsstrukturen i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen ändrades för att bättre beakta övergångsskedena i timfördelningen och bidra till enhetlig undervisning. Grunderna är indelade i fyra helheter, varav en är allmänna riktlinjer för undervisningen i alla läroämnen och de tre övriga mål och innehåll i läroämnena i årskurshelheterna 1–2, 3–6 och 7–9. I varje årskurshelhet behandlas betydelsen av övergångsskedena i skolgången och respektive skedes särskilda uppgift med beaktande av elevernas ålder och utvecklingsskede.

Uppdraget för läroämnet gymnastik i den grundläggande utbildningen

När grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen förnyades såg man över den för alla gemensamma gymnastikundervisningens karaktär och uppgift. Den arbetsgrupp som utarbetade delen om gymnastik såg som ett av de centrala målen för gymnastiken att stärka elevernas inre motivation genom att skapa positiva erfarenheter och stärka elevernas känsla av eget kunnande vid fysisk aktivitet. Olika gymnastikuppgifter och gymnastikformer ses som redskap som bidrar till att uppnå målen som fastställts för undervisningen.

Piirroskuva jalkapalloa pelaavista oppilaista

Genom att dela in gymnastikundervisningens mål och innehåll i fysisk, social och psykisk funktionsförmåga strävar man efter att beakta elevernas växande och utveckling som helhet. På detta vis kan gymnastik som läroämne inte längre endast anses ha som uppgift att stärka elevernas idrottsliga färdigheter eller kondition. Den för alla gemensamma gymnastikens uppgift är att på ett mångsidigt sätt stärka funktionsförmågan, vilket hjälper eleverna att lita på sig själva och klara av olika aktiviteter i vardagen.

Fysisk aktivitet som en del av uppväxten

Fysisk aktivitet som en del av uppväxten innebär i dagens gymnastikundervisning att eleverna tillägnar sig den kunskap och de färdigheter som behövs för mångsidig fysisk aktivitet och för att upprätthålla sitt välbefinnande och utöva hälsofrämjande fysisk aktivitet på egen hand på ett mångsidigt sätt. Att skapa en positiv inställning till den egna funktionsförmågan och till att ta hand om det egna välbefinnandet är en av gymnastikundervisningens viktigaste uppgifter. När fysisk aktivitet är en del av uppväxten fungerar den fysiska aktiviteten som ett verktyg för att utvecklas och växa som människa. Erfarenheter av att röra på sig ensam och tillsammans med andra och av att ömsom lyckas och misslyckas med olika uppgifter samt förändringar i den egna kroppen kan väcka starka känslor. Målen vid fysiska aktivitet som en del av uppväxten är en positiv inställning till den egna kroppen samt förmåga att känna igen olika känslor och uttrycka dem med respekt för andra. Genom att göra saker tillsammans och hjälpa andra, dela upp ansvaret och utveckla de egna färdigheterna strävar man efter att stärka en positiv självuppfattning hos eleven som medlem i en trygg gemenskap.

Tack vare aktiv och mångsidig forskning kan läroämnet gymnastik numera även på vetenskapliga grunder beskrivas inte bara som en stöttepelare för folkhälsan och samhällsekonomin, utan även för bland annat skapandet av färdigheter för lärande, undervisning i socioemotionella färdigheter och stöd till personer med inlärningssvårigheter.

Inre motivation i gymnastiken

Flera undersökningar har visat att inre motivation är den mest centrala faktorn för lärande, trivsel i verksamheten och för kontinuerligt deltagande. God inre motivation ger alltså eleverna ett helhetsmässigt välbefinnande. Till grund för uppkomsten av inre motivation ligger upplevd autonomi, upplevd kompetens och social samhörighet. Upplevd autonomi är människans känsla av att hen har möjlighet att göra val i fråga om sitt eget agerande och delta i beslutsfattandet om agerandet. Upplevd kompetens syftar på personens tro på att den egna förmågan är tillräcklig för att utföra olika uppgifter. Social samhörighet är elevens känsla av att höra till gruppen. Dessa betraktas som grundläggande psykologiska behov som människor försöker tillfredsställa i den dagliga kontakten med andra människor. Om dessa behov tillfredsställs leder det till att eleven känner sig motiverad och även känner inre motivation för gymnastiken. Barn och unga som har en inre motivation för gymnastiken gör oftast val i livet som leder till en fysiskt aktiv livsstil.

Piirroskuva jalkapallosta ja lenkkareista

Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 ska undervisningen i den för alla gemensamma gymnastiken sträva efter att stärka elevernas upplevelser av den egna idrottsliga kompetensen och en positiv relation till den egna kroppen. På detta sätt kan man sträva efter att öka barnens och de ungas självständiga fysiska aktivitet.

Bedömning i gymnastiken

Piirroskuva ristikkäin olevista tennismailoista ja tennispallosta

Inom gymnastiken har det funnits en stark tradition av att bedöma elevens kondition, färdigheter, inställning och intresse. Många skolor har använt Förbundet för Lärare i Idrott och Hälsokunskap rf:s gamla betoningar i bedömningen, som ofta fördelades jämnt mellan fysisk funktionsförmåga (1/3), färdigheter (1/3) samt aktivitet och att försöka (1/3). Även intresse för och kunskap om gymnastik kan ha påverkat vitsordet.

Såväl undersökningen Liikunnan oppimistulosten seuranta (Palomäki & Heikinaro-Johansson 2011) och pro gradu-avhandlingar med temat bedömning (Eroma & Rautio 2008; Puoskari 2012; Puoskari m.fl. 2012) har visat att gymnastiklärarnas bedömningsgrunder och i synnerhet betoningarna vid bedömningen har varierat i hög utsträckning.

Med tanke på finländska barns och ungdomars jämlikhet i utbildningen skulle det inte vara rätt ifall en del lärare skulle använda resultat av konditionstester och idrottsliga färdigheter som huvudsakliga bedömningskriterier, medan elevens intresse och motivation för fysisk aktivitet skulle väga tyngre för andra. Undersökningar har visat att en del lärare har baserat upp till hälften av vitsordet på konditionstester, medan andra inte har låtit resultatet från konditionstester påverka vitsordet alls eller endast har låtit det påverka i en positiv riktning.

Anvisningarna för bedömningen har förtydligats i de nationella Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 för att bland annat harmonisera bedömningen av elevernas lärande och arbete. Trots detta upplever många lärare alldeles säkert fortfarande bedömningen som utmanande. Målen som ska bedömas är många och de avviker tydligt från de tidigare kriterierna för bedömning.

Enligt de nuvarande läroplansgrunderna bildas vitsordet utgående från målen för undervisningen och aktiviteten under lektionerna. Till skillnad från tidigare får nivån hos elevens fysiska kondition (till exempel resultaten av konditionstester eller Move!-mätningar) inte användas som grund för bedömningen.

Anvisningar för bedömningen

Elever i årskurs 1–6 är ofta i ett optimalt tillväxt- och utvecklingsskede för idrottsliga färdigheter, eftersom de har en god relativ styrkenivå. Puberteten förändrar dock kroppens proportioner och eleven måste därför lära känna sin kropp som förändras och lära sig att kontrollera den på nytt. Denna förändring som anknyter till den normala tillväxten och utvecklingen kan vara förvirrande, men förvirringen byts ut mot glädje när eleven i och med sin tillväxt hittar nya utvecklingsområden.

Vid bedömningen av eleverna är det alltså ändamålsenligt att beakta att eleverna i slutet av årskurs 6 endast har fått två tredjedelar av ämnesundervisningen i gymnastik (åk 1–6: 494 lektioner och åk 7–9: 266 lektioner = totalt 760 gymnastiklektioner) av hela grundskolans lärokurs i gymnastik.

I avsnittet om bedömning i gymnastik i årskurs 3–6 i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 konstateras exempelvis att ”Eleverna ska genom uppmuntrande och handledande respons och bedömning motiveras att röra på sig med hjälp av gymnastik.”

Respons och bedömningen stöder en positiv uppfattning om sig själva som utövare av fysisk aktivitet hos eleverna. I responsen och bedömningen beaktar och stöder man elevernas individuella styrkor och utvecklingsbehov.

Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 är en allmän princip för alla läroämnen att ”Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra och elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen.” Läroplansgrunderna styr också bedömningen genom att eleverna ska ha möjlighet att visa sina kunskaper på ett mångsidigt sätt.

I bedömningen av elevens lärande i den grundläggande utbildningen ska man alltid beakta elevens ålder och förutsättningar. Paragraf 29 i lagen om grundläggande utbildning är mycket viktig för gymnastikundervisningen. I ett aktivitetsbaserat läroämne såsom gymnastik måste frågor som gäller elevernas hälsa och säkerhet beaktas noggrant. För gymnastikens del preciseras i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) att ”Elevens hälsotillstånd och specialbehov ska beaktas i gymnastikundervisningen och bedömningen”. Utbildningsstyrelsen har tolkat det ovan nämnda så att det i regel inte är önskvärt att eleven belastas ytterligare genom bedömningen utöver en redan diagnostiserad negativ förändring i hälsotillståndet.

Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 ska bedömningen utföras genom att spegla elevens kunnande mot de centrala föremålen för bedömningen med tanke på lärprocessen i årskurs 1–2, (de nu förnyade) bedömningskriterierna för årskurs 6 (dvs. de målspecifika kriterierna M1–M10 i läroplanen) i slutet av årskurs 6 samt bedömningskriterierna för slutbedömningen i slutet av den grundläggande utbildningen.

Kunnande i slutet av årskurs 6, inkluderar mål 2–6:

gymnastikfärdigheter (sensomotorik [M2], balans- och rörelsefärdigheter [M3]) samt redskapshanteringsfärdigheter [M4] mångsidigt i olika miljöer och årstider samt förmåga att simma och rädda ur vatten [M6]
utvärdering, upprätthållande och utveckling av fysiska konditionsegenskaper (styrka, snabbhet, uthållighet och rörlighet) [M5].

Arbete, inkluderar mål 1 samt mål 7–10:

aktivt arbete under lektionerna, bland annat genom att prova på olika motionsformer och försöka sitt bästa [M1]
tryggt och sakligt agerande under lektionerna [M7]
konstruktiv kommunikation och samarbete [M8]
ansvarsfullt agerande under lektionerna [M9, M10].

Exempel på bedömning av mål 2 (M2), det vill säga sensomotorik, i slutet av årskurs 6

Sensomotoriken realiseras i situationer under gymnastiklektionerna exempelvis i elevens uppfattning av sin egen kropp (kroppsperception) och dess sidor (lateralitet) i förhållande till det omgivande rummet (spatial medvetenhet). Dessa möjliggör kroppens viljestyrda rörelser, det vill säga motorisk styrning av funktioner. En elev med goda sensomotoriska färdigheter kan lära sig enligt en modell, utföra prestationer spegelvänt, korrigera sin ställning och prestationsteknik utifrån respons, röra sig framåt, bakåt, till höger, till vänster, uppåt och neråt samt smidigt byta riktning.

I bollekar och spel syns nivån och framstegen i sensomotoriska färdigheter exempelvis i hur eleven kan fånga ett spelredskap, träffa en boll med en klubba, rikta ett skott, hitta en plats på spelområdet (fritt utrymme, inte i passningsskugga) som ger möjlighet att spela bollen, uppfatta spelplanen, röra sig i förhållande till de andra spelarna och så vidare.

I undervisningssituationer ser läraren olika skeden i elevens kunnande. I det följande ges exempel som stöd för lärarens observationsarbete för ändamålsenliga beslut i gymnastiken (mål 2, sensomotorik):

De sensomotoriska färdigheterna är på nivån för vitsordet åtta eller högre när eleven till exempel

Piirroskuva koripalloa heittävästä oppilaasta, joka on pyörätuolissa.

Bollekar och -spel:

passar och tar emot passningar
skapar bra lägen för andra, exempelvis möjligheter att göra mål
riktar kast mot målet och träffar ofta i enlighet med uppgiften
rör sig i enlighet med uppgiften exempelvis för att fånga
uppfattar och använder hela spelområdet.

Rörelse till musik, dans och gymnastik:

lär sig olika rörelsekombinationer enligt modell och utvecklar dem
lär sig små steg- och dansserier, vidareutvecklar dem genom att lägga till handrörelser.

Friluftsliv:

Gör förnuftiga ruttval och hittar till platser.

De sensomotoriska färdigheterna är på en nivå under vitsordet åtta när eleven till exempel

Bollekar och -spel:

har svårt att hitta någonstans att passa
har svårt att kontrollera bollen, om eleven får bollen tar någon annan den snabbt
har svårt att rikta kast mot ett mål
har återkommande svårigheter med att träffa och fånga bollen.

Rörelse till musik, dans och gymnastik:

har svårt att uppfatta kroppsställningar och rörelseriktningar
har svårt att uppfatta steg och riktningar.

Friluftsliv:

har svårt att uppfatta omgivningen och går lätt vilse även om rutten är tydlig.

Exempel på bedömning av kast, som hör till redskapshanteringsfärdigheter, i slutet av årskurs 6

Kunnandet motsvarar vitsordet fem (5) när eleven till exempel

kan kasta ett redskap på något sätt som lämpar sig för någon motionsform
siktar inte så bra, redskapet flyger bara en kort sträcka

Kunnandet motsvarar vitsordet sex (6) när eleven till exempel

kan kasta ett redskap på något sätt som lämpar sig för motionsformer
siktar rätt ibland, redskapet flyger en ganska kort sträcka

Kunnandet motsvarar vitsordet sju (7) när eleven till exempel

kan kasta redskap med olika storlekar, former och vikter (t.ex. bollar) och träffa nära målet från ett relativt kort avstånd (t.ex. till en annan spelare, i mål, i en korg)

Kunnandet motsvarar vitsordet åtta (8) när eleven till exempel

kan kasta olika redskap (t.ex. olika bollar) och variera sättet att kasta enligt olika motionsformer

Kunnandet motsvarar vitsordet nio (9) när eleven till exempel

kan tillämpa sina kast med olika redskap i olika motionsformer och miljöer

Kunnandet motsvarar vitsordet tio (10) när eleven till exempel

kan tillämpa och kombinera kast med andra färdigheter med olika redskap (t.ex. mot ett rörligt mål, egen rörelse, växlar mellan olika sätt att kasta vid behov).

Exempeltabell till stöd för bedömningen i årskurs 6

I följande tabell riktad till lärare ges exempel på det som bedömningen i läroämnet gymnastik grundar sig på.

**Tabell 1. Exempel på hjälpfrågor med anknytning till uppnåendet av målen för lärandet i förhållande till bedömningskriterierna för årskurs 6**
LÄRANDE Målområden och föremål för bedömningen enligt LP2014	Under lektionerna observerar läraren bland annat sådana här saker och följer elevens framsteg i riktning mot dessa mål:
BASFÄRDIGHETER:
Sensomotorik [M2] Föremål för bedömningen: Att göra avgöranden i olika motionssituationer	Uppfattar eleven sin egen kropp så att hen kan observera och efterlikna kroppsställningar, rörelser och rörelseriktningar? Kan eleven uppfatta utrymmet så att hen inte kolliderar med något? Hittar eleven i bollspel lediga ytor eller spelare att passa till? Kan eleven uppfatta rytmen i rörelser eller i ljud/musik och röra sig i enlighet med den?
Balans- och rörelseförmåga [M3] Föremål för bedömningen: Användning av motoriska basfärdigheter (balans- och rörelseförmåga) i olika motionsformer	Kan eleven kontrollera balansen i kroppen när hen rör sig på olika underlag (t.ex. i sal, på sand, på gräs, på is och i snö)? Kan eleven hantera sin kropp när hen rör sig med olika redskap? Kan eleven röra sig mångsidigt inomhus och utomhus? Kan hen delta i olika sommar- och vintermotionsformer?
Förmåga att hantera redskap [M4] Föremål för bedömningen: Användning av motoriska basfärdigheter (förmåga att hantera redskap) i olika motionsformer	Kan eleven hantera olika redskap när hen rör sig på olika underlag? Kan eleven hantera olika redskap när hen rör sig med olika redskap? Kan eleven hantera redskap mångsidigt i olika inomhus- och utomhusmotionsformer? Kan eleven hantera redskap i olika sommar- och vintermotionsformer?
Förmåga att simma och rädda ur vatten [M6] Föremål för bedömningen: Sim- och räddningsfärdigheter	Kan eleven simma? Kan eleven simma med olika simtekniker och växla mellan dem på ett naturligt sätt? Kan eleven dyka? Kan eleven flyta med hjälp av flytredskap? Kan eleven komma upp på en kant ur vattnet/bassängen? Kan eleven hjälpa en annan person att komma upp ur vattnet? Kan eleven tillämpa olika färdigheter på olika former av vattenmotion?
FYSISKA EGENSKAPER:
Utvärdering, upprätthållande och utveckling av snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka [M5] Föremål för bedömningen: Utvärdering, upprätthållande och utveckling av fysiska konditionsegenskaper	Kan eleven utvärdera sina fysiska konditionsegenskaper? Kan eleven öva på snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka? Kan eleven ställa upp realistiska mål för övning av delområdena inom fysisk funktionsförmåga?
ARBETE:
Målområden och föremål för bedömningen enligt LP2014	Under lektionerna observerar läraren dessa saker och följer elevens framsteg i riktning mot dessa mål:
Arbete under gymnastiklektionerna [M1] Föremål för bedömningen: Arbete och att göra sitt bästa	Fokuserar elevens arbete under lektionerna på det ämne som undervisas? Försöker eleven prestera så bra hen kan?
Tryggt och sakligt agerande [T7] Föremål för bedömningen: Agerande under gymnastiklektionerna	Följer eleven givna anvisningar? Har eleven med sig den anvisade utrustningen till gymnastiklektionerna? Främjar elevens agerande känslan av fysisk, psykisk och social trygghet i gruppen?
Hänsyn till andra och samarbete med alla [M8] Föremål för bedömningen: Interaktions- och arbetsfärdigheter	Samarbetar eleven med alla i gruppen? Hur tar eleven hänsyn till andra? Främjar elevens agerande samarbetet i gruppen?
Ansvarsfullt arbete i gruppen enligt principen om rent spel [M9] Föremål för bedömningen: Agerande i gemensamma lärandesituationer	Tar eleven ansvar för den gemensamma verksamheten? Främjar hen verksamheten? Agerar eleven på ett bra sätt gentemot andra? Ger hen andra arbetsro?
Ansvar för egna handlingar och förmåga att arbeta självständigt [M10] Föremål för bedömningen: Förmåga till självständigt arbete	Deltar eleven i gruppens verksamhet genom att utföra de uppgifter som tilldelats hen? Agerar eleven självständigt, i enlighet med sina förutsättningar? Främjar elevens egna initiativ lärandet och arbetet?

Källor:

Eroma, M. & Rautio, K. 2008. Sanahelinää vai opettajan ohjenuora?: liikunnanopettajien käsityksiä vuoden 2004 liikunnan opetussuunnitelman perusteista. Pro gradu-avhandling i gymnastikpedagogik. Jyväskylä universitet.
Puoskari, M. 2012. "Oppilasarviointi - opettajan vai oppilaan ääni kuuluville?": liikunnanopettajien näkemyksiä liikunnan oppilasarvionnista. Pro gradu-avhandling i gymnastikpedagogik. Jyväskylä universitet.
Puoskari, M., Palomäki, S. & Hirvensalo, M. 2012. Liikunnanopettajien kokemuksia liikunnan oppilasarvioinnista. Förbundet för Lärare i Idrott och Hälsokunskap rf. Liikunnan ja Terveystiedon Opettaja 1/12, 10–12.

Sivun kuvitus on toteutettu Canva.com-kuvapalvelun avulla.