Gymnastikens uppdrag

Undersökningar visar att motion har stor betydelse för människans totala välbefinnande. Att tillägna sig en motionsinriktad och aktiv livsstil främjar därför både individen och samhället. Ju yngre eleverna är, desto svårare är det dock för dem att inse de långsiktiga målen i gymnastikundervisningen. Det innebär att de enskilda gymnastiklektionerna och elevernas direkta upplevelser av dem är mycket viktiga. Positiva upplevelser har visat sig främja en aktiv livsstil. Uppskattning av nuet och positiva upplevelser av lärande påverkar i sin tur skoltrivseln. Elevernas välbefinnande beror dock även på faktorer som skolan och det enskilda läroämnet har begränsade möjligheter att påverka. Trots det ska man i gymnastikundervisningen på allvar och tillsammans med eleverna arbeta långsiktigt för att påverka välbefinnandet. Gymnastikundervisningens huvudsakliga uppgift är att utveckla kunskaper och färdigheter som främjar den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och som bidrar till både individens och samhällets välbefinnande och hälsa nu och på längre sikt.

Skolgymnastiken präglas av fysisk aktivitet. Det är så vanligt med en passiv livsstil att redan barn i dagvården är stilla 60 procent av tiden. I skolan sitter eleverna också största delen av tiden och vuxna sitter upp till 80 procent av all sin vakna tid. En fysiskt passiv livsstil är ett globalt folkhälsoproblem. Att öka rörelsen och den fysiska aktiviteten i människornas liv är en stor utmaning. Skolgymnastiken kan inte ensam ansvara för att grundskoleleverna, i enlighet med rekommendationerna för fysisk aktivitet, rör på sig mångsidigt minst 1–2 timmar per dag på ett för åldern lämpligt sätt. Schematekniska och pedagogiska lösningar i gymnastikundervisningen kan dock bidra till att rekommendationerna uppnås. Läraren kan till exempel öka den fysiska aktiviteten under gymnastiklektionerna genom att snabbt börja aktiviteterna och undvika att upprepade gånger avbryta pågående aktiviteter.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, om gymnastikens uppdrag:

Gymnastiken ska bidra till att främja jämlikhet, jämställdhet och gemenskap samt stödja kulturell mångfald.

I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 definieras principer för utvecklandet av verksamhetskulturen. De betonar bland annat likabehandling och jämlikhet:

Likabehandling och jämlikhet

En lärande organisation ska främja likabehandling och jämlikhet. Medlemmarna ska bemötas och behandlas likvärdigt oberoende av faktorer som hänger samman med personen i fråga (Lag om likabehandling 21/2004). Likvärdighet betyder inte att alla är likadana. Likabehandling förutsätter både att man garanterar grundläggande rättigheter och möjligheter till delaktighet och att man beaktar individuella behov.

Under grundskoletiden utvecklas elevernas uppfattning om sin egen sexuella identitet och sexualitet. En lärande organisation främjar genom sina värderingar och sin praxis jämställdhet mellan könen och stödjer eleverna i deras identitetsskapande. Undervisningen ska ha ett könssensitivt förhållningssätt. Skolan ska uppmuntra eleverna att upptäcka sina egna möjligheter och att förhålla sig till olika läroämnen, göra val och binda sig till studierna utan könsbundna rollmodeller. Genom val och utveckling av lärmiljöer, arbetssätt och undervisningsmaterial ger man synlighet åt och visar respekt för den mänskliga mångfalden.

I en jämlik och trygg lärmiljö har varje elev samma möjligheter som andra att få stöd för sitt lärande och växa som individ samt att få uppmärksamhet och bli hörd på jämlika grunder. Läraren ska i sitt arbete följa Diskrimineringslagen (1325/2014). Enligt åttonde paragrafen får ingen "diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person". Det är bra om läraren är medveten om sina egna vanemönster, så att hen både kan vara uppmärksam i sin undervisning och ingripa om en elev uttrycker sig förnedrande om någon människogrupp eller en annan elev. I 31 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) behandlas jämlikhet ur ett perspektiv som även påverkar gymnastikundervisningen. Enligt lagen ska undervisningen samt de läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen vara avgiftsfria för eleverna. Utgångspunkten är att eleverna också i gymnastiken har tillgång till de arbetsredskap som behövs för att genomföra en jämlik, ändamålsenlig och trygg undervisning.

Läraren ska i sitt arbete också följa jämställdhetslagen (609/1986) och ändringen av denna (1329/2014). Det är bra om läraren, liksom alla som arbetar med barn, ger akt på sådana faktorer som påverkar hens egen inställning till könsfrågor och hens arbete som lärare.

Att lära sig att röra på sig innebär att genom mångsidiga erfarenheter av gymnastik och idrott tillägna sig kunskaper och färdigheter som behövs för att röra på sig mångsidigt, upprätthålla sin hälsa och vara fysiskt aktiv.

Att utvecklas genom att röra på sig är i gymnastiken ett redskap som bidrar till att eleverna växer som människor. Att röra på sig individuellt och tillsammans med andra, ge akt på den egna kroppen som förändras och att både lyckas och misslyckas i olika aktiviteter väcker känslor. Målet för att utvecklas genom att röra på sig är att lära sig identifiera dessa känslor och uttrycka dem med respekt för andra. Genom att röra på sig tillsammans, hjälpa varandra, dela ansvar och utveckla sina färdigheter stärks elevernas positiva självbild i en trygg gemenskap. Uppdraget i gymnastikundervisningen konkretiseras i beskrivningarna av målen för undervisningen, innehållet, lärmiljöer och arbetssätt, handledning och stöd samt bedömningen av lärandet.