Handledning, differentiering och stöd i gymnastik i årskurs 1–2, 3–6 och 7–9

Sociala färdigheter att lära sig i gymnastiken är att kunna ta hänsyn till andra, kunna behärska sig, ta ansvar och samarbeta. Sådana färdigheter behövs till exempel i lagspel och idrottslekar. Den sociala förmågan ska stödjas i undervisningen och genom att man tydligt och klart berättar för eleverna om de sociala målen med gymnastiken och ger respons på hur målen nås. Elevcentrerade arbetssätt samt en trygg och uppmuntrande atmosfär bidrar till att eleverna tillägnar sig dessa färdigheter.

Psykiska färdigheter att lära sig i gymnastiken är förmåga att bibehålla och rikta uppmärksamheten mot aktiviteter förenliga med målen, vilja och iver att öva samt förmåga att glädja sig över sitt eget lärande och kunnande. Sådana färdigheter behövs för att tillägna sig en fysiskt aktiv livsstil och träna nya motoriska färdigheter. Den psykiska förmågan ska stödjas genom en tydlig lärmiljö och tydlig kommunikation i undervisningen, omväxlande övningar och arbetssätt samt genom positiv respons på elevens prestationer.

Fysiska färdigheter att lära sig i gymnastiken är förmåga att gestalta den egna kroppen och rummet samt förmåga att iaktta sin egen funktionsförmåga och sina idrottsprestationer. Sådana färdigheter behövs för att upprätthålla och utveckla den egna funktionsförmågan och för att träna motoriska färdigheter. Den fysiska förmågan ska stödjas genom att eleverna får hjälp med att fästa vikt vid faktorer som är väsentliga för den fysiska aktiviteten. Det kan ske genom att beskriva prestationer verbalt, visualisera handledningen, assistera eleverna med händerna eller något hjälpmedel samt genom att ge eleverna teoretisk information om vilken funktionsförmåga som är tillräcklig ur hälsosynvinkel och om trygga sätt att idka olika former av motion och idrott. En tydlig lärmiljö som sporrar eleverna att röra på sig stödjer dem att tillägna sig fysiska färdigheter.

Social funktionsförmåga:

Följande metoder kan bland annat användas för att stödja samarbete mellan eleverna, positiva attityder och en uppmuntrande atmosfär under gymnastiklektionerna:

• Var förutseende: 

Gymnastiklektionen ska planeras med beaktande av faktorer som påverkar arbetsklimatet i gruppen och den sociala funktionsförmågan. Till exempel ska bildandet av grupper och par, instruktionsgivningen och övningarnas ordningsföljd planeras så att de stödjer utvecklingen av elevernas självbehärskning och förmåga att samarbeta.

• Beskriv målen: 

På gymnastiklektionen ska det sociala målet för lektionen tydligt beskrivas för eleverna; arbetssätten och innehållet ska väljas så att de stödjer målen; respons ges på hur det sociala målet nås.

• Låt eleverna delta: 

Läraren ska se till att varje elev i gymnastikgruppen kan känna sig delaktig (=kan delta konkret i gymnastiken, kan påverka frågor som berör hen själv). Delaktigheten stöds genom övningar som motsvarar elevernas funktionsförmåga (ger tillräckliga utmaningar med också möjligheter att lyckas) samt övningar där varje deltagare har en viktig roll (t.ex. spelpositioner). Övningar som inte stödjer delaktighet är övningar där en elev avskiljs från gruppen eller övningar som inte är tillräckligt utmanande (t.ex. gå ut och gå, eftersom du inte kan delta).

• Hör eleverna:

Läraren ska lägga märke till varje elev under gymnastiklektionen, tilltala eleverna vid namn och lyssna på vad de har att säga: läraren ska förhålla sig positivt till elevernas idéer och förslag och ta dem på allvar (inte underskatta elevernas erfarenheter; visa att hen uppskattar att eleverna uttrycker sina tankar och åsikter; försöka lösa eventuella problem tillsammans med eleven/eleverna)

• Ge positiv respons och kommunicera positivt:

Läraren ska visa uppskattning och ge positiv respons på elevernas beteende (till exempel när någon uppmuntrar en kamrat eller är vänlig mot andra).

• Ingrip:

Läraren ska systematiskt ingripa om det förekommer mobbning, diskriminering, negativa kommentarer eller beteenden under gymnastiklektionerna. Klara spelregler och rutiner som läraren håller fast vid ökar känslan av trygghet. 

• Arbeta tillsammans: 

Eleverna ska arbeta i varierande, men trygga smågrupper; det ska också finnas utrymme för att jobba självständigt under gymnastiklektionerna. Om eleverna själva får välja grupp, lag eller par, ska man se till att ingen blir föremål för offentlig bedömning eller social jämförelse. Man ska undvika att låta eleverna själva välja lag eller bjuda upp en pojke/flicka till pardans, eftersom dessa metoder leder till att vissa känner sig sämre än andra i gymnastiken (den sämsta blir sist vald, man vill inte vara par med den klumpiga eller utstötta).

Psykisk funktionsförmåga:

För att eleverna ska känna sig kapabla är det viktigt att lägga märke till den enskilda individen. Målet är att varje elev ska känna sig tillräckligt duktig i gymnastiken. Det lyckas genom individuell uppmuntrande respons, men också genom att påverka atmosfären och kommunikationen i gymnastikgruppen. Ingen form av mobbning eller nedvärdering av andras prestationer ska accepteras under gymnastiklektionerna. Arbetssätt, där den enskilda eleven blir föremål för andras blickar och omdömen ska inte användas (t.ex. att eleverna själva får välja lag eller ska utföra något individuellt som de andra bedömer). Att på förhand berätta om kommande situationer för eleverna kan främja lärandet, till exempel minska rädslan och öka förväntningarna. På följande sätt kan läraren på gymnastiklektionerna få eleverna att känna att de kan samt utveckla deras vilja och intresse att öva:

• Ge möjligheter att lyckas: 

Övningarna ska väljas så att eleverna har möjlighet att känna att de lyckas och klarar lämpliga utmaningar. Läraren ska visa att alla lyckade prestationer är lika mycket värda (det är t.ex. lika värdefullt att lyckas göra en kullerbytta som en volt).

• Lägg märke till och godkänna:

Läraren ska visa godkännandegenom att lägga märke till varje elev, samtala med eleven och ge hen positiv respons.

• Ge ansvar: 

Läraren ska visa förtroende för eleverna genom att ge dem olika ansvarsuppgifter, till exempel ta hand om redskap eller aktivitetsplatser, träna och göra val självständigt eller hjälpa en kamrat på gymnastiklektionen
Elevernas förmåga att bibehålla och rikta uppmärksamheten mot aktiviteter som är förenliga med målen kan under gymnastiklektionerna stödjas på följande sätt:

• Tydlig lärmiljö: 

Onödiga störande objekt ska avlägsnas från idrottsplatsen. Endast de idrottsredskap som behövs för aktiviteterna ska vara framme.

• Rutiner: 

Det är viktigt att gymnastiklektionerna har en tydlig början och ett tydligt slut. Instruktionerna ska ges så att eleverna har möjlighet att varva ner och lyssna. Att sitta på golvet eller stå i ett led vid väggen eller på en tydligt utmärkt linje hjälper eleverna att varva ner. Gymnastiklektionerna ska utöver nytt innehåll också innehålla för eleverna bekanta övningar, lekar och spel.

• Fäst vikt vid det väsentliga: 

Instruktioner ska ges kort och det väsentliga i övningen betonas till exempel genom att visa, med hjälp av bilder eller genom att upprepa det centrala. Rörelsen ska visas för eleverna så att det tydligt framgår vilken del av rörelsen de särskilt ska ge akt på.

• Kontrollera att alla förstått: 

Eleverna kan ombes återge instruktionerna med egna ord.

• Ge positiv respons och kommunicera positivt: 

Eleverna ska ges positiv respons på aktivitet som är förenlig med målen. På problem gällande uppmärksamheten reagerar man genom att ge ett klart positivt direktiv, i stället för att förbjuda eller klandra.

Fysisk funktionsförmåga:

Rörelsefärdigheter har konstaterats ha betydelse för elevernas fysiska aktivitet både under gymnastiklektionerna och på fritiden. Fysisk aktivitet främjar för sin del inlärningen av fysiska färdigheter. Det finns en del forskningsbevis på att användningen av elevcentrerade arbetssätt som stödjer elevernas delaktighet och autonomi kan höja den fysiska aktiviteten hos både duktiga elever och elever som behöver stöd, jämfört med om lärarstyrda arbetssätt används. Det här verkar stämma såväl inom förskoleundervisningen som i de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen. Förutom genom elevcentrerade arbetssätt främjas elevernas fysiska aktivitet av att läraren är aktivt närvarande och ger uppmuntrande respons som bidrar till att eleverna deltar i aktiviteter som är förenliga med målen. Elevcentrerade arbetssätt är arbetssätt, där eleverna själva får välja övningar och genomföra dem i sin egen takt.

Den fysiska aktiviteten kan stödjas till exempel på följande sätt:

• Stationsträning: 

Läraren kan själv eller tillsammans med eleverna utforma en bana med olika stationer, där eleverna får utföra gymnastikövningar självständigt eller i smågrupper. Bytet av station kan ske genom att läraren ger tecken och i den ordning som läraren bestämmer, eller så kan eleverna fritt få välja vilken färdighet de tränar och hur länge.

• Ge valmöjligheter: 

Eleverna ska ges möjligheter att välja innehåll och aktivitetsplatser under gymnastiklektionen och påverka hur länge träningen räcker. 

• Se till att övningarna är trygga: 

Rädsla leder till lägre fysisk aktivitet under gymnastiklektionerna. Läraren ska se till att övningarna är fysiskt, psykiskt och socialt trygga för eleverna. Tryggheten främjas genom lärarens aktiva ledning, genom att välja idrottsplatser och redskap som motsvarar elevernas färdigheter, använda hjälpmedel och madrasser vid behov, dela in eleverna i ändamålsenliga grupper samt se till att det råder en uppmuntrande atmosfär under lektionen.

Elever som har svårt att lära sig olika färdigheter kan stödjas på följande sätt:

• Stöd gestaltningsförmågan:

Svårigheter att lära sig olika färdigheter beror ofta på problem med att gestalta och uppfatta sin egen kropp. Eleverna kan stödjas att uppfatta det centrala i en fysisk färdighet genom att uttrycka prestationen med ord (t.ex. vänstra foten fram, högra handen bak), konkretisera rörelsebanorna med olika hjälpmedel (t.ex. ritade stegmärken, rep som man ska hoppa över) eller genom att utföra prestationen tillsammans (läraren eller en kamrat utför rörelsen samtidigt och i samma riktning).

• Använd lämpliga redskap: 

Elever som behöver stöd för att lära sig fysiska färdigheter har nytta av idrottsredskap som lämpar sig för dem. Ordentliga och lämpligt stora skidor eller skridskor underlättar till exempel lärandet betydligt, jämfört med om skidorna är för långa eller skridskorna inte stödjer vristerna tillräckligt. I bollspel kan läraren välja racketar och bollar av olika storlek enligt elevernas färdighetsnivå.

• Använd hjälpmedel: 

Särskilda redskap som planerats för anpassad idrott ger elever med nedsatt rörelseförmåga möjligheter att delta och njuta av gymnastiken. En rullstol som planerats för spel är till exempel mycket behändigare än en vanlig rullstol (jämför: gummistövlar eller inomhusskor på korgbollslektionen). Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid ändamålsenliga idrottsredskap för att stödja jämlikhet i gymnastikundervisningen. Idrottshjälpmedel går att låna till exempel i tjänsten www.valineet.fi.

• Assistera: 

Man kan assistera idrottsprestationen genom att stödja eleven med händerna eller använda olika hjälpmedel, till exempel ett skridskostöd eller en lätt stol för att hållas stående på isen.

• Planera lektionsupplägget och övningsordningen: 

En gymnastiklektion med varierande fysisk belastning stödjer elever med annorlunda funktionsförmåga att delta i aktiviteterna. Alternering mellan nya övningar och övningar som är bekanta från tidigare ger rytm åt lektionen och stödjer uppmärksamheten.

• Prioritera aktivitet och ge eleverna gott om tid att lära sig: 

Att lära sig färdigheter kräver tid. Därför ska gymnastiklektionerna präglas av aktivitet och eleverna ska ges tillräckligt med tid för att öva de färdigheter som är målet. Respons främjar lärandet men det lönar sig att ge respons på endast en sak åt gången.