Information till stöd för sektorsövergripande samarbete inom småbarnspedagogiken

Varje barn har rätt till småbarnspedagogik före skolåldern. Småbarnspedagogiken främjar barnets individuella utveckling och lärande samt välbefinnande genom fostran, undervisning och vård. Småbarnspedagogiken är en del av det finländska utbildningssystemet. Om småbarnspedagogiken föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik (540/2018). Småbarnspedagogiken styrs även av Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022), en föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen.

Forskning visar att småbarnspedagogik av hög kvalitet har en positiv inverkan på barnet och familjen (se Källor). Den främjar jämlikhet och likabehandling mellan barn och förebygger marginalisering. Tjänsterna inom småbarnspedagogik gör det möjligt för föräldrar och vårdnadshavare att arbeta och studera och bidrar genom detta till ökad jämställdhet. Småbarnspedagogiken är religiöst, konfessionellt och partipolitiskt obunden verksamhet. Inom småbarnspedagogiken värdesätts den kulturella, språkliga och åskådningsmässiga mångfald som finns inom gemenskapen och i omgivningen. Vid planeringen och anordnandet av småbarnspedagogik beaktas alltid barnets bästa.

Personalen inom småbarnspedagogik har som uppgift att se till att varje barn känner sig tryggt och accepterat som den hen är och som medlem i gruppen. På samma gång stöder man utvecklingen av en sund självkänsla hos barnet. En inkluderande småbarnspedagogik främjar barnets delaktighet och lärande och tillgodoser de individuella behoven hos varje barn. Inom småbarnspedagogiken kan varje barn delta, utvecklas och lära sig som den unika individ som hen är och som medlem i gemenskapen. Inom småbarnspedagogiken beaktas mångfalden hos barn och familjer och barnens och familjens bakgrund respekteras. Genom att uppmuntra och ge barnet positiva erfarenheter av att lyckas stöds utvecklingen av en positiv självbild hos barnet och relationerna inom familjen. 

Verksamhetsformerna inom småbarnspedagogik är

• daghemsverksamhet
• familjedagvård
• öppen småbarnspedagogisk verksamhet

Småbarnspedagogik som erbjuds på daghem sker i grupper. När grupperna bildas och verksamheten genomförs ska det ske på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt och man ska beakta bestämmelserna om personaldimensionering, personalens behörighet och gruppernas maximala storlek; om dessa föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) och i statsrådets förordning om småbarnspedagogik (753/2018). I daghemsgrupperna arbetar lärare inom småbarnspedagogik, socionomer inom småbarnspedagogik och barnskötare inom småbarnspedagogik i enlighet med lagen om småbarnspedagogik och förordningen om småbarnspedagogik. För verksamheten på daghem och inom familjedagvård ansvarar en föreståndare eller en ledare.

Familjedagvård och gruppfamiljedagvård är småbarnspedagogik som genomförs i en liten grupp. Familjedagvården kan ordnas hemma hos familjedagvårdaren eller barnet eller som gruppfamiljedagvård. Om dimensioneringen inom familjedagvård föreskrivs i statsrådets förordning om småbarnspedagogik.

Speciallärare inom småbarnspedagogik kan arbeta på daghem och inom familjedagvård antingen i grupperna eller som ambulerande och konsulterande anställda. Även andra konsulterande anställda kan arbeta i daghem och inom familjedagvården, till exempel lärare inom småbarnspedagogik som arbetar med barn med invandrarbakgrund. I barngrupperna kan det även finnas anställda med en biträdande roll, till exempel assistenter inom småbarnspedagogik.

Öppen småbarnspedagogisk verksamhet ordnas till exempel i form av lekparksverksamhet och klubbverksamhet, som är handledd och målinriktad verksamhet. Den öppna småbarnspedagogiska verksamheten kan till exempel innefatta vistelse utomhus, lek, konst och musik eller fysisk aktivitet. Även vårdnadshavarna kan delta i verksamheten tillsammans med sina barn.

Skiftomsorg ordnas på kvällstid, nattetid, veckoslut och söckenhelger och andra helger på daghem eller i familjevård. Skiftomsorg ska i behövlig utsträckning ordnas för barn som behöver detta på grund av en förälders eller en annan vårdnadshavares arbete eller studier (Lagen om småbarnspedagogik 540/2018, 13 §).

Kommunen har en skyldighet att ordna småbarnspedagogik utgående från kommuninvånarnas behov. Kommunen eller samkommunen ordnar själv småbarnspedagogiken eller köper tjänsten av en offentlig eller privat serviceproducent. Småbarnspedagogik ska ordnas för barn som bor i kommunen och för barn som vistas i kommunen till exempel på grund av föräldrarnas arbete och vars officiella boningsort är någon annan ort. I brådskande fall eller om omständigheterna i övrigt kräver detta ska kommunen ta hand om anordnandet av småbarnspedagogik även för andra barn som vistas i kommunen än kommunens invånare.

Barn som omfattas av tillfälligt skydd, söker asyl eller har flyktingstatus har rätt till småbarnspedagogik som anordnas av kommunen. Vid anordnandet av småbarnspedagogik ska barnets bästa alltid komma i första hand och anordnandet av småbarnspedagogik ska utgå från en individuell bedömning av barnets behov. Utgångspunkten är att barnet har rätt till småbarnspedagogik som ordnas av kommunen när familjen och barnet har beviljats asyl.

Småbarnspedagogik ordnas på finska, svenska och samiska. Småbarnspedagogik kan även ordnas på till exempel romani och teckenspråk. Kommunen eller den privata serviceproducenten kan även erbjuda småbarnspedagogik på två språk, till exempel i form av språkbad. Privata serviceproducenter kan erbjuda småbarnspedagogik även på andra språk.

Foto: Kaisa Rekinen

Småbarnspedagogiken är en helhet som består av vård, fostran och undervisning. I verksamheten utgår man från barnens behov och styrkor. Barnen kommer att behöva många olika slags färdigheter och kunskaper i framtiden. Färdigheter i mångsidiga kompetens börjar utvecklas redan i tidig barndom och fortsätter utvecklas genom hela livet. Lärområdena inom småbarnspedagogiken beskriver de centrala målen och innehållen för den pedagogiska verksamheten. Ämnesområdena för lärområdena och den mångsidiga kompetensen kombineras och anpassas enligt barnens intressen och kunnande.

Personalen ansvarar för planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten inom småbarnspedagogiken och gör det möjligt för barnen att vara delaktiga på lämpliga sätt. Verksamheten inom småbarnspedagogik utgår från lek och leken har en betydande roll för främjandet av barnets lärande, välbefinnande och kommunikation. I småbarnspedagogiken ser man till att varje barn har möjlighet att delta i lekar och i gemensamma aktiviteter. I de mångsidiga arbetssätten ingår utöver självständig och handledd lek även att barnen undersöka saker och rör på sig samt att barnen får konstnärliga upplevelser och uttrycka sig genom konst. Under dagen sker verksamheten flexibelt i grupper av olika storlek, så att varje barn har möjlighet att delta i verksamheten och interaktionen.

I gruppen övar barnen sig på att agera tillsammans med kompisar och respektera varandra. Barnen uppmuntras att ställa frågor och fundera över saker samt dra slutsatser och lösa problem tillsammans. Barnen får lära sig att observera, bli medvetna om och namnge olika känslor samt att reglera sina känslor och sitt beteende. Barnen får öva tillvägagångssätt och färdigheter som behövs när man samverkar med andra. Barnen får även lära sig vilka slags gemensamma regler som man följer i gruppen. Genom att öva sociala färdigheter förebygger man mobbning och trakasserier. Vid förebyggandet av mobbning är även samarbetet med vårdnadshavarna viktigt.

I småbarnspedagogiken stärks barnens nyfikenhet och intresse för språk, texter och kulturer. Språkmedveten småbarnspedagogik stöder varje barns språkutveckling och inlärningen av undervisningsspråket inom småbarnspedagogiken. Barnen uppmuntras att använda språk på ett mångsidigt sätt. Tvåspråkiga och flerspråkiga barn kan använda sina egna modersmål inom småbarnspedagogiken. Det är viktigt att vårdnadshavaren uppmuntras att använda språket eller språken som talas i hemmet med barnet. Genom att synliggöra flerspråkighet stöder man barnets utveckling i en värld som kännetecknas av kulturell mångfald. Lärmiljön ska vara språkligt tillgänglig även för de barn som inte producerar eller hör tal.

Utöver talade språk kan det finnas barn som använder eller lär sig teckenspråk i gruppen. Den språkliga utvecklingen hos barn som använder teckenspråk skiljer sig inte i grunden från den språkliga utvecklingen hos andra barn. Vid användningen av teckenspråk används synsinnet och språket produceras med hjälp av bland annat handtecken och kroppsrörelser. Teckenspråk kan även vara modersmålet för ett barn med normal hörsel. Barnet lär sig talat språk parallellt med teckenspråk eller efter att först ha lärt sig teckenspråk.

Varje barn har rätt till stöd för sitt lärande, sin utveckling och sitt välbefinnande inom småbarnspedagogiken, om barnets behov förutsätter det. Om den pedagogiska verksamheten i gruppen inte räcker till för att tillgodose barnets individuella behov, planeras lämpliga stödformer. Med stöd som ges i rätt tid och som utgår från barnets behov främjas barnets utveckling, lärande och välbefinnande och man förebygger att problemen växer och blir mer komplexa. När barnet ges individuellt stöd försäkrar man sig om att barnet känner sig accepterad som den hen är och som medlem i gruppen. Stödet som ges barnet stämplar inte barnet och påverkar inte barnets lärstig på ett negativt sätt.

Stödet för barnet kan innefatta olika pedagogiska, strukturella och vårdinriktade stödformer. Vid planeringen av stödformerna beaktas alltid barnets bästa. Vid planeringen av de olika stödformerna, såsom undervisning som ges av en speciallärare inom småbarnspedagogik, tolkningstjänster, användning av hjälpmedel eller assistans som ges barnet, ska stödet ordnas på så vis att barnet är en del av barngruppen och deltar i samma utrymmen och aktiviteter tillsammans med de övriga barnen alltid när det är möjligt. Stödet ges i regel i barnets egen grupp. Stödet kan även ges i en mindre grupp eller i en specialgrupp.

Såväl personalen inom småbarnspedagogiken som vårdnadshavarna och sakkunniga inom social- och hälsovården kan ta initiativ till att tillgodose barnets stödbehov. En bedömning görs av barnets stödbehov och stödets genomförande planeras och antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. En medicinsk diagnos eller annat utlåtande från hälsovården eller socialvården är inte en förutsättning för stöd. Effekterna av stödet utvärderas vid behov, dock minst en gång per år och varje gång det sker en ändring i stödbehovet. Sektorsövergripande samarbete är viktigt för genomförandet av stödet för barnet som en helhet. Vid behov utvärderas effekterna av stödet för barnet i sektorsövergripande samarbete.

Stödet ges utgående från barnets behov i form av så kallat allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Det stöd som ges bedöms alltid från fall till fall. När det gäller allmänt stöd fattas ett förvaltningsbeslut om barnets stödtjänster, till exempel konsultation och undervisning som ges av en speciallärare inom småbarnspedagogik, tolknings- och assistenttjänster samt hjälpmedel. Om barnets behov kräver flera kontinuerliga stödformer regelbundet eller på heltid, fattas ett förvaltningsbeslut om intensifierat eller särskilt stöd. Förvaltningsbeslutet stärker vårdnadshavarens rätt att bli hörd om stödet som ges barnet. Förvaltningsbeslutet gör det även möjligt för vårdnadshavaren att begära omprövning av ett fattat beslut.

Ett barn som deltar i småbarnspedagogik kan få medicinsk rehabilitering, till exempel tal-, ergo- eller fysioterapi. Syftet med rehabiliteringen är att trygga och främja barnets funktionsförmåga och utveckling samt delaktighet i vardagliga sysslor och aktiviteter i barnets egen miljö. Rehabiliteringen kan i enlighet med barnets individuella plan genomföras i gemensam gruppverksamhet som personalen inom småbarnspedagogik ansvarar för eller som individuell medicinsk rehabilitering som utförs av en sakkunnig inom rehabilitering som en del av barnets dag inom småbarnspedagogiken. Man strävar efter att planera genomförandet av rehabilitering på så vis att den så smidigt som möjligt blir en del av barnets dag och barnet kan delta i barngruppens verksamhet och leka med kompisarna.

För barn med en funktionsnedsättning har avgiftsfria specialomsorger ordnats som så kallad rehabiliterande småbarnspedagogik i enlighet med lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. I och med att lagen om funktionshinderservice (675/2023) godkändes avvecklas rehabiliterande småbarnspedagogik stegvis och nya beslut fattas inte länge efter att den nya lagen har trätt i kraft. Förändringen försämrar inte tillgången till stöd inom småbarnspedagogiken för barn med en funktionsnedsättning, eftersom stödet för barnet inom småbarnspedagogiken inte förutsätter att barnet har fått en diagnos. Klientavgifter inom småbarnspedagogiken för barn med en funktionsnedsättning fastställs på samma vis som för andra familjer utgående från familjens inkomster och den tid som barnet deltar i småbarnspedagogik.

Om en psykolog eller läkare bedömer att barnet på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom inte på nio år kan uppnå målen som fastställs för den grundläggande utbildningen i lagen om grundläggande utbildning, kan förlängd läroplikt uppkomma för barnet ett år innan den grundläggande utbildningen inleds. Ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan börja i förskoleundervisning som föregår den förlängda läroplikten i åldern 4–5 år eller i förskoleundervisning enligt förlängd läroplikt i åldern 6 år. Vårdnadshavaren avgör om barnet som 5-åring deltar i förskoleundervisning som föregår den förlängda läroplikten. För ett barn som fått ett beslut om förlängd läroplikt fattas alltid ett beslut om särskilt stöd.

Ett separat infopaket om småbarnspedagogiken har utarbetats för föräldrar och vårdnadshavare. Infopaketet har översatts till följande språk: enaresamiska, skoltsamiska, nordsamiska, arabiska, engelska, somaliska, ukrainska, ryska och estniska. Infopaketet finns också på lätt svenska (på kommande).