I grunderna för gymnasiets läroplan 2019 utgör de fem felområdena inom mångsidig kompetens ett kontinuum, där kompetens för välbefinnande utgör en utgångspunkt och en kontinuerlig kontrollpunkt. I utarbetandet av avsnittet om mångsidig kompetens märkte man att delområdena utgör en organisk struktur som speglas mot individens – gymnasistens – tillväxt och lärande: de tre första områdena ger byggstenar för hantering av livet och de tre sista ger handledning för ansvarsfullt påverkande.

Vid sidan av kontinuumet är det viktigt att se att mångsidig kompetens i grunderna beskrivs som en process, som framskrider genom identifiering och stärkande av den studerandes egen kunskap och livshantering till gymnasiegemenskapen och gymnasiets närmiljö. I och med denna utveckling framskrider man stegvis till att utvidga kunskapen och greppet till samhällelig påverkan och därigenom till internationella samfund och det globala samhället. Som ett verktyg nämns små handlingar, som ger de gymnasiestuderande en känsla av att det de gör är viktigt.

Varje gymnasiestuderande har i gymnasiet kommit till rätt plats för att hitta byggstenar för nästa skede i livet. Kompetens för välbefinnande utgår från att den studerande känner sig sedd och hörd utan att hens motivationsnivå eller förmodade kunskap värderas genom att de jämförs med andras. Bland områdena inom mångsidig kompetens har just kompetensen för välbefinnande som central uppgift att handleda lärarna att åskådliggöra detta i sina egna läroämnen och i samarbete mellan läroämnen: hur får de studerande ork, mod, visdom och över huvud taget ägarskap för att bygga upp sin egen plats under gymnasiestudierna och hitta perspektiv på livet efter gymnasiet?

Välbefinnandet stärks anefter att den mångsidiga kompetensen utvecklas delområde för delområde
Tillbaka upp

När grunderna för gymnasiets läroplan 2019 utarbetades kunde man ännu inte se en pandemi som ett konkret hot mot välbefinnandet. Man kunde dock vara beredd på ett betydande behov av omsorg: man visste att många ungdomar i gymnasieåldern är oroliga eller till och med har ångest över arbetsmängden, upplevelser av ensamhet eller framtiden med tanke på klimatförändringen och polariseringen i samhället. Genom coronaviruset har oron fått nya nyanser, men gymnasieutbildningen erbjuder fortfarande verktyg för att lösa problemen.

I detta sammanhang finns skäl att komma ihåg att gymnasieutbildningen för unga utöver utbildningsuppdraget även har ett fostrande uppdrag (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, 2.1). Gymnasisterna omfattas juridiskt sett av barnrätten tills de fyller 18 år. Gymnasiets fostrande uppgift kan anses omfatta en förståelse för omsorg, som kan vara intern och extern. Extern omsorg innebär en trygg studiemiljö och vid behov hänvisning till tjänster. Till den interna omsorgen hör en trygg verksamhetskultur och undervisning som erbjuder omsorg genom att samla know-how visavi kunnande i välbefinnande. På metanivån får den studerande samtidigt kunskap och handledning gällande sig själv och gymnasiegemenskapen, så att hen själv kan planera sitt lärande att lära och sin livsväg – det vill säga får en känsla av kontroll över sina gymnasiestudier och sitt liv.

Tillbaka upp

Kompetensen för välbefinnande inleds med en sorts kartläggning. Det finns dock inga särskilda anvisningar för kartläggningen, förutom språkprofilerna i lärokurserna för språk. Texten om kompetens för välbefinnande i avsnitt 6.2 börjar dock så här:

”Den studerande bygger upp sin identitet genom att identifiera sina styrkor och utvecklingsområden och fördjupa sitt kunnande utifrån den ökande självkännedomen.” 

Även i andra läroämnen än språk gör man alltså en kartläggning med fokus på att identifiera styrkor, förkovra sig och utöka självkännedomen. När målet i enlighet med grunderna är att utveckla den studerandes förmåga att klara av osäkerhet, uthållighet och tro på framtiden, är gymnasiets uppgift att göra identifieringen positiv och konkret – sådan att varje läroämne ger uthållighet i byggandet av kunskap inom sitt eget område och förmågan att behärska det i stället för att bara erbjuda kunskap. Eftersom man med mångsidig kompetens strävar efter kompetens som kan användas så mångsidigt som möjligt, ska läroämnena erbjuda modeller och visa exempel på hur kunskaper och färdigheter kan byggas genom samarbete.

Tillbaka upp

Enligt grunderna är målet för kompetensen för välbefinnande att förstå betydelsen av hälsa och främja hälsosamma levnadsvanor. Den studerande uppmuntras i olika läroämnen att värna om sin fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga och hälsa. Det är viktigt att tillägna sig hur tillräcklig fysisk aktivitet, sömn, pauser under studiedagen och hälsosam kost stöder lärandet samt den studerandes ork och återhämtning. Det är också viktigt att stärka en livsstil som lyfter fram en kultur som är meningsfull för en själv, ansvarsfull användning av teknik och etik.

Kompetensen för välbefinnande kan också stärkas väsentligt genom att uppmärksamma utvecklingen av multilitteracitet inom olika vetenskapsområden och sammanhang. Även interaktionsfärdigheter är ett centralt nyckelområde: Hur bygger man förståelse för olika saker, fenomen och människor i situationer där man kanske inte upplever att det finns förståelse från början? Vilka frågor får och ska man ställa? Hur ska man svara för att få grepp om kunskapen?

När kompetens för välbefinnande på den lokala nivån skrivs in som en del av alla läroämnen, en del av varje lärares arbete och en del av samarbetet, kan även lärarna känna att den egna kompetensen utökas på ett nytt sätt och att upplevelsen av meningsfullhet stärks.

Tillbaka upp

Artikel från tidningen LIITO om mångsidig kompetens som stöd för välbefinnandet

Tidningen LIITO är medlemstidning för Förbundet för Lärare i Idrott och Hälsokunskap rf. I nummer 2/2020 funderar undervisningsråd Paula Mattila på vad mångsidig kompetens är och hur den stärker just välbefinnandet. I artikeln lyfter Mattila också fram exempel på mångsidig kompetens i olika läroämnen enligt grunderna för gymnasiets läroplan 2019. Du kan ladda ner artikeln nedan för att läsa den.

Barns och ungas kamratrelationer, gemenskap och ensamhet i undantagsförhållanden

Skolan eller läroanstalten har en mycket viktig roll för barns och ungas sociala relationer. Vid distansundervisning kan en del elever och studerande känna sig utanför och sakna den gemenskap som skolvardagen ger. I Utbildningsstyrelsens nya anvisningar behandlas olika reaktioner på isoleringen under undantagstillståndet och här vårdnadshavarna har skäl att bli oroliga över situationen, hur barns och ungas kamratrelationer kan stärkas under undantagstillståndet samt exempelvis vilka samtals- och chattmöjligheter som finns tillgängliga för att stärka välbefinnandet.
Tillbaka upp