Undervisning i huslig ekonomi kan ges redan i de lägre årskurserna. I sådana fall följer man grunderna för läroplanen för huslig ekonomi i årskurserna 7-9-med beaktande av elevernas ålder. Syftet med det här materialet är att stödja planeringen och genomförandet av en kontinuerlig lärprocess i huslig ekonomi.

Kontinuiteten i undervisningen i huslig ekonomi från förskoleundervisningen till sista klassen i den grundläggande utbildningen kan ses som en kumulativ lärprocess. Elevens förhållande till hem, hushållsmiljön och referensgrupperna beskrivs som föränderliga under de olika stadierna av lärandet.

Målet är att genom utforskning, träning, tillämpning och experiment uppmuntra eleverna till självstyrning och kreativitet. Ansvarsfull verksamhet och gradvis tillväxt till att självständigt ta ansvar kräver inlärningsuppgifter som är lämpliga för olika åldrar.

Det centrala i att välja en inlärningsmiljö är den funktionalitet som är karakteristisk för undervisningen i huslig ekonomi.

Kontinuiteten i undervisningen i huslig ekonomi från förskoleundervisningen till sista klassen i den grundläggande utbildningen.

 

Att växa till skolelev: Jag och mitt hem

Undervisning i huslig ekonomi kan enligt beslut av utbildningsanordnaren påbörjas redan i de första årskurserna. Huslig ekonomi kan undervisas som ett gemensamt läroämne, som valfria timmar i konst- och färdighetsämnen eller som ett valfritt ämne. Delar av innehållet i huslig ekonomi kan också integreras i olika läroämnen eller i skolans verksamhet.

Att växa till skolelev innebär i ett perspektiv av huslig ekonomi att bekanta sig med sin vardag och olika sysslor i hemmet. Undervisningen i årskurs 1–2 ska ta hänsyn till de vardagsfärdigheter som utvecklats i förskoleundervisningen och tidigare inom småbarnspedagogiken. I småbarnspedagogiken ligger fokus på “Jag och hemmet”, där den pedagogiska frågan kan vara “Vem är jag?” Denna fråga hjälper barnen att lära känna sig själva, sina styrkor och sin roll i familjen och närmiljön, vilket stöder identitetsbyggande och självförståelse. I de lägre årskurserna kan man integrera innehåll som hör samman med huslig ekonomi i sådana läroämnen där innehållet på ett naturligt sätt lämpar sig för att granska vardagliga företeelser i hemmet. Innehåll som berör huslig ekonomi finns också i skolvardagen, skolmåltiden, skolans klubbverksamhet samt morgon- och eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen.

Kontinuiteten i undervisningen i huslig ekonomi från förskoleundervisningen till sista klassen i den grundläggande utbildningen (Figur 1) kan ses som en kumulativ lärprocess, där man i förskoleundervisningen stiftar bekantskap med hushållssysslor genom vardagsrutiner och lek. Som referensgrupp fungerar under denna period hemmet och föräldrarna, som tillsammans stödjer lärandet i anslutning till vardagen och hemmet. I årskurs 1–2 fortsätter man stifta bekantskap med sin egen vardag och olika aktiviteter i hemmet och i skolan. Arbetssätten ska sporra eleverna att lära känna, namnge, känna igen, pröva på och delta i hushållssysslor, med särskild betoning på frågan “Vad?” det vill säga vad som görs och vad det betyder.

Tillbaka upp

Att utvecklas som elev: Jag i hemmet

Undervisning i huslig ekonomi kan ges i årskurs 3–6 om utbildningsanordnaren så beslutar. Huslig ekonomi kan undervisas som ett gemensamt läroämne, som valfria timmar i konst- och färdighetsämnen eller som ett valfritt ämne. Innehåll som hör samman med huslig ekonomi kan integreras i t.ex. främmande språk, samhällslära och historia eller miljö- och naturkunskap eller i läroämnen som eleven själv väljer.

Undervisningen i ämnet huslig ekonomi ska stärka elevens självbild och aktivitet i hemmet. Kunskapen som inhämtats i de lägre årskurserna ska stärkas och utvecklas och kunskapsområdet breddas. I studierna och i synnerhet i de mångvetenskapliga lärområdena ska aktivitetsbaserade arbetssätt samt praktiskt och undersökande lärande i olika lärmiljöer prioriteras. Hushållsrelaterat innehåll utgör fortfarande en naturlig del av skolvardagen, skolmåltiden, skolans klubbverksamhet samt morgon- och eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen. Detta ger eleverna möjligheter att uttrycka sig, kommunicera och handla på ett för gruppen ändamålsenligt sätt.

Kontinuiteten i undervisningen i huslig ekonomi från förskoleundervisningen till sista klassen i den grundläggande utbildningen (Figur 1) kan ses som en kumulativ lärprocess. I årskurs 1–2 har eleven stiftat närmare bekantskap med livsmiljön i hemmet och i skolan. I årskurs 3–6 kan eleverna öva att självständigt utföra olika uppgifter som anknyter till hemmet. Eleverna ska uppmuntras till jämlikhet i val, aktiviteter och kommunikation i det dagliga livet. Särskild vikt ska fästas vid behovet av handledning och stöd, tidshantering, säkerhet i arbetet och utveckling av vanor. Elevernas självständighet ökar men det egna hemmet utgör fortsättningsvis en viktig referensgrupp, och därför är samarbetet mellan hem och skola viktigt.

Tillbaka upp

Att växa som del av gemenskapen - Vi tillsammans

I årskurs  7-9 fördjupar eleverna de färdigheter ch kunskaper  som de lärt sig i tidigare årskurser. Samtidigt stödjer man att eleven växer som en del av gemenskapen. Vikten i undervisningen ligger mer på att tillämpa det som man har lärt sig tidigare och att stärka förståelsen och sälvständigheten.

Målet är att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att utveckla hanteringen av vardagen i hemmet och främja välmåendet och en hållbar livsstil.

Undervisningen ska stödja eleverna att utvecklas till konsumenter som klarar av att upprätthålla de grundläggande förutsättningarna för vardagen i ett hushåll. Undervisningen ska hjälpa eleverna att utvecklas till medmänniskor som bryr sig om sin nästa och som växer till aktiva medlemmar i familjen, hemmet och samhället. Elevens självständighet och förmåga att ta ansvar växer och undervisningen guidar till problemlösning och kreativitet. Det som lärt sig tillämpas i det egna hemmet och i den närmaste kretsen.

Tillbaka upp