Enligt grunderna för läroplanen utgör den grundläggande konstundervisningen målinriktad undervisning i olika konstarter som fortskrider från en nivå till en annan, vilket möjliggör långsiktiga och målmedvetna studier i enlighet med elevens egna intressen. Undervisningen ger färdigheter inte bara för livslång konstutövning och kulturellt deltagande, utan också för att söka sig till yrkesutbildning och utbildning på högre nivå inom konstarten i fråga.

Den viktigaste utgångspunkten för målinriktat och progressivt lärande och kunnande är en lokal läroplan för konstarten som utarbetats och genomförs i enlighet med bestämmelserna i läroplansgrunderna. I den lokala läroplanen ska man bland annat precisera undervisningens allmänna syften, studiehelheternas mål och omfattningar samt hur man framskrider i studierna från nivå till nivå. Den lokala läroplanen ska i regel innehålla allt som fastställs i grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen (till exempel antagningsprinciperna).

När läroplanen utarbetas beaktas också till exempel konstartens tradition, det lokala kulturarvet samt läroanstaltens och dess verksamhetsmiljös särprägel. Den lokala läroplanen utgör grunden för läroanstaltens pedagogik och verksamhetskultur som främjar målinriktat lärande och kunnande.

Indikatorer för målinriktat lärande och kunnande

  1. Konstundervisning som framskrider från nivå till nivå
  2. Möjlighet till individualisering av lärokursen
  3. Mångsidig och uppmuntrande bedömning av lärandet
  4. Erkännande av kunnande och praxis för tillgodoräknande av studier
  5. Beaktande av konstartens nuläge och lokala särdrag
  6. En aktiv och interaktiv lärprocess
  7. Utveckling av multilitteracitet och språkmedvetenhet

Med studiestrukturen avses hur undervisningen organiseras till helheter. Till detta hör att studierna framskrider flexibelt från nivå till nivå. Studierna i den fördjupade och allmänna lärokursen i den grundläggande konstundervisningen består av studienivåer. Till exempel består studierna i den fördjupade lärokursen av konstartens grundstudier och fördjupade studier samt eventuell konstfostran för småbarn. Utifrån grunderna för läroplanen fastställer utbildningsanordnaren de studiehelheter som ingår i studienivåerna samt deras syften, innehåll och kalkylerade omfattning.

Den lokala läroplanen och studiestrukturen samt undervisningen och undervisningsarrangemangen för att genomföra dem ska grunda sig på en stegvis utveckling samt på att målen för lärandet och utmaningarna blir mångsidigare och studierna blir mer utmanande. Framskridandet från nivå till nivå stöder också långsiktigheten och målmedvetenheten i studierna inom konstarten. Kraven som ställs av fortsatta studier inom konstarten bör också beaktas i läroplanen, eftersom deltagande i den grundläggande konstundervisningen skapar förutsättningar för att söka sig till fortsatta studier.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • På vilket sätt stöder läraren elevens utveckling (till exempel med uppgifter och verk som försvåras i lagom takt)?
  • Hur möjliggör undervisningen och tillhörande arrangemang långsiktiga och flexibelt framskridande studier inom konstarten? Hur har detta definierats i den lokala läroplanen?
  • Hur stöder studiehelheterna i läroplanen målinriktat arbete inom konstarten?
Tillbaka upp

I den grundläggande konstundervisningen nämns individualiseringen av lärokursen som en separat punkt i grunderna för läroplanen i både den fördjupade och den allmänna lärokursen. Individualiseringen genomförs så att eleven kan delta i undervisningen utifrån sina egna utgångspunkter. Man strävar också efter att genomföra undervisningen flexibelt i gruppundervisningen inom den grundläggande konstundervisningen.

Individualisering kan innebära att målen, innehållet, studietiden, sättet att genomföra undervisningen, nödvändiga stödåtgärder och bedömningsförfarandet individualiseras. I den lokala läroplanen bör utgångspunkterna och förfaringssätten för individualisering av lärokursen beskrivas närmare.

Information om möjligheten att individualisera lärokursen ges till vårdnadshavarna. En individuell läroplan kan också utarbetas tillsammans med vårdnadshavaren.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur individualiseras lärokursen så att den motsvarar elevens förutsättningar att studera och lära sig (till exempel i fråga om mål, innehåll, studietid, undervisningssätt, nödvändiga stödåtgärder och bedömningsförfaranden)?
  • Hur beskrivs praxisen för individualisering av lärokurser i den lokala läroplanen?
  • Hur deltar eleven och vårdnadshavaren i individualiseringen? Hur ges vårdnadshavare och de som ansöker till studierna information om möjligheten att individualisera lärokursen (till exempel på läroanstaltens webbplats)?
Tillbaka upp

En positiv och utvecklande bedömning av lärandet är en central del av studieinnehållet. Med tanke på lärandet är det viktigt att studierna bedöms på ett sätt som utvecklar elevens självutvärderingsfärdigheter. Det lönar sig att börja utveckla bedömningen genom att säkerställa att alla medlemmar i gemenskapen förstår betydelsen av bedömningen under studietiden och förbinder sig att utveckla den. En gemensam förståelse för bedömningsgrunderna och bedömningskriterierna samt sätten att genomföra mångsidig bedömning bildar en gemensam bedömningskultur för läroanstalten.

Bedömningen under studietiden är formativ till sin karaktär: interaktiv respons och handledning som stöder lärandet. Bedömningen ska ges på mångsidiga sätt och den ska vara positiv och realistisk samt uppmuntra och främja lärandet.

Den summativa bedömningen av den fördjupade lärokursen grundar sig enligt läroplansgrunderna på målen för konstartens lärokurs, och i den beaktas de mål för bedömningen som fastställts enligt konstart. Kriterierna för bedömningen som fastställts lokalt för den fördjupade lärokursen stöder en jämlik och rättvis bedömning. Utifrån de gällande läroplansgrunderna för den grundläggande konstundervisningen är utvärderingen verbal. Bedömningskriterierna för den fördjupade lärokursen är lärarens verktyg som hjälper hen att bedöma elevens lärande.

De elevers lärokurs som studerar enligt den allmänna lärokursen bedöms inte summerat. I avgångsbetyget för den allmänna lärokursen antecknas de studiehelheter som eleven avlagt. I avgångsbetyget antecknas ingen summativ bedömning av studiernas framsteg eller elevens kompetens. Bedömningen under studierna grundar sig på målen för de gemensamma studiernas och temastudiernas studiehelheter som beskrivs i läroplanen.

Bedömningen av elevens kunnande ska inte baseras på elevens värderingar, attityder eller personliga egenskaper, utan bedömningen styr lärandet och stöder framskridandet i studierna samt utvecklar förutsättningarna för självutvärdering. I stället för personligheten, temperamentet eller de personliga egenskaperna ska bedömningen gälla elevens arbete och hur väl hen uppnått den eftersträvade kompetensen.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur uttrycks riktlinjerna för bedömningen av lärandet i den lokala läroplanen utifrån läroplansgrunderna (även bedömning under studierna)?
  • På vilka sätt genomförs bedömningen i undervisningen? Hur används självutvärdering och kamratbedömning som en del av bedömningen under studierna?
  • Hur garanteras en positiv och realistisk bedömning? Hur utvecklas en uppmuntrande bedömning tillsammans med kollegor och elever
  • Hur utformas läroanstaltens bedömningskultur? Hur utvecklar man en gemensam syn på bedömningen tillsammans med kollegorna? Hur delas god bedömningspraxis?
  • Hurdana anvisningar, vilken utbildning och hurdant stöd får de anställda för bedömningen under studierna?
  • Grundar sig den summativa bedömningen av den fördjupade lärokursen på målen för konstartens lärokurs? Beaktas målen för bedömningen och görs bedömningen i den fördjupade lärokursen i förhållande till de lokalt fastställda kriterierna? Hur säkerställs detta?
Tillbaka upp

Principerna för erkännande av kunskaper som förvärvats tidigare eller på annat håll fastställs i den lokala läroplanen och vårdnadshavarna informeras om denna möjlighet. Eleven har rätt att få tidigare studier eller kunnande som förvärvats på annat sätt och som motsvarar de centrala målen för och innehållet i läroplanen bedömda och erkända. Erkännandet av kunnandet grundar sig på utredningar om elevens studier eller prov på kunnande i förhållande till målen för och innehållen i den studiehelhet som ska tillgodoräknas. Detta förfarande tillämpas också när eleven flyttar från en lärokurs till en annan. Läroanstaltsledningen, lärarna och eleverna ska ha kunskap om förfaringssätten för erkännande. Kompetens som förvärvats tidigare eller på annat håll beaktas också i undervisningen och dess arrangemang.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur beaktas elevens tidigare förvärvade kompetens i undervisningen och undervisningsarrangemangen?
  • Hur beskrivs praxisen för erkännande av tidigare förvärvad kompetens i läroplanen?
  • Hur informeras vårdnadshavarna och de som söker till studierna om möjligheten till erkännande av kunnande (till exempel på läroanstaltens webbplats)?
Tillbaka upp

Undervisningen och dess innehåll grundar sig på uppfattningen om ett förnybart och pluralistiskt kulturarv. Eleverna får lära sig att värna om och förnya både det materiella och immateriella kulturarvet även med tanke på hållbar utveckling. Å ena sidan omfattar detta särprägeln vid läroanstalten, verksamhetsmiljön och kulturarvet det tillhör och det lönar sig därför att identifiera och beskriva det här i läroplanen. Å andra sidan ska läroplanen återspegla aktuell förståelse för konstartens aktuella frågor och utvecklingsriktningar. Tillräcklig fortbildning för personalen och till exempel expertutbyten stöder aktuell kännedom och kompetens inom konstarten.

De läroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning samarbetar bland annat med bibliotek, museer och lokala evenemang. På så sätt påverkar läroanstalterna kulturlivet på nationell och lokal nivå. Det lönar sig också att anteckna samarbetet i den lokala läroplanen. Dessutom kan lokala möjligheter till tvärkonstnärligt arbete berika undervisningen.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Vad hör till läroanstaltens lokala kulturarv och särpräglade verksamhetsmiljö? Hur syns de i undervisningen och läroplanen?
  • Hur utnyttjas de särskilda möjligheterna vid läroanstalten och i dess verksamhetsmiljö i undervisningen?
  • Hur beaktas nationella och internationella förändringar, utvecklingsriktningar och trender inom konstarten i undervisningen och undervisningsinnehållet?
  • Hur behandlas mångsidiga kulturarv i undervisningen?
  • Vilka lokala och särskilda former av konstnärlig verksamhet och konstnärligt samarbete är möjliga för läroanstalten? Gör de det möjligt att inkludera tvärvetenskapliga och -konstnärliga aspekter i planeringen och genomförandet av undervisningen?
Tillbaka upp

I den grundläggande konstundervisningen grundar sig undervisningen på en interaktiv lärprocess. Den idealiska lärprocessen är helhetsbetonad och omfattar alla aspekter av lärandet, såsom kunskapsmässiga, färdighetsmässiga, emotionella och sociala aspekter. Den övergripande lärprocessen består förutom av att skaffa kunskaper och färdigheter även av en djupare förståelse av det man lärt sig. Växelverkan i många riktningar mellan eleven, läraren och omgivningen – inklusive lokaler, konstverk och andra aktörer – är viktig. Användningen av sinnena och kroppsliga arbetssätt stöder lärandet och gör det mångsidigare.

Målet med den grundläggande konstundervisningen är också att ge eleverna upplevelser och uppmuntra till ett heltäckande uttryckssätt. Eleverna lär sig att ställa upp mål och agera i enlighet med dem både självständigt och tillsammans med andra. Inom alla konstarter betonas elevens aktiva roll i sitt eget lärande, och i undervisningen används arbetssätt som uppmuntrar till interaktion, samarbete, att lära sig av andra och självreflektion.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur skapar och stärker man interaktionen mellan lärarna och eleverna i undervisningen?
  • Hur görs eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen och undervisningssituationerna?
  • Hur utvecklas personalens kompetens i pedagogiken inom konstarten som undervisas?
Tillbaka upp

I språkmedveten undervisning fästs uppmärksamhet vid undervisningens språk och språkbruket samt konstartens interna språkliga uttryck och begrepp. En språkmedveten lärare förstår att innehållet som undervisas och språket är oskiljaktiga, observerar språket i sin egen undervisning och bygger upp en växelverkan som stärker alla elevers delaktighet. I den grundläggande konstundervisningen innebär detta till exempel att man använder konstartens termer, bekantar sig med sätten att tala inom konstarten och övar på dessa tillsammans.

Undervisningen utvecklar elevernas multilitteracitet. Med multilitteracitet avses att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. I den grundläggande konstundervisningen granskas olika texter beträffande konstarten i vid bemärkelse. Enligt det vidgade textbegreppet kan texter produceras till exempel i skriven, talad, visuell, audiovisuell, kinestetisk eller digital form. Genom det vidgade textbegreppet är multilitteraciteten väsentligt förknippad med olika sinnen och kroppslighet. Interdisciplinär konst och vetenskap kan göra det möjligt att öva på multilitteracitet.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur beaktas språkmedvetenhet och multilitteracitet i planeringen och läroplanen?
  • Hur behandlas och utvecklas multilitteraciteten i undervisningen? Hurdana texter produceras och tolkas till exempel i undervisningen? Hur stöder användningen av olika sinnen och kroppsligheten inom konstarten utvecklandet av multilitteraciteten?
  • Hur fäster läraren uppmärksamhet vid konstartens sätt att behandla information och använda språket?
Tillbaka upp