En läroanstalts verksamhetskultur består av etablerad praxis och gemenskapens verksamhets- och tänkesätt. I den ingår tolkningar av arbetsstyrande normer i praktiken, såsom grunderna för läroplanen och olika lagar. Verksamhetskulturen formas i gemenskapens interaktion, och pedagogiken som genomförs vid läroanstalten är en väsentlig del av den. En kontinuerlig utveckling av verksamhetskulturen får sin grund i en arbetsgemenskap där kommunikation och en förtroendefull atmosfär också tillåter avvikande åsikter. Lärmiljöer, arbetssätt och arbetsmetoder som är typiska för varje konstart är också väsentliga för uppbyggnaden av verksamhetskulturen.

Indikatorer för en kontinuerlig utveckling av verksamhetskulturen

  1. Främjande av delaktighet
  2. Öppen och konstruktiv växelverkan
  3. Främjande av likabehandling, jämlikhet och mångfald
  4. Omfattande samarbete
  5. Beaktande av ekologisk hållbarhet
  6. Trygga lärmiljöer och en positiv atmosfär

Den gemensamma verksamhetskulturen vid läroanstalten genomsyrar all verksamhet och är därmed en oskiljaktig del av anordnandet och genomförandet av grundläggande konstundervisning av hög kvalitet. Den främjar genomförandet av undervisningens uppdrag, värdegrund och syn på lärande och påverkar elevens upplevelse av delaktighet och undervisningens kvalitet.

Till en god verksamhetskultur inom grundläggande konstundervisning hör att främja lärande, välbefinnande och delaktighet. En uppmuntrande bedömningskultur är en viktig del av verksamhetskulturen. Den verksamhetskultur som eftersträvas kan utvecklas och upprätthållas när man värnar om varje läroanstaltsmedlems upplevelse av tillhörighet till gemenskapen. Erfarenhet av att lära sig konstartens kunskaper och färdigheter, kulturell delaktighet och tillhörighet med gemenskapen främjar elevens välbefinnande.

En verksamhetskultur som främjar gemensamt lärande, välbefinnande och delaktighet byggs också upp till exempel på läroanstaltens fester och andra evenemang.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur stärks vars och ens upplevelse av delaktighet och aktörskap i undervisningen? Hur förverkligas en omtänksam och respektfull växelverkan i undervisningen?
  • Hur främjas upplevelsen av delaktighet till exempel vid olika fester eller gemensamma evenemang?
  • Hur skapar man gemenskapskänsla vid läroanstalten?
En diskussion mellan en lärare och en teaterelev i högstadieåldern om huruvida undervisningsgruppens kommunikation har nått eleven.
En diskussion mellan en lärare och en teaterelev i högstadieåldern om huruvida undervisningsgruppens kommunikation har nått eleven.
Tillbaka upp

Kärnan i en högklassig verksamhetskultur är genuin, omtänksam och respektfull interaktion och möten mellan alla medlemmar i gemenskapen, i synnerhet eleverna och lärarna. Det förekommer också ett öppet, konstruktivt och tillräckligt umgänge med vårdnadshavarna och andra instanser. Även bedömningen och den kontinuerliga respons som ges utifrån den är interaktiv och främjar elevens delaktighet. I undervisningen betonas dessutom uppmuntrande växelverkan och att hjälpa andra.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur utvecklar lärarna interaktionen i en mer konstruktiv och öppen riktning?
  • Hur kontaktar lärarna vårdnadshavare?
  • Hur behandlas öppen och konstruktiv växelverkan i undervisningen (till exempel genom diskussioner eller spelregler som utarbetas tillsammans)?
  • Hur skapas genuina möten samt omtänksam och respektfull växelverkan, och hur upprätthålls de i läroanstaltsgemenskapen?
  • Hur har man förberett sig på problemsituationer i interaktionen?
Tillbaka upp

En väsentlig del av den verksamhetskultur och värdegrund som eftersträvas i den grundläggande konstundervisningen är att främja jämlikhet och likabehandling. Diskrimineringslagen förpliktar utbildningsanordnare att främja likabehandling, och det ska vara en självklarhet att utveckla den.

Likabehandling innebär att man främjar jämställdhet och respekterar könets mångfald. Med könets mångfald avses vars och ens individuella könsupplevelse samt spektrumet av könsupplevelser och könsuttryck. Jämställdhetslagen förbjuder diskriminering på basis av kön, könsidentitet och könsuttryck.

Respekt för kulturell mångfald ingår också i värdegrunden för den grundläggande konstundervisningen. Möjligheterna för elever med olika kulturell och språklig bakgrund att delta bör främjas, och för att stärka likabehandlingen måste man aktivt identifiera och avveckla verksamhetsmodeller, tänkesätt och praxis som försvårar likabehandlingen. Personalen ska stödas i detta till exempel genom deltagande i utbildningar som behandlar antirasistisk samt genusmedveten och genussensitiv pedagogik. I studierna beaktas kulturell mångfald och man hjälper eleven att göra etiskt hållbara val i en kulturellt mångsidig värld.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur främjar man medvetet likabehandling i undervisningen och undervisningsarrangemangen? Hur beaktas till exempel funktionsnedsättning eller neurodiversitet?
  • Hur beaktas kulturell mångfald i undervisningen och dess innehåll?
  • Hur beaktas främjandet av jämställdhet och moderna begrepp i undervisningen? Är undervisningen och verksamhetskulturen genusmedveten och genussensitiv?
  • Hur identifieras och avvecklas uteslutande strukturer och verksamhetsmodeller?
  • Har personalen fått utbildning i till exempel genussensitivitet och antirasism?
Tillbaka upp

I verksamhetskulturen ingår växelverkan med aktörer utanför läroanstalten. Undervisningen och den övriga verksamheten genomförs i omfattande samarbete med olika konstläroanstalter och andra aktörer – alltså inte bara med aktörer inom samma konstart och kultur, utan också i ett bredare perspektiv i samhället. I samarbetet mellan läroanstalterna kartlägger man om eleverna inom den grundläggande konstundervisningen kunde utföra sina konststudier genom att delta i samarbetsprojekt. Olika samarbetsprojekt med aktörer och organisationer inom andra sektorer medför också ett samhälleligt perspektiv på studierna och möjliggör interprofessionalitet mellan konst och vetenskap.

I den lokala läroplanen beskrivs närmare hur samarbetet mellan olika konstarter ingår i studiehelheterna.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hurdant samarbete bedrivs i undervisningen?
  • Hur utökar och utvecklar lärarna nätverk och hur upprätthålls kontakter? Hur stöds nätverksbyggandet?
  • Hur uppmuntrar undervisningen till samarbete med aktörer utanför gemenskapen?
  • Har eleverna möjlighet att delta i samarbetet med andra läroanstalter?
  • Hur bidrar de poäng som används i KOSKI-databasen till samarbete mellan läroanstalter, till exempel för att skapa gemensamma standarder?
Tillbaka upp

Till god verksamhetskultur hör att all verksamhet beaktar ekologisk hållbarhet. En av uppgifterna för den grundläggande konstundervisningen är att bygga en hållbar framtid med hjälp av konst. Med konstnärliga medel undersöker man olika fenomen och funderar på hur man tillsammans kan bygga en mer hållbar framtid i praktiken. I undervisningen reflekterar man också över konstens karaktär ur den hållbara utvecklingens perspektiv. Konsthobbyer i sig ger individen meningsfullt och icke-konsumtionsfokuserat innehåll i livet.

I undervisningen kan man vägleda eleven att tillämpa principerna för hållbar utveckling och cirkulär ekonomi och uppmuntra eleven att granska sitt arbete med tanke på hållbar utveckling. Vid läroanstalten beaktas en hållbar livsstil i vardagen – vid till exempel val av material, möjlighet till återvinning och energisparande. Även i samarbetsprojekt är det bra att beakta hållbar utveckling.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur fördjupar och beaktar man teman inom ekologisk hållbarhet i undervisningen?
  • Kan frågor gällande hållbar utveckling beaktas i läroanstaltens evenemang och arrangemangen för dem? Hur skulle till exempel en elfri skolavslutning se ut?
  • Hur bygger man upp en ekologiskt hållbar framtid till exempel med tanke på läroanstaltens anskaffningar, resor och återvinning (t.ex. läroanstaltens lokaler: belysning, uppvärmning; möjlighet att komma med cykel eller kollektivtrafik utan hinder: tillräckliga utrymmen för förvaring av kläder även under regniga höstar, säker cykelparkering, gårdsbelysning)?
En lärare och en elev diskuterar hur det borde finnas fler cykelplatser för att alla ska kunna komma till skolan på ett hållbart sätt.
En lärare och en elev diskuterar hur det borde finnas fler cykelplatser för att alla ska kunna komma till skolan på ett hållbart sätt.
Tillbaka upp

Utgångspunkten för lärmiljöerna inom den grundläggande konstundervisningen är fysisk, psykisk och social trygghet. Utvecklingen av lärmiljöerna beaktar användarnas behov under det konstnärliga arbetet inom konstområdet. Elever handleds i att arbeta på ett tryggt sätt med olika material, tekniker och redskap. 

I planering och val av undervisningsutrymmen eftersträvas hög pedagogisk kvalitet och målet är ett utrymme som aktiverar flera sinnen och beaktar visuella, akustiska och haptiska faktorer. Utrymmenas element (såsom färger, ljudlandskap och belysning) påverkar inte endast utrymmets utseende, utan de påverkar också upplevelsen, motivationen och koncentrationen. Lärmiljöer med öppen och positiv atmosfär inspirerar eleverna att utveckla sitt kunnande.

Man ska ingripa i mobbning genast, och för detta ska man ha kommit överens om fungerande verksamhetsmodeller redan på förhand. Principerna för trygga rum kan främja bearbetningen av interaktionssituationer och förebyggande av trakasserier. Målet med principerna är en omgivning där alla kan känna sig trygga och respekterade.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur säkerställer läraren den fysiska, sociala och psykiska säkerheten i undervisningsutrymmena och lärmiljöerna?
  • Hur instrueras eleverna att agera på ett tryggt sätt (till exempel med gemensamma spelregler eller enligt principerna för trygga rum)
  • Hur främjar läraren en öppen och positiv atmosfär?
  • Hur har riskerna för olika arbetsmetoder kartlagts och hur har man förberett sig på dem i läroanstaltens säkerhetsplan, räddningsplan och andra planer?
  • Hur har man på läroanstalten förberett sig på att identifiera och utreda mobbningsfall? Hur utbildas personalen i olika säkerhetsrelaterade dimensioner?
Tillbaka upp