I denna kvalitetsfaktor behandlas utvecklandet av förutsättningarna för god förvaltning och utbildning. De utgör grunden för den grundläggande konstundervisningen och den högklassiga pedagogiska verksamhet som eftersträvas. Till god förvaltning hör en ledningsmodell där ansvarsfördelningen för planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten är tydlig. Indikatorer för kvalitetsfaktorn för god förvaltning är riktade till anordnare av utbildning inom den grundläggande konstundervisningen, som är en kommun, en samkommun, ett privat samfund eller en stiftelse. Även läroanstaltens ledning kan utnyttja indikatorerna i utvärderingen och utvecklandet av den egna ledningen.

Indikatorer för god förvaltning

  1. Systematisk utvärdering av utbildningen
  2. Beaktande av tillgängligheten vid utveckling av verksamheten
  3. Utveckling av rektorns ledningskompetens
  4. Utveckling av lärarnas kompetens
  5. Planmässigt upprätthållande och utveckling av samarbetsnätverk

I enlighet med sin lagstadgade skyldighet ska den som ordnar utbildningen också utvärdera utbildningen och delta i extern utvärdering av verksamheten. Det lönar sig att granska utbildningen så systematiskt som möjligt, och i det kan man till exempel utnyttja en utvärderingsplan. Fyrklöver-modellen är också avsedd för utvärdering av läroanstaltens verksamhet med tanke på utveckling av pedagogisk och god förvaltning.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur planeras och genomförs utvärderingen av den utbildning som ges vid läroanstalten? Används till exempel en utvärderingsplan?
  • Hur identifieras eventuella utvecklingsobjekt och förändringar i verksamhetsmiljön? Hur bearbetar man dem?
  • På vilka grunder prioriterar man olika förändringsbehov i utvärderingen av läroanstaltens verksamhet (till exempel i den långsiktiga utvärderingsplanen)?
  • Hur utvecklas lärmiljöerna systematiskt och hur kartläggs utvecklingsbehoven? Hur inkluderas eleverna i planeringen och utvecklingen?
Tillbaka upp

Den fysiska tillgängligheten avser tillgängligheten i lärmiljön samt tillgången till pedagogiska redskap och läromedel. Till delområdena i en tillgänglig miljö hör bland annat planlösningar, möbler, belysning, akustik och inomhusluften. Den pedagogiska tillgängligheten avser undervisningslösningar som stöder alla elevernas jämlika möjligheter att delta i undervisningen på ett sätt som är betydelsefullt för dem själva. Centrala metoder för att öka den pedagogiska tillgängligheten är bland annat elevfokus samt individualisering av lärokursen och rimliga anpassningar. Med rimliga anpassningar avses åtgärder som planeras och genomförs tillsammans med en person med funktionsnedsättning och som gör det möjligt för hen att delta i undervisningen på lika villkor.

Läroanstalten ska ha en likabehandlings- och jämställdhetsplan. Som stöd för att utarbeta planerna är det nyttigt att göra en kartläggning av tillgängligheten, som kan hjälpa vid identifiering av utvecklingsobjekt och utvecklingsmål på längre sikt. Missförhållanden och utvecklingsobjekt som hittats i kartläggningen gör det lättare att göra upp planer och ställa upp konkreta mål. Samarbete med olika organisationer kan också vara till hjälp i utvecklingsarbetet.

I kommunikationen och de digitala tjänsterna ska man se till att de åtminstone uppfyller de tillgänglighetskrav som fastställs i lag. Tillgängligt genomförande av digitala tjänster beaktar olika slags människor och deras behov. Förutom de tekniska tillgänglighetskraven är det också viktigt att beakta till exempel ett tydligt och begripligt språk samt att tjänsten är lätt att använda.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur utreds elevernas behov av rimliga anpassningar vid läroanstalten och hur genomförs anpassningarna?
  • Hur individualiseras lärokursen vid läroanstalten?
  • Hur utvecklas likabehandlings- och jämställdhetsplanerna? Hur ofta uppdateras planerna till exempel och vem inkluderas i processen.
  • Har en separat kartläggning av tillgängligheten gjorts vid läroanstalten som stöd för planerna? Hur informerar man om kartläggningens resultat (t.ex. via webben)?
  • Hur kan lärmiljön och andra utrymmen göras mera tillgängliga? Hur kan man göra de pedagogiska redskapen och läromedlen mångsidigare?
  • Hur kan utbildningsanordnaren främja den regionala tillgängligheten i sin verksamhet? Kan man till exempel nå nya elever genom distansstudier?
Tillbaka upp

Rektorn som ansvarar för verksamheten är i centrum för en god förvaltning och organisering. Läroanstalten ska ha en formellt behörig rektor som har tillräckligt med arbetstid för ledarskap. Dessutom är det önskvärt att rektorn kan utveckla sin kompetens inom ledarskapets olika områden, såsom strategi-, ekonomi- och personalledning. Det är också bra om rektorn har tillräcklig insikt i de konstområden som läroanstalten ger undervisning i.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur utvecklar rektorn sin kompetens inom ledarskapets olika delområden, såsom strategiledning, konstnärlig och pedagogisk ledning samt personal- och ekonomiledning?
  • Har rektorn tillräckligt med arbetstid för ledarskap, vid sidan av andra uppdrag?
Tillbaka upp

Personalens pedagogiska kompetens är i nyckelposition vid planering och förverkligande av undervisningen. I läroanstaltens administration är det bra att fundera på hur personalens förutsättningar till att utveckla sin kompetens kan stödas och uppmuntras.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hur garanterar man att det finns tillräckligt med formellt behöriga lärare i huvudsyssla och bisyssla med tanke på verksamhetens omfattning?
  • Hur kartläggs personalens behov av att utveckla sin yrkeskompetens? Hur stöds och uppmuntras personalen att utveckla sin kompetens individuellt och som en gemenskap?
  • Hur utnyttjas lärdomarna från personalfortbildning i undervisningsplaneringen?
Tillbaka upp

Systematiskt upprätthållande och utveckling av olika samarbetsnätverk förbättrar förutsättningarna för genomförandet av läroplanen. Ett omfattande samarbete är också en fördel med tanke på utvecklingen av utbildningen. En utbildningsanordnare kan i mån av möjlighet utvidga utbudet av olika konstarter inom sitt verksamhetsområde i samarbete med olika läroanstalter. Samarbete mellan olika aktörer kan också främja utvecklingen av lärmiljöerna.

Exempelfrågor som stöd för kvalitetsutvärderingen

  • Hurdana resurser har personalen till sitt förfogande för att stöda utvecklingen av samarbetet? Deltar läroanstaltens personal aktivt i att utveckla samarbetet?
  • Deltar läroanstalten i någon utvecklingsgrupp för den grundläggande konstundervisningen som eventuellt utsetts i regionen?
Tillbaka upp