Lärande i arbetslivet

En studerande kan förvärva kunnande i olika inlärningsmiljöer och smidigt kombinera lärande i olika miljöer. Lärande som sker på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter kallas lärande i arbetslivet. Lärandet i arbetslivet ska alltid vara målinriktat och genomföras under handledning. Lärande i arbetslivet kan kombineras med studier till exempel i läroanstaltens undervisningsutrymmen eller på lärplattformar samt med självständiga studier. För lärande i arbetet ska man göra upp ett läroavtal eller ett utbildningsavtal.

Arbetsplatsen som lärmiljö

Utbildningsanordnaren ska bedöma vilka förutsättningar arbetsplatsen har att fungera som lärmiljö. Bedömningen ska basera sig på de krav på yrkesskicklighet som anges i examensgrunderna och vilka den studerande ska få utbildning i på arbetsplatsen.

För att kunna ordna utbildning och yrkesprov på arbetsplatsen förutsätts att där finns

tillräcklig produktions- och serviceverksamhet
behövliga arbetsredskap
personal som är kompetent i fråga om yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet.

Samtidigt ska man utvärdera hur säker arbetsplatsen är för den studerande. Arbetsgivaren eller den som erbjuder ett utbildningsavtal ansvarar den studerandes arbetarskydd på det sätt som föreskrivs i arbetarskyddslagen (738/2002).

Den studerande har rätt till undervisning och handledning även då hen förvärvar kunnande genom lärande i arbetet. På arbetsplatsen ska man för det här ändamålet utses en ansvarig arbetsplatshandledare. Utbildningsanordnaren ska stöda arbetsplatshandledaren i handledningsuppgiften och vid behov ordna utbildning. Om ett läroavtal ingås med ett företag kan arbetsplatshandledaren vara från ett annat företag eller någon annan för uppgiften lämplig person.

Då arbetsplatsen konstateras ha förutsättningar för att fungera som inlärningsmiljö kan man ingå ett läroavtal eller ett utbildningsavtal.

Planering av lärande i arbetet

Lärandet i arbetet ska alltid planeras tillsammans med den studerande, företrädaren för arbetsgivaren och företrädaren för utbildningsanordnaren som en del av den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK).

Man ska utgå från vad den studerande har för behov av kunnande i förhållande till den examen eller utbildning eller de examensdelar som den studerande har som mål att avlägga. Vid kartläggningen av behovet av kunnande ska man utreda kunnande som den studerande tidigare har förvärvat och som kan identifieras och erkännande som en del av examen eller examensdelen som ska avläggas.

I fråga om kunnandet som ska förvärvas ska man planera

de centrala arbetsuppgifterna genom vilka kunnandet förvärvas samt när de ska utföras
förvärvandet av övrigt kunnande och när kunnandet ska förvärvas, om kunnandet som förvärvas på arbetsplatsen behöver kompletteras med kunnande som förvärvas i andra lärmiljöer, till exempel vid en läroanstalt
tidpunkterna för yrkesprov och deras innehåll
behövliga handlednings- och stödåtgärder.

För den studerande ska utses en ansvarig arbetsplatshandledare.

I planeringen är det viktigt att se till att lärande som sker i olika lärmiljöer bildar en ändamålsenlig helhet och att det är möjligt att framskrida i studierna smidigt och enligt den personliga tidtabellen som ställts upp som mål för den studerande.

Den del av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet som berör arbetsplatsen ska bifogas till läroavtalet eller utbildningsavtalet.

Den personliga utvecklingsplanen för kunnandet godkänns av utbildningsanordnaren, den studerande och arbetsgivaren samt av övriga aktörer som deltar i förvärvandet och påvisandet av kunnandet eller i handlednings- och stödåtgärderna till den del de ordnar utbildning, yrkesprov eller handledning. Planen ska uppdateras under studiernas gång.

Läs mer om personlig tillämpning

Läroavtalsutbildning

Läroavtalsutbildning är utbildning som i huvudsak ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med förvärvande av kunnande som sker i andra inlärningsmiljöer.

Den studerande som deltar i läroavtalsutbildning ska ha fyllt 15 år. Arbetstiden per vecka för en studerande i läroavtalsutbildning ska i genomsnitt vara minst 25 timmar.

En studerande som deltar i läroavtalsutbildning får lön. Lönen grundar sig på branschens arbets- eller tjänsteavtal och arbetsgivaren och den studerande avtalar om lönen.

Åt arbetsgivaren betalas utbildningsersättning om läroavtalsutbildningen beräknas medföra kostnader för arbetsgivaren. Utbildningsanordnaren och arbetsgivaren kommer överens om betalningen av utbildningsersättning.

Läroavtalsutbildning för en företagare kan ordnas i företagarens eget företag och då är det utbildningsanordnaren och företagaren som avtalar om ordnande av läroavtalsutbildning. I sådana fall kan utbildningsersättning betalas för kostnader som uppkommer av handledning åt en annan företagare eller för en annan person som fungerar som handledare åt företagaren som deltar i utbildningen.

En studerande kan som läroavtalsutbildning avlägga en hel yrkesinriktad examen eller en del av en examen eller en helhet som är mindre än en del av examen. Handledande utbildning eller arbetskraftsutbildning kan inte ordnas som läroavtalsutbildning.

Avtal

Då utbildningsanordnaren har konstaterat att arbetsplatsen har förutsättningar för att fungera som lärmiljö och en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK) har gjorts upp för den studerande för arbetsplatsen i fråga, ska utbildningsanordnaren och arbetsgivaren ingå ett avtal om att ordna läroavtalsutbildning. I avtalet kan man inte frångå det som planerats i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet. I avtalet ska man komma överens om bland annat

inlednings- och slutdatum
parternas uppgifter
utbildningsersättning
övriga nödvändiga frågor, såsom handledning och stöd som utbildningsanordnaren ger arbetsplatsen.

Därefter ingår arbetsgivaren och den studerande ett läroavtal, som är ett skriftligt, tidsbundet avtal om arbets- eller tjänsteförhållandet. I läroavtalet kommer man överens om bland annat

avtalets giltighetstid
den arbetstid som tillämpas
prövotidens längd
grunderna för lönen
arbets- eller tjänsteförhållandets villkor.

Då en företagare deltar i läroavtalsutbildning görs läroavtalet upp mellan utbildningsanordnaren och företagaren.

Som bilaga till läroavtalet bifogas den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet till de delar som den berör läroavtalet.

Läroavtal med flera arbetsgivare

Den studerande kan avlägga examensdelar hos olika arbetsgivare om det har konstaterats vara nödvändigt och det har fastslagits i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet. I sådana fall ingår den studerande läroavtal antingen

skilt med varje arbetsgivare och till avtalet bifogas den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet endast till de delar som berör arbetsplatsen i fråga, och om utbildningsersättning överenskommes separat med varje arbetsgivare, eller
med den sk. huvudsakliga arbetsgivaren, som företräder arbetsgivaren i avtalet i fråga om hela examen eller alla examensdelar som den studerande har som mål att avlägga och som överför det kunnande som arbetstagaren (den studerandes) förvärvat inom en eller flera examensdelar till en annan arbetsgivare eller till arbetsgivarnas användarföretag. Om utbildningsersättning avtalas endast med den huvudsakliga arbetsgivaren som kan överföra den betalda ersättningen vidare åt en annan arbetsgivare som handleder den studerande. Om en studerande övergår till en annan arbetsgivares tjänst under läroavtalets gång ska övergången alltid planeras tillsammans med utbildningsanordnaren som bedömer vilka förutsättningar arbetsplatsen har att fungera som lärmiljö.

Arbetsiden per vecka för en studerande i läroavtalsutbildning ska i genomsnitt vara minst 25 timmar. Det är möjligt för den studerande att utföra minimiantalet timmar hos flera arbetsgivare men arbetsgivarna ska känna till arrangemanget.

Modell för läroavtalets innehåll (vad avtalet åtminstone ska innehålla):

Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal

I utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunnande på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter, som vid behov kan kompletteras med förvärvande av kunnande som sker i andra lärmiljöer. Under sådan utbildning står den studerande inte i ett anställningsförhållande och får därmed inte heller någon lön.

Det finns inte någon angiven tidsperiod som utbildningsavtalet minst ska omfatta, utan avtalet kan görs upp utifrån den studerandes individuella behov och för den tid som behövs.

För utbildning som grundar sig på utbildningsavtal betalas ingen ersättning åt arbetsgivaren. Utbildningsanordnaren och arbetsplatsens företrädare kan ändå komma överens om en ersättning om den studerande behöver krävande särskilt stöd.

En studerande kan i utbildning som grundar sig på utbildningsavtal avlägga en eller flera delar av en examen eller en helhet som är mindre än en del av en examen. Utbildningsavtal kan även tillämpas inom arbetskraftsutbildning eller fängelseundervisning.

Då utbildningsanordnaren har konstaterat att arbetsplatsen uppfyller kraven för att fungera som lärmiljö och en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK) har gjorts upp för den studerande för arbetsplatsen i fråga ska utbildningsanordnaren och företrädaren för utbildningsavtalsarbetsplatsen ingå ett utbildningsavtal på viss tid där man kommer överens om förvärvandet av kunnande på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter.

I fråga om fångars förvärvande av kunnande i anslutning till arbetsverksamhet i en straffanstalt ingår utbildningsanordnaren ett skriftligt avtal med en företrädare för straffanstalten.

I utbildningsavtal ska man kommer överens om bland annat

inlednings- och slutdatum
parternas uppgifter
övriga frågor, såsom den studerandes arbetstid, måltidsarrangemang, resorna till arbetsplatsen, handledning och stöd som utbildningsanordnaren ger åt arbetsplatsen och arbetsplatshandledarens förtrogenhet med handledningsuppgiften.

Den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet ska bifogas till utbildningsavtalet till de delar som berör utbildningen som grundar sig på utbildningsavtal. Av planen ska de praktiska arbetsuppgifterna framgå som den studerande kan utföra för att nå det kunnande som har ställts som mål.

Utbildningsavtalet ska delges den studerande. Den studerande deltar i godkännandet av utbildningsavtalet genom att godkänna den personliga utvecklingsplanen för kunnandet som berör avtalet.

Den som erbjuder en utbildningsavtalsarbetsplats har skyldighet att följa upp utvecklingen av den studerandes kunnande och rapportera om det till utbildningsanordnaren.

Modell för utbildningsavtal (vad avtalet åtminstone ska innehålla):

Yrkesprov

Den yrkesskicklighet och det kunnande som de olika examensdelarna kräver visas genom att praktiska arbetsuppgifter utförs i genuina arbetssituationer och arbetsprocesser (yrkesprov). I ett yrkesprov visar den studerande hur väl hen har förvärvat den centrala yrkesskicklighet eller det centrala kunnande som anges i examensgrunderna.

Om det finns förutsättningar att ordna yrkesprov på arbetsplatsen där den studerande deltar i lärande i arbetet ska yrkesprovet planeras tillsammans med läroavtalsarbetsgivaren eller företrädaren för utbildningsavtalsarbetsplatsen och antecknas i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK).

Utbildningsanordnaren ska ordna möjlighet för den studerande att visa sitt kunnande så snart som möjligt efter det att hen anses ha uppfyllt kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet. En studerande kan delta i yrkesprov oberoende av på vilket sätt han eller hon förvärvat sitt kunnande.

Utbildningsanordnaren svarar för att yrkesproven genomförs. Yrkesproven genomförs på arbetsplatser i praktiska arbetssituationer. Av grundad anledning kan ett yrkesprov dock också ordnas någon annanstans än på en arbetsplats. Vid behov kan det kunnande som visas genom ett yrkesprov kompletteras med andra bedömningar av kunnandet på det sätt som Utbildningsstyrelsen bestämmer i examensgrunderna.

Kunnandet bedöms av två bedömare som utses av utbildningsanordnaren. Den ena bedömaren ska vara lärare eller av särskilda skäl någon annan företrädare för utbildningsanordnaren, och den andra ska företräda arbetslivet.

Bedömaren ska ha

tillräcklig yrkesskicklighet och tillräckligt kunnande i anknytning till den examen som ska avläggas och i synnerhet till den examensdel, det delområde av en gemensam examensdel eller den handledande utbildning som ska bedömas
tillräcklig förtrogenhet med bedömning
tillräcklig förtrogenhet med grunderna för den examen som avläggs eller för den handledande utbildning som genomförs.

Bedömarna får inte vara jäviga, till exempel vara närstående till den studerande eller få synnerlig nytta eller skada av situationen.

Utbildningsanordnaren ska introducera bedömare som företräder arbetslivet i bedömningen av kunnandet.

Utbildningsersättning åt arbetsgivaren i läroavtalsutbildning

Om läroavtalsutbildningen uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren, betalar utbildningsanordnaren utbildningsersättning åt arbetsgivaren på det sätt som överenskoms i det avtal om ordnande av läroavtalsutbildning som de ingår. Om inga kostnader uppkommer kommer man i avtalet överens om att ingen ersättning betalas.

Då man utvärderar vilka kostnader läroavtalsutbildningen medför för arbetsgivaren ska man ta i beaktande till exempel:

förvärvandet av yrkesskicklighet eller kunnande som förutsätts enligt examensgrunderna eller förvärvandet av kunnande som någon annan yrkesutbildning förutsätter
den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt
eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får.

För utbildning som grundar sig på utbildningsavtal betalas ingen ersättning åt arbetsgivaren. Utbildningsanordnaren eller företrädaren för arbetsplatsen kan ändå komma överens om ersättning om den studerande är i behov av krävande särskilt stöd.

Studiesociala förmåner för studerande som deltar i läroavtalsutbildning

En studerande som deltar i läroavtalsutbildning har under den tid som den studerande förvärvar kunnande i utbildningsanordnarens inlärningsmiljöer rätt till:

dagpenning á 15 euro per dag som ersätter inkomstförlust;
familjebidrag till ett belopp av 17 euro per dag, om den studerande försörjer barn under 18 år;
inkvarteringskostnader till ett belopp av 8 euro per dag om det förvärvande av kunnande som sker i utbildningsanordnarens inlärningsmiljöer ordnas utanför den studerandes hemkommun eller utanför den kommun där läroavtalsarbetsplatsen finns, och om förvärandet av kunnande förutsätter att den studerande övernattar på orten.

Ersättningarna grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning 679/2017.

Ersättning för inkomstförlust betalas endast om arbetsgivaren inte betalar lön under dessa dagar. Om grunderna för lönen kommer man överens i läroavtalet.

Handledning på arbetsplatsen

Den studerande har rätt till undervisning och handledning i alla lärmiljöer, också då lärandet sker i arbetslivet.

Arbetsplatsen utser en ansvarig arbetsplatshandledare för den studerande. Utbildningsanordnaren stöder arbetsplatshandledaren i handledningsuppgiften och ordnar vid behov utbildning åt arbetsplatshandledaren. I fråga om företagare som deltar i läroavtalsutbildning kan arbetsplatshandledaren också vara en person som kommer från en annan arbetsplats eller som i övrigt är lämplig för uppgiften.

Den studerande har rätt att få respons på hur hens kunnande utvecklas under utbildningens gång. Syftet med responsen är att vägleda och uppmuntra den studerande att nå sina personliga mål samt att utveckla förutsättningar för självbedömning. Under utbildningens gång ska den studerande få respons av den ansvariga arbetsplatshandledaren och av lärarna som deltar i undervisningen samt av övriga aktörer som deltar i handledningen och stödet.

På webbplatsen Ohjaan.fi finns material för självstudier, introduktion till och stöd för handledningen på arbetsplatsen.

Webbplatsen Ohjaan.fi

Bifogande av övrigt lärande i arbetet som en del av utbildningen

Övrigt kunnande som förvärvats på olika sätt kan godkännas som en del av utbildningen om kunnandet motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande som fastställts i examens- eller utbildningsgrunderna. Till exempel kan kunnande som förvärvats i samband med ett sommarjobb godkännas som en del av utbildningen. Kunnande som den studerande förvärvat ska identifieras och erkännas av utbildningsanordnaren.

Läs mer om identifiering och erkännande av kunnande

Att söka sig till lärande i arbetet och att erbjuda en arbetsplats

Om det finns intresse för lärande i arbetslivet eller en arbetsplats vill erbjuda en studerande en plats ska man kontakta den utbildningsanordnaren rådgivningstjänster. Om det behövs hänvisar utbildningsanordnaren dig till en annan utbildningsanordnares tjänster ifall utbildningsanordnaren själv inte ordnar den utbildning som du är intresserad av.

Det är också möjligt att finna läroavtalsarbetsplatser bland TE-tjänsternas lediga arbetsplatser. En arbetsgivare kan själv anmäla de arbetsplatser man erbjuder genom läroavtalsutbildning. Dessa platser hittar man genom att begränsa sökningen så att man i fråga om arbetets typ väljer läroavtal.

Då den som söker sig för att studera och arbetsgivaren möts, deltar utbildningsanordnaren i alla situationer i utvecklingen av kunnandet och har i praktiken hand om antagningen av den studerande och om planeringen av studierna och uppgörandet av avtal. Utbildningsanordnaren svarar även för handledningen och stödet som berör utbildningen samt för att följa upp framstegen i studierna och föra att ordna yrkesprov.