Läsårsbedömningen i årskurs 6 i konst- och färdighetsämnen

Bedömningen av elevens lärande och kunnande har två uppgifter i den grundläggande utbildningen. Den formativa bedömningen  ska handleda och uppmuntra eleven i studierna samt utveckla hens självvärderingsfärdigheter. Den summativa bedömningen definierar i vilken utsträckning målen för läroämnet har uppnåtts. 

Målen för undervisningen och de centrala innehållsområdena för undervisningen i respektive konst- och färdighetsämne i årskurserna 3–6 bestäms per årskurs i den lokala läroplanen. Det finns därför skillnader mellan skolorna i fråga om hur konst- och färdighetsämnenas mål och centrala innehåll fördelas på årskurserna 3–6. Kunskapskraven som fastställts i läroplansgrunderna för bedömningen i slutet av årskurs 6 används endast i läsårsbedömningen i årskurs 6. Om något mål för undervisningen i årskurserna 3–6 har placerats i en lägre årskurs i den lokala läroplanen och man inte längre strävar efter det målet i årskurs 6, kan läraren i bedömningen tillämpa kunskapskraven för läsårsbedömningen i årskurs 6, med beaktande av elevens ålder och förutsättningar i den lägre årskursen. I läsårsbedömningen i årskurs 6 görs en bedömning enligt de mål för undervisningen som enligt den lokala läroplanen gäller för årskursen i fråga. 

Siffervitsord ska i regel ges i betyg från och med årskurs 4 i den grundläggande utbildningen. Det är dock möjligt att avvika från detta vid bedömningen av elever vars modersmål är något annat än undervisningsspråket. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, kapitel 6.11.1). Verbalt omdöme kan alltså användas i stället för siffervitsord i årskurs 1–9 i läsårsbetyg och eventuella mellanbetyg för elever med invandrarbakgrund, med undantag för i slutbedömningen. I betygen kan man använda olika skalor för verbalt omdöme. Om verbalt omdöme ges ska det framgå om eleven uppnått målen för läroämnet, det vill säga om elevens prestation är godkänd eller underkänd. I vissa läroämnen är det enligt behov möjligt att bedöma kunnandet hos elever med invandrarbakgrund med verbalt omdöme i ett betyg där siffervitsord i övrigt används i enlighet med utbildningsanordnarens beslut. Om siffervitsord av någon anledning inte är den mest ändamålsenliga lösningen för bedömningen av elevens kunnande, kan man återgå till att använda verbalt omdöme.

Planeringen av undervisningen utgår från de mål för undervisningen som ställts upp för läsåret, och som man försöker uppnå genom olika lärandeuppgifter. Målen för undervisningen styr valet av centralt innehåll som ska granskas i lärandeuppgifterna. 

Bedömningen av lärandet och kunnandet baserar sig i alla årskurser på jämlik behandling av eleverna. Den läsårsbedömning som görs i slutet av årskurserna 3–6 ska basera sig på de mål som fördelats till årskursen i den lokala läroplanen i enlighet med grunderna för läroplanen. Varje elev ska få veta vad det är tänkt att hen ska lära sig samt hur lärandet, kunnandet, arbetet och uppförandet bedöms. I läsårsbetyget anges elevens studieprogram och ett verbalt omdöme eller ett siffervitsord som anger i vilken mån eleven har uppnått de uppställda målen under läsåret.

Då elevens kunnande bedöms ska läraren granska även föremålen för bedömningen som härletts ur målen för undervisningen. Elevens kunnande ska bedömas i relation till kunskapskraven. 

Exempel på lärandeuppgifter finns på sidan med stödmaterial för respektive konst- och färdighetsämne.

Mångsidig kompetens som en del av bedömningen i lärokurserna i konst- och färdighetsämnen  

Med mångsidig kompetens avses en helhet av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Delområdena inom mångsidig kompetens ska studeras och bedömas som en del av lärokursen i läroämnena i enlighet med grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen från år 2014. 

Det finns sju delområden inom mångsidig kompetens, och de har flera kopplingar till varandra. Målen för mångsidig kompetens har preciserats i läroplansgrunderna för de olika årskurshelheterna. Målen för delområdena i mångsidig kompetens har beaktats i läroplansgrunderna då läroämnenas mål för undervisningen och centrala innehållsområden fastställts. I beskrivningarna av läroämnena visar man hur målen för undervisningen i läroämnena är kopplade till mångsidig kompetens. 

Varje konst- och färdighetsämne bygger mångsidig kompetens med hjälp av innehållen och metoderna i sitt eget kunskaps- och färdighetsområde. Den respons som ges till eleverna samt handledningen och stödet för lärandet påverkar attityderna, motivationen och viljan att agera. Ett gemensamt mål för mångsidig kompetens är att stödja elevens utveckling till en medlem i det demokratiska samhället och en förverkligare av en hållbar livsstil. 
 

Om betydelsen av att värdera sitt eget lärande

I all undervisning utvecklar man elevens förutsättningar att värdera sitt eget lärande individuellt och tillsammans med andra. Lärarnas uppgift är att planera och erbjuda mångsidiga möjligheter att reflektera över sina framsteg. Reflektioner kring framstegen i lärandet hjälper eleven att förstå hur hen aktivt kan påverka sina framgångar i skolarbetet.

I årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen handleds eleverna att identifiera sina styrkor och vara medvetna om de överenskomna målen för arbetet. I bedömningssamtal i undervisningsgruppen delar man med sig av och visar många olika sätt att lyckas. I årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen granskar man framstegen i lärandet mer analytiskt, så att eleverna handleds mot en ännu större självständighet. I planeringen av metoder för självvärdering och kamratrespons ska man noggrant överväga vilka mål för undervisningen i konst- och färdighetsämnena man bör fästa uppmärksamhet vid i olika skeden av lärprocessen och varför.

Självvärdering och kamratrespons handleder eleverna att observera sitt eget arbete och det gemensamma arbetet samt ge konstruktiv respons till andra elever. Genom att utveckla sina färdigheter inom självvärdering och kamratrespons kan eleverna bättre identifiera målen för undervisningen samt sina egna framsteg, styrkor och framgångar. Dessa färdigheter har också ett direkt samband med elevernas upplevelse av delaktighet, studiemotivation och en allt större självständighet. Det är också viktigt att vara medveten om att informationen läraren får för bedömningen också är ett verktyg för lärarens reflektioner kring sitt arbete, för självvärdering och utveckling av pedagogiken. 

Om betydelsen av kamratrespons

Alla kamratresponsens styrkor för främjande av elevens studiemotivation gäller för konst- och färdighetsämnena. Mer regelbunden och mångsidig respons utmanar och uppmuntrar till lärande. Elevernas respons till varandra bidrar också till ett kritiskt och fördomsfritt tänkande där man omvärderar sina egna uppfattningar. Kamratrespons har också stor betydelse för att främja elevernas samarbetsfärdigheter. Kamratrespons stöder elevernas gruppanda, sammanhållning och gemenskap.

Kamratresponsen sker i allmänhet inom ramen för undervisningsgruppens arbete. På så sätt lär sig eleverna att ge och få konstruktiv respons. I konst- och färdighetsämnena kan ett verk, en produkt, ett framträdande eller resultatet av övning kännas väldigt personligt och viktigt för eleven. Det kan vara som en del av en själv. Särskilt då kan några tanklösa ord från en kamrat kännas sårande. Å andra sidan kan respektfull och uppmuntrande respons som utvecklar det egna synsättet ge energi för en lång tid framåt. Kamratrespons är oftast positiv respons, spontana fina ord eller beundrande blickar inför en annan elevs arbete eller prestation. När man ger kamratrespons är det elevernas egna verk som man studerar och tolkar.

Gemensamma reflektioner kring lärandet och grunderna för bedömningen engagerar eleverna i arbete enligt målen. Grupparbetsfärdigheter passar bra som föremål för kamratrespons. Medlemmar i samma grupp är bäst på att notera exempelvis varandras inställning till tidsanvändning. I kamratrespons kan man exempelvis använda färdiga beskrivningar som läraren har formulerat. I kamratrespons kan man också använda frågor som lämpar sig för olika skeden av lärprocessen, som eleverna söker svar på med hjälp av bilder och ord eller andra sätt att producera information. Kamratrespons kan gälla exempelvis skedena i idékläckningen och planeringen eller de valda arbetsmetoderna.

Kamratrespons kan synliggöra andra elevers tankar, tolkningar och betydelser genom konstruktiv dialog. Kamratrespons är också ett naturligt tillfälle att föra fram elevernas olika synsätt och deras motiveringar samt bygga kopplingar till andra läroämnen och fenomen. På så sätt kan eleverna få mångsidigt stöd av sina kamrater och kunskaper för att utveckla sin förmåga att lära sig att lära. Eleven får information av sina kamrater om vad hen ännu borde satsa på för att uppnå sina mål för lärandet så väl som möjligt.
 

Om betydelsen av självvärderingsfärdigheter

Mångsidig självvärdering stärker framför allt en positiv självuppfattning och god självkänsla, självständighet samt ansvarstagande för det egna lärandet.  Utveckling av självvärderingsfärdigheterna hjälper eleven att bli medveten om sitt tänkande, sina uppfattningar och sina erfarenheter. Eleven observerar, reflekterar över och förstår arbetets olika skeden och deras betydelse för det egna lärandet. Hen granskar sina färdigheter, sitt sätt att arbeta och sina framsteg i studierna med fokus på målen och så att hen bygger sin kompetens utifrån sina styrkor. 

Eleven kan uppfatta självvärderingen åtminstone som ett sätt att uttrycka sin åsikt om hur mycket hen lärt sig och kvaliteten på lärandet. Självvärderingen kan också vändas mot sitt syfte om eleven upplever den som en negativ kartläggning av fel i lärandet och brister i kunnandet. Utgångspunkten för bedömningen av det egna lärandet är att eleven förstår självvärderingens betydelse för hen själv, en positiv självuppfattning och en god självkänsla. För att så ska bli fallet bör självvärderingen vara uppmuntrande och handledande, basera sig på målen, vara tillräckligt regelbunden och bygga på en mångsidig praxis. Den bör också fokusera på sådant som är bekant för eleverna i en trygg och öppen atmosfär. 

Självvärderingar behöver inte alltid göras med ord eller bilder, utan man kan exempelvis använda ett eget häfte, ett kopierat papper eller en processportfolio. Eleverna kan också regelbundet uppmuntras att dela med sig av de ”bästa bitarna” från sitt lärande. Att dela erfarenheter med varandra på detta sätt kan stärka förtroendet mellan eleverna samt deras sociala färdigheter, samhörighet, självförmåga och engagemang för studierna. På så sätt kan man samla höjdpunkter i lärandet under en lektion, ett projekt, en period eller kanske ett helt läsår exempelvis på en viss plats i klassrummet. Exempelvis på det här sättet kan man inspirera eleverna att på eget initiativ berätta om sitt lärande. Erkännanden och aha-upplevelser kan väcka nyfikenhet hos andra elever och även en vilja att uppleva samma sak – egen glädje i lärandet.

Bedömning av arbetsfärdigheter

För konst- och färdighetsämnena har det i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen fastställts uppgifter, som stöder elevens helhetsmässiga utveckling genom konst, aktivitet och rörelse.

Musikundervisningens uppgift är att skapa förutsättningar för mångsidiga musikaliska aktiviteter och aktiv kulturell delaktighet. Undervisningen handleder eleverna att tolka musikens många betydelser i olika kulturer samt i individers och gemenskapers verksamhet.
Bildkonstens uppgift är att vägleda eleven att utforska och uttrycka den kulturellt mångsidiga verkligheten genom konst. I bildkonsten är elevens eget bildliga uttryck grunden för målmedvetet lärande och utveckling av kunnandet.

Uppgift i läroämnet slöjd är att handleda eleverna att lära sig behärska en hel slöjdprocess. Slöjd är ett läroämne där man använder många material, och där verksamheten baserar sig på hantverksuttryck, design och teknik.

Undervisningen i gymnastik har som uppgift att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan samt ett positivt förhållande till den egna kroppen. Positiva upplevelser under enskilda gymnastiklektioner och stödjande av en fysiskt aktiv livsstil är viktiga i läroämnet.

Undervisningen i huslig ekonomi har till uppgift att utveckla förmågan att hantera hemmet i vardagen samt att ge de kunskaper, färdigheter, attityder och beredskaper som krävs för en hållbar livsstil som främjar välbefinnandet. I undervisningen främjar man hantverksfärdigheter och kreativitet samt förmågan att göra val och agera hållbart i hemmet i vardagen.
I undervisningen i konst- och färdighetsämnen går kunskap och färdighet hand i hand och utesluter inte varandra. Kunskapen och färdigheten blir en del av elevens kunnande genom aktivitet; kunskapen tillämpas i praktiken och färdigheten utvecklas. För att lära sig en färdighet krävs också arbete, som bedöms som en del av förverkligandet av läroämnenas mål. När läraren bedömer elevens kunnande i förhållande till läroämnets mål bedömer hen inte elevens arbete separat. Texterna som beskriver arbetet har inkluderats direkt i målen för läroämnet.

Särskilda behov som berör elevens arbete ska om det behövs antecknas i planen för elevens lärande eller i elevens individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP), så att de kan beaktas i planeringen och genomförandet av bedömningen av arbetet i samband med bedömningen av målen.