Vårdnadshavarna har en egen roll i att stärka tryggheten och säkerheten på skolan eller läroanstalten. Till exempel elev- och studerandevården genomförs i samarbete med elevens eller den studerandes vårdnadshavare och övriga nödvändiga samarbetspartner. Vårdnadshavarna har rätt att få information om och bli hörda i frågor som gäller deras barn och deras skyldighet är att samarbeta med skolan eller läroanstalten. Vårdnadshavarna följer bland annat med barnets skolgång eller studier från hemmets synvinkel och kan lägga märke till sådant som man nödvändigtvis inte iakttar i skolan eller läroanstalten. Det är viktigt att vårdnadshavarna framför sin oro till personalen och att man i skolan eller läroanstalten förhåller sig allvarligt till den information man får.

Till säkerheten vid en verksamhetsenhet, skola eller läroanstalt bidrar förutom den egna säkerhetsorganisationen även till exempel följande samarbetspartner: skol- och studerandehälsovården eller rådgivningen, räddningsväsendet, polisen, arbetarskyddet, företagshälsovården, hälsoskyddet, barnskyddet samt fastighetskötaren och -ägaren.
Skol- och studerandehälsovård och hälsorådgivning
Hälso- och sjukvårdslagen förutsätter att kommunen ordnar hälsorådgivning och skolhälsovård. Skolhälsovård ska ordnas för eleverna vid de läroanstalter i kommunen som ger grundläggande utbildning. Till skolhälsovården hör också hälso- och sjukvården under den tid eleven deltar i arbetslivsorientering.
Den kommunala primärvården ska ordna studerandehälsovårdstjänster för de studerande vid gymnasier och läroanstalter som ger yrkesutbildning oberoende av de studerandes boendeort.
Den myndighet i kommunen som utför folkhälsoarbete ska godkänna en gemensam verksamhetsplan för rådgivningsverksamheten och skol- och studerandehälsovården. Verksamhetsplanen ska göras upp tillsammans med socialväsendet, småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet.
Hälsoundersökningar ska ordnas för barn under skolåldern och barn som deltar i förskoleundervisning, elever i den grundläggande utbildningen och för studerande i gymnasiet samt för unga och vuxna vid yrkesläroanstalter och läroanstalter inom det fria bildningsarbetet.
Kuratorer och psykologer
I skolorna och läroanstalterna genomförs elev- och studerandevården ofta i samarbete med hälsovårdssektorn, social- och ungdomsväsendet samt övriga aktörer. Det är i regel undervisningsväsendet som svarar för att ordna skolpsykolog- och skolkuratorstjänster medan hälsocentralen ansvarar för att ordna tjänsterna som hör till skolhälsovården. Inom undervisningsväsendet ska även finnas en grupp som består av skolkuratorer och psykologer som ska stöda och komplettera skolans eget krisarbete bland annat genom att ge rådgivning och ordna debriefing åt klasser eller grupper med elever.
Räddningsväsende och polis
Inom småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet ska man bland annat samarbeta med den lokala polisen och det lokala räddningsverket. Polisväsendet har sedan slutet av 2009 för varje skola utsett en egen polis som är skolans kontaktperson inom polisen. Räddningsverkena har på samma sätt utsett specifika kontaktpersoner för skolorna sedan år 2011.
Räddningsväsendet
Räddningsväsendet deltar på olika sätt under livscykeln för byggnaderna som används inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogikens verksamhetsenheter samt under barnens, ungas och de vuxnas lärstig och under arbetslivets gång.
Utlåtanden, handledning och rådgivning
Räddningsmyndigheterna ger bland annat utlåtanden om planer som inverkar på omgivningen där undervisningsväsendets och småbarnspedagogikens byggnader är belägna och på hur man ska ta i beaktande aspekter som berör säkerheten och räddningsväsendets beredskap. Innan man ansöker om byggnadslov är det viktigt att diskutera med räddningsväsendet om byggnadsprojektets säkerhetsaspekter. Det här kallas styrning av planeringen. I bygglovsfasen deltar räddningsväsendet i behandlingen av bygglovet som remissinstans. I utlåtandet tar man ställning till frågor som berör brand- och personsäkerheten samt byggandet av skyddsrum.
Ett viktigt uppdrag för räddningsväsendet är att ge handledning och rådgivning i frågor som berör brandsäkerheten. Rådgivningen kan beröra byggnadsarbete, renovering eller även mindre ombyggnadsarbete. Det är önskvärt att man på förhand kontaktar räddningsväsendet i fråga om till exempel ombyggnadsarbeten i lokaler eller andra förändringar för att säkerheten ska kunna tas i beaktande också ur räddningsväsendets synvinkel. I räddningsväsendets vardagliga arbete ingår också rådgivning i anslutning till att känna igen faror och analysera risker, räddningsplaner, säkerhetsarrangemang, övning inför farliga situationer samt tillfällig inkvartering.
Tillsyn
Tillsynsverksamheten är en viktig del av räddningsväsendets lagstadgade arbete för att förebygga olyckor. I samband med inspektionsbesök i verksamhetsenheter för småbarnspedagogik och skolor och läroanstalter övervakar och utvärderar man med stöd av räddningslagen och författningarna som berör säkerhet vid hanteringen av farliga kemikalier bland annat ledningen av säkerheten, riskhanteringen i fråga om olyckor, dokument i anknytning till trygghet och säkerhet, byggnadernas brandsäkerhet, de brandtekniska systemen och anordningarna samt säkerhetskommunikationen och -kompetensen. Inspektionsbesöken är också lämpliga tillfällen att få rådgivning i olika frågor.
Utbildningar
I räddningsverkens utbildningsutbud ingår ofta utbildningar som är avsedda för personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken. Utbildningarna omfattar utöver en teoridel även bland annat en skyddspromenad och övning i försahandssläckning. Räddningsmyndigheterna kan därutöver i den mån det finns resurser även deltar i övriga övningar, till exempel i att utrymma byggnaden eller söka skydd inomhus. För många räddningsverk är även säkerhetsutbildningar för barn, elever och studerande en viktig uppgift. Exempel på det här är bland annat den nationella Nou Hätä!-kampanjen för elever i årskurs 8, Trafikskyddets Punainen liitu-evenemang för studerande på andra stadiet samt säkerhetsutbildningen Tulikettu som ordnas i Birkaland för barn i förskolan och elever i årskurs 2, 6 och 8. Räddningsverken försöker nå ut till barn, unga och vuxna med säkerhetsinformation som förmedlas på olika sätt (bland annat evenemang för allmänheten, möjlighet att besöka räddningsväsendet, räddningsverkens webbplatser, Youtube, Facebook, Twitter och Instagram). Den så kallade Tulipysäkki-verksamheten vid räddningsverken har som mål att hindra avsiktligt anläggande av eldsvådor och förebygga och undvika större skador och olyckor.
Efter en olyckssituation
Efter en brand utför räddningsmyndigheterna en brandutredning. Resultatet utnyttjas i den mån det är möjligt i säkerhetsarbetet inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken. På samma sätt kan man gå till väga i andra olyckssittuationer.
Beredskapsplanering
Räddningsväsendet stödjer för sin del även beredskapsplaneringen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken, antingen inom olika verksamhetsområden eller även inom enskilda enheter, beroende på räddningsverkens förfaringssätt.
Projekt och samarbete i nätverk
Projekt och nätverkssamarbete är också en del av samarbetet mellan räddningsväsendet och undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken. Samarbetet med yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet är viktigt för räddningsverken och har effekt. Även i många nationella arbetsgrupper som utarbetar handböcker och instruktioner samarbetar man med företrädare för räddningsväsendet, till exempel i arbetsgrupper som leds av Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet. Exempel på regionalt samarbete som gett resultat är varTU-projektet i Egentliga Finland och Birkalands säkerhetsmapp för skolan. Ett exempel på nätverkssamarbete är TURVIS-nätverket inom yrkesutbildningen på andra stadiet, där också räddningsväsendet har bestående medlemmar.
Organisationer som hör till räddningsväsendet, såsom Räddningsbranschens centralorganisation i Finland och Finlands Brandbefälsförbund ordnar utbildningar som berör säkerheten inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken, bland annat det årliga säkerhetsforumet för undervisningssektorn, samt producerar därtill hörande handböcker och annat material (till exempel Poistumisturvallisuusopas och Oppilaitoksen turvallisuusopas).
Text: Kärki, A. Pelastustoimi. Pirkanmaan pelastuslaitos.
Företagshälsovård
Till företagshälsovården hör bland annat att utreda och utvärdera hälsan och säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena samt att utreda risker och men för hälsan inklusive särskild risk för ohälsa på grund av arbetet och arbetsmiljön. Företagshälsovården har därtill hand om hälsoundersökningar som anknyter till förutnämnda aspekter med beaktande av arbetstagarens individuella egenskaper. Företagshälsovården ger också förslag på åtgärder för att förbättra hälsan och säkerheten i arbetet samt följer upp genomförandet av åtgärderna.
Arbetarskydd
Till utbildningsanordnarens arbetarskyddsorganisation hör ofta en arbetarskyddschef och en arbetsarskyddskommission. Syftet med verksamheten som berör arbetarskyddet och säkerheten på arbetsplatsen är att säkerställa hälsan och säkerheten för arbetstagarna i alla situationer. Målet är också att aktivt upprätthålla och förbättra personalens arbetsförmåga.
Hälsoskydd
Syftet med hälsoskyddet är att förebygga, minska och avlägsna sanitära olägenheter i livsmiljön samt att främja och upprätthålla befolkningens och individens hälsa. Hälsoskyddet övervakas till exempel i daghem, skolor och barnskyddsenheter samt motionslokaler. Verksamhetsutövaren ska senast 30 dygn innan verksamheten inleds göra en skriftlig anmälan till den kommunala hälsoskyddsmyndigheten.
Socialväsendet
Barnskydd
Myndigheter som arbetar med barn och familjer skall stödja föräldrar och vårdnadshavare i deras uppgift som fostrare samt sträva efter att erbjuda familjen nödvändig hjälp tillräckligt tidigt. Myndigheterna ska vid behov hänvisa barnet och familjen till barnskyddet.
Barnskyddet ska stöda föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran i fostran av och omsorg om barnet genom att ordna behövliga tjänster och stödåtgärder. Under de förutsättningar som anges barnskyddslagen (417/2007) kan ett barn placeras utom hemmet eller andra åtgärder vidtas för att vården och omsorgen om barnet skall kunna ordnas. Barnskyddslagens syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd.
Genom förebyggande barnskydd främjas och tryggas barns uppväxt, utveckling och välbefinnande samt ges stöd i föräldraskapet. Förebyggande barnskydd omfattar stöd och även särskilt stöd som ges till exempel inom ramen för undervisning, ungdomsarbete, dagvård, barn- och mödrarådgivning samt inom annan social- och hälsovård (417/2007, 1. kap. 3 a §). Barnskyddslagen förutsätter att barnskyddet är barn- och familjeinriktat barnskydd.
Enligt 25 § i barnskyddslagen har de som är anställda inom undervisnings- och ungdomsväsendet, hos utbildningsanordnaren, vid en enhet som bedriver morgon- och eftermiddagsverksamhet, inom social- och hälsovården och polis- och räddningsväsendet, inom församlingen eller ett religiöst samfund samt vid en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet skyldighet att i frågor som berör barnskyddet utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen.
Fastighetsskötare och -ägare
Man inverkar på säkerheten i fastigheterna och lokalerna inom undervisningsväsendet bland annat genom byggnadstekniska lösningar, skötsel och underhåll av fastigheten, renoveringsarbeten, övervakning av fastigheten, bevakning och tekniska säkerhetsanläggningar samt genom att se till att apparater, maskiner och redskap är trygga att använda.
Källor:
Institutet för hälsa och välfärd 2015. Terveellinen, turvallinen ja hyvinvoiva oppilaitos - Opas ympäristön ja yhteisön monialaiseen tarkastamiseen.
Waitinen, M. 2018. Oppilaitosturvallisuus. Julkaisematon käsikirjoitus.