På den här sidan redogörs närmare för vilka anmälningsskyldigheter och -rättigheter personalen inom undervisningsväsendet har. Man kan alltid vara i kontakt med barnskyddet och polisen för att fråga om råd så att barnet hålls anonymt.
Kädenjälkiä ikkunassa
Foto: Opetushallitus

När har man skyldighet att göra en barnskyddsanmälan?

Personalen inom småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet har skyldighet att utan hinder av bestämmelserna om sekretess göra en barnskyddsanmälan om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds [barnskyddslagen 25 § (417/2007)]. Anmälningsskyldigheten kan även uppfyllas genom att man tillsammans med barnet eller hens vårdnadshavare tar kontakt till barnskyddet [barnskyddslagen 25 a § (1302/2014)]. Anmälningsskyldigheten kan också grunda sig på sådan information som läraren i samband med skötseln av sina uppgifter fått kännedom om och som berör händelser utanför skoltid.

När har man skyldighet att göra en anmälan till både barnskyddet och polisen?

Personalen inom småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet är skyldiga att trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan både till barnskyddet och polisen om de på grund av omständigheter som de har fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka att ett barn utsatts för sexualbrott (gärningar som är straffbara enligt 20 kap. i strafflagen) eller brott mot liv och hälsa (gärningar som är straffbara enligt 21 kap. i strafflagen och vars föreskrivna maximistraff är fängelse i minst två år) [barnskyddslagen 25 § 3 mom. (1111/2016)]. Ett sådant brott är till exempel misshandel. Även gärningar som utförs av en ung person under 15 år och som uppfyller rekvisiten för brott ska anmälas till polisen.

När har man rätt att göra en anmälan till polisen?

Personalen inom småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning samt handledande utbildning har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att göra en anmälan till polisen om hen i sin uppgift fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.  [Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) 23 § 4 mom. (274/2015)].

Att göra en anmälan om hot om våld hör till en ansvarskännande yrkesutövning och det får inte gå så att uppgifterna förblir oanmälda, därför att bestämmelserna i lagen är formulerade så att de inte är absolut förpliktande (FvUB 41/2014 rd).

När ska man hänvisa en person till socialtjänster?

Om en anställd inom undervisningsväsendet i sitt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart, ska hen hänvisa personen till att söka socialservice eller om personen samtycker till det kontakta den myndighet som ansvarar för den kommunala socialvården, så att stödbehovet kan bedömas.

Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska de personer som ansvarar för att hänvisa personen till socialservice utan dröjsmål göra en anmälan om behovet av socialvård, oberoende av sekretessbestämmelserna. [Socialvårdslagen 35 § (1301/2014)].

Tillbaka upp

Arbetsplatsen ska vara en trygg studiemiljö för de studerande. Inom yrkesutbildningen svarar arbetsgivaren eller den som tillhandahåller läroavtals- eller utbildningsavtalsarbetsplatsen för arbetarskyddet för den studerande i samband med praktiska arbetsuppgifter. Utbildningsanordnaren ska informera arbetsgivaren eller den som tillhandahåller läro- eller utbildningsavtalsarbetsplatsen om detta ansvar för säkerheten på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren får information om att det i arbetet förekommer trakasserier eller annat osakligt bemötande av en arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa har arbetsgivaren skyldighet att med till buds stående medel vidta åtgärder för att avlägsna missförhållandet [arbetarskyddslagen 28 § (738/2002)]. Arbetsgivaren ska försöka reda ut händelseförloppet och vidta konsekventa åtgärder och lösningar med hänsyn till sina arbetstagare.

Tillbaka upp

Om en anställd vid skolan, läroanstalten eller inom elev- eller studerandevården bedömer att det behövs elev- eller studerandevårdens psykolog- eller kuratorstjänster för att förebygga eller övervinna studiesvårigheter eller sociala eller psykiska svårigheter hos en elev eller studerande, ska den anställda tillsammans med eleven eller den studerande utan dröjsmål kontakta elev- eller studerandevårdens psykolog eller kurator och lämna de uppgifter som den anställda känner till och som behövs för bedömning av behovet av stöd. [Elev- och studerandevårdslagen 16 § (1287/2013)].

Tillbaka upp

Ibland är det nödvändigt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter för att skolan eller läroanstalten ska kunna se till att studiemiljön är trygg, eller för att man ska kunna ordna den individuella elev- eller studerandevård som en elev eller studerande behöver. I vissa situationer är det viktigt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter för att kunna bedöma ett hot mot liv och hälsa eller för att förhindra en hotande gärning.

Information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för en elev

Inom den grundläggande utbildningen har de som deltar i det individuella elevårdsarbetet oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och att till varandra och elevens lärare, rektorn och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven [lagen om grundläggande utbildning 40 § (642/2010)].

Information som är nödvändig för att ordna och genomföra elev- och studerandevården

De som deltar i ordnandet och genomförandet av den individuella elev- och studerandevården inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och handledande utbildning har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och att till varandra och den myndighet som ansvarar för elev- och studerandevården lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga för att individuell elev- och studerandevård ska kunna ordnas och genomföras [lagen om elev- och studerandevård 23 § (1287/2013)].

Rätten att få information möjliggör i begränsad mån också förberedande konsultation med omnämnande av elevens eller den studerandes namn mellan dem som sköter elev- och studerandevårdens uppgifter.

Uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa en trygg studiemiljö

Inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen får sådan information om den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga som är nödvändig för skötseln av uppgifterna och för att garantera en trygg studiemiljö lämnas ut till rektorn trots bestämmelserna om sekretess. På motsvarande sätt får de som ansvarar för studerandevården lämna ut information som behövs för stödåtgärder med vilka man kan säkerställa den studerandes hälsa och trygghet. [Gymnasielagen 58 § (714/2018) och lagen om yrkesutbildning 109 § (531/2017)] .

Om en elev flyttar till en annan läroanstalt

Om en elev under 18 år inom den grundläggande utbildningen övergår till undervisning, verksamhet eller utbildning som en annan utbildningsanordnare ordnar i enlighet lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen eller lagen om yrkesutbildning, ska den tidigare utbildningsanordnaren trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnande av elevens undervisning eller utbildning till den nya utbildningsanordnaren. Motsvarande uppgifter kan också lämnas ut på begäran av den nya utbildningsanordnaren. [Lagen om grundläggande utbildning 40 § (533/2017]). 

Utlämnande av uppgifter ur elevvårdens register förutsätter samtycke av eleven eller hens vårdnadshavare [lagen om elev- och studerandevård 23 § (1287/2013)]. 

Bedömning om utlämnande av sekretessbelagd information

Den som har tillgång till den sekretessbelagda informationen ska bedöma huruvida informationen ska lämnas ut. Information som är nödvändig för att ordna den grundläggande utbildningen kan anses vara till exempel sådan information om elevens hälsotillstånd som kan inverka på tryggheten och säkerheten för eleven själv eller för andra.

Huruvida det med tanke på ordnandet av undervisningen är nödvändigt att lämna ut information om mobbning som eleven utsatts för eller om att eleven mobbar andra ska övervägas skilt för varje fall. En stor del av mobbningen sker under rasterna och det är bra att läraren som ansvarar för övervakningen av rasterna känner till mobbningen för att hen ska kunna se till att rasterna är trygga för eleverna. Information om mobbning kan vara nödvändig också i situationer då en elev flyttar till en annan skola. I sådana fall är det i regel bra att ha vårdnadshavarens samtycke till att lämna ut informationen.

Hot mot liv eller hälsa

Den som arbetar med uppgifter inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning eller yrkesutbildning har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om hen i samband med skötseln av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld [lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 40 § (714/2018), gymnasielagen 58 § (714/2018) och lagen om yrkesutbildning 109 § (531/2017)].

Man kan ändå se det som en skyldighet att till polisen meddela information som är nödvändig för att bedöma ett hot mot liv eller hälsa och för att förhindra en hotande gärning, även om det i bestämmelserna som frågan berör talas om rätten att lämna ut information.

Samarbete med socialvårdsmyndigheterna

Utbildningsanordnaren är också skyldig att på begäran av en socialvårdsmyndighet till denna lämna ut sådana sekretessbelagda uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att utreda klientens behov av socialvård, för att ordna socialvård och genomföra därtill anknutna åtgärder samt för att kontrollera uppgifter som lämnats ut till myndigheten [lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 20 § (812/2000)].

Den som ordnar eller genomför socialvård får utan hinder av skyldigheten att iaktta sekretess ur en handling lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga bland annat för att utreda behovet av undervisning eller för att ordna eller genomföra undervisning. Uppgifterna får ändå lämnas ut endast om de behövs på grund av ett barns intresse eller för att trygga klientens oundgängliga intressen och rättigheter och klienten själv saknar förutsättningar att bedöma sakens betydelse. Uppgifter får lämnas ut till en annan socialvårdsmyndighet, till en person eller sammanslutning som på uppdrag av socialvårdsmyndigheten sköter uppgifter inom socialvården samt till andra myndigheter, såsom en utbildningsanordnare. [Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 17 § (812/2000)].

Utlämnande av uppgifter som berör lärandet på en arbetsplats  

Om en studerande utsätts för mobbning på en läroavtals- eller utbildningsavtalsarbetsplats har den som känner till detta trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut sådan information om den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga som är nödvändig för skötseln av uppgifterna till rektorn eller föreståndaren för en läroanstalt och andra personer som svarar för säkerheten vid läroanstalten, för att en trygg studiemiljö ska kunna garanteras [lagen om yrkesutbildning 109 § (531/2017)].

Utbildningsanordnaren ska informera den studerande om till vem hen ska anmäla om osakligt beteende, såsom mobbning, som skett i samband med lärandet på arbetsplatsen.

Tillbaka upp