Mångsidig kompetens i slöjden

I slöjd utvecklas man genom att göra, och ämnet kräver mycket tid och långsiktighet. Läranderesultaten i slöjden är i bästa fall just de förmågor och egenskaper som i dagens hektiska värld förväntas av människor, både som arbetstagare och som medborgare. (Kojonkoski-Rännäli 2009.) I slöjden förverkligas på ett naturligt sätt ett utforskande, innovativt och kreativt arbetsgrepp, gemensamt arbete samt möjlighet till fördjupning och koncentration, som främjar utvecklingen av förmågan att tänka och lära sig. (Huovila, R., Hintsa, T., Säilä, J & Rautio, R. 2018.) En bra hantverkare har förmågan att komma med idéer, planera, lösa problem och ta risker, samt estetiska färdigheter, tekniska färdigheter, omdöme och psykisk-motoriska färdigheter. (Kojonkoski-Rännäli 2009.) 

Eleven inser, förstår förhållanden mellan orsak och verkan, kan ställa upp mål och lägger märke till sitt lärande genom konkreta aktiviteter, hågkomster, framgångar eller nya försök.
Som grund för planeringen av undervisningen K1, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, sidorna 20, 99, 155 och 281.

I skolslöjden tar barn och unga ansvar för sitt eget eller gemensamt arbete. Det är nödvändigt att lyfta fram säkerheten i arbetet i slöjden, så att man lär sig agera med hänsyn till sin egen och andras säkerhet i olika situationer.  (Huovila, R., Hintsa, T., Säilä, J & Rautio, R. 2018.)

I slöjden lär man sig att använda de kunskaper och färdigheter man har lärt sig i vardagen (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, 22). Man utökar sina konsumentfärdigheter genom att lära sig att underhålla och reparera produkter.  Eleverna vägleds mot ett genomtänkt konsumentbeteende. Genom de erfarenheter som det egna arbetet ger försöker man sporra till att värdesätta arbete och kvalitet hos material samt till en förnuftigt kritisk inställning till de egna valen samt tillgängliga impulser och produkter. Man kan lära sig sparsamhet genom att använda material omsorgsfullt, återvinna överblivet material samt se till att problemavfall hanteras korrekt. (Huovila, R., Hintsa, T., Säilä, J & Rautio, R. 2018.)

Eleven litar på att hen med sina händer eller med hjälp av teknologi kan utföra de nödvändiga uppgifterna. Hen känner att hen kan ta hand om sig själv, klarar av utmaningar som hen möter och vid behov kan ta reda på eller öva för att klara sig.
Som grund för planeringen av undervisningen K3, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, sidorna 22, 100, 156 och 283.

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet både i sig själv och som en del av multilitteracitet. Läromedlen i slöjd är allt oftare i digital form, och detta gäller även de läromedel som eleverna får. Informations- och kommunikationsteknik används som en del av idékläckningen, planeringen, tillverkningen, bedömningen, dokumentationen (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, 146, 270, 430) och undervisningen inom slöjd. Läromedel, lärplattformar, planerings- och ritningsprogram, programmering av maskiner, redigering av digitala material samt utarbetande av ritningar och modeller som stöd för det egna uttrycket och planeringen förutsätter kontinuerlig övning av kunnandet inom informations- och kommunikationsteknik. 

Eleven utvecklas i att använda informations- och kommunikationsteknik på ett mångsidigt och tryggt sätt. Hen lär sig god praxis för interaktion och förstår teknologins möjligheter.
Som grund för planeringen av undervisningen K5, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, sidorna 23, 101, 157 och 284.

I slöjdundervisningen bildar deltagande, påverkande och kommunikation ett kontinuum, där målet är att bygga, förändra, påverka, ta ställning och göra elevernas röster hörda i frågor som är betydelsefulla för dem. Deltagande är aktiv verksamhet där man blir en del av något, lyfter fram synpunkter och berättar om sin åsikt – genom slöjdens metoder eller i anknytning till sitt eget slöjdarbete. Objekten för påverkan kan vara av många olika slag. Det kan vara något som är kopplat till elevernas vardagsverklighet eller ett objekt för förverkligande som utgår från eleven själv. Ett exempel är att förbättra trivsamheten i en befintlig lokal. Förutom produkter kan man skapa verk som tar ställning och tar upp aktuella teman. Slöjdarbetet i sig självt kan vara ett ställningstagande för en hållbarare livsstil. (Collanus 2017.) I slöjdämnet har man utmärkta möjligheter att med hjälp av konkreta exempel vägleda eleverna att förstå hur deras egna val, livsstilar och handlingar påverkar såväl dem själva som näromgivningen, samhället och naturen. (Huovila, R., Hintsa, T., Säilä, J & Rautio, R. 2018.)

Eleven lär sig att arbeta och påverka tillsammans genom att lyssna och föra fram sina egna synpunkter på ett konstruktivt sätt. – Genom lösningar som man reflekterat över tillsammans bygger man en hållbar framtid.
Som grund för planeringen av undervisningen K7, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, sidorna 24, 101, 158 och 285.