Move!-respons för lärare och skolhälsovård

Uthållighet är kroppens förmåga att stå emot trötthet. Uthållighetsegenskaperna återspeglar till mångt och mycke andnings- och cirkulationsorganens funktionsförmåga. Uthållighetsträning har ett flertal positiva effekter på hjärtat och blodomloppet samt speciellt på skolorken. Uthållighet enligger som grund för all rörelse, för med hjälp av detta orkar eleven exempelvis gå eller cykla till skolan och tillbaka och simma tillbaka till stranden på sommaren.

God uthållighet och rörelsefärdigheter hjälper eleven förutom att springa eller åka skidor, också att koncentrera sig i skolan. En god fysisk uthållighetskondition är kopplad till bland annat skolframgång och bra skolvitsord.

20 meters skyttellöpning mäter uthålligheten och rörelseförmågan. Utgående från mätningen kan man indirekt uppskatta elevens maximala syreupptagningsförmåga.

Motionsformer där flera stora muskelgrupper används, såsom i skidåkning, simning, löpning eller cykling är bra uthållighetsträning. Även många bollspel förbättrar uthålligheten, om man spelar fortlöpande utan pauser. För att utveckla uthålligheten och rörelseförmågan är målet att 7–13-åringar skulle röra på sig minst 1,5 timmar och 13–16-åringar minst en timme. Lärare: se till att det under gymnastiklektionerna finns tillräckligt med kontinuerlig fysisk aktivitet för alla.

Resultatet i tabellen är prestationstiden (min:sek).

årskurs 5 flickor > 4:41 pojkar > 6:00	årskurs 8 flickor > 5:21 pojkar > 7:22	Eleven klarar bra av vanliga vardagssysslor som kräver uthållighet och rörelsefärdigheter. Uppmuntra eleven att fortsätta på samma sätt genom att fortsätta med de levnadsvanor och fritidssysslor som upprätthåller den fysiska aktiviteten. Påminn också eleven om mångsidig kost och tillräcklig nattsömn!
årskurs 5 flickor 3:16–4:40 pojkar 3:59–5:59	årskurs 8 flickor 3:30–5:20 pojkar 5:00–7:21	Elevens uthållighet och rörelseförmåga är på en nivå, där hon eller han klarar av vanliga vardagssysslor. Vardagsmotion, exempelvis att ta sig till och från skolan för egen kraft eller att leka utelekar tillsammans med kompisar, att sova tillräckligt och äta mångsidigt, är ytterst viktigt för att orka både i skolan och på fritiden. Det viktigaste vore att eleven flera gånger i veckan rörde på sig så att hon eller han blir andfådd. Detta är en god grund för att öka sin aktivitet och testa på olika fritidssysselsättningar!
årskurs 5 flickor < 3:15 pojkar < 3:58	årskurs 8 flickor < 3:29 pojkar < 4:59	Eleven behöver träna uthålligheten och rörelsefärdigheterna. Uthålligheten är den grund, på vilken den fysiska funktionsförmågan kan byggas. Motionsformer som förbättrar uthålligheten, exempelvis att gå, jogga och cykla, stärker senor, leder, muskler och speciellt hjärtat och lungorna. En god uthållighet, hälsosam mat och tillräcklig sömn hjälper barnet att orka både i skolan och på fritiden. Uppmuntra eleven att öka vardagsmotionen, exempelvis genom att ta sig till kamrater, fritidssysselsättningar och skolan för egen kraft.

De koordinativa färdigheterna förutsätter behärskande av redskap i huvudsak med armarna och händerna (t.ex. boll, penna, handarbetsredskap, tangentbord) eller benen och fötterna (t.ex. boll). Att kasta och ta lyra är koordinativa färdigheter, där också synsinnet har en central betydelse. För att fånga en boll fodras exempelvis att man först lokaliserar bollen i omgivningen.

De grovmotoriska koordinativa färdigheter som lärs i gymnastiken befrämjar lärande och kunnande av finmotoriska koordinativa färdigheter som behövs i många fritidssysslor. Perceptionsmotoriska färdigheter behöver eleven dagligen till exempel för att vara säker i trafiken på skolvägen och på fritiden. Kast med lyra mäter koordinativa färdigheter, perceptionsmotoriska färdigheter och styrkan i armarna.

De koordinativa och perceptionsmotoriska färdigheterna kan förbättras genom olika bollspel, genom att utföra handarbeten, teckna, måla eller genom att skriva antingen ensam eller tillsammans med kompisar. Till exempel tennis, badminton, bordtennis, golf, boboll eller innebandy, är motionsformer som utvecklar mångsidiga koordinativa färdigheter. Målet är att eleven dagligen utmanar sina egna koordinativa färdigheter med olika uppgifter.

årskurs 5 flickor > 14 ggr pojkar > 16 ggr	årskurs 8 flickor > 16 ggr pojkar > 16 ggr	Elevens koordinativa färdigheter är på en god nivå. Att kasta och ta lyra lyckas smidigt. Genom att byta kastredskap får eleven mångsidig erfarenhet av olika slags rörelser, vilket hjälper att utveckla en allt bättre redskapshantering. Peppa också eleven att träna motoriken i den svagare handen. Uppmuntra eleven att upprätthålla en god nivå på sina koordinativa färdigheter genom att fortsätta på samma sätt!
årskurs 5 flickor 9–13 ggr pojkar 11–15 ggr	årskurs 8 flickor 12–15 ggr pojkar 12–15 ggr	Elevens färdigheter i att kasta och ta lyra är på en nivå, där olika bollspel och utelekar löper. Uppmuntra eleven att utveckla sina kastfärdigheter, exempelvis genom att byta kastredskap, så att också uppgifter som kräver svårare redskapshantering börjar löpa lättare. Redan med lite extra träning får man mycket gjort!
årskurs 5 flickor < 8 ggr pojkar < 10 ggr	årskurs 8 flickor < 11 ggr pojkar < 11 ggr	Elevens färdigheter i att kasta och ta lyra behöver mer träning. Goda koordinativa färdigheter hjälper att skriva, teckna och vid olika handarbeten samt vid rastaktiviteter. Genom att mångsidigt träna att kasta och ta lyra lär sig eleven att kontrollera sina rörelser, och då lär han eller hon sig också lättare svårare färdigheter. Uppmuntra eleven till regelbundna kast- och lyraövningar!

Med överkroppens styrka avses speciellt styrka och uthållighet i armarnas sträckmuskler och i skulderpartiet, som behövs bland annat vid lyft och bärande av skol- och fritidsutrustning. Starka armar och starkt skulderparti hjälper vid kontroll av kroppsställningen, att ha en god hållning och vid olika motionsformer och uppgifter som kräver styrka.

Armpress mäter skulderpartiets, bröstmusklernas och armmusklernas rörelsekraft och uthållighet samt uthålligheten i de kroppsmuskler som stöder rörelsen, alltså muskelkonditionen.

Överkroppens styrka kan utvecklas exempelvis genom att klättra, hänga i armarna, göra traditionella armhävningar eller genom att hugga ved eller utföra snöarbete. Även många motionsformer som kräver armstyrka såsom simning, redskapsgymnastik, skidåkning eller rullskridskoåkning med stavar, utvecklar överkroppens styrka och uthållighet. Målet är att eleven minst tre gånger i veckan utför övningar som utvecklar överkroppens muskelkraft.

årskurs 5 flickor > 26 ggr pojkar > 18 ggr	årskurs 8 flickor > 31 ggr pojkar > 27 ggr	Elevens styrka och uthållighet i armarna och skulderpartiet är på god nivå. Genom mångsidiga armpress-, hängnings- och handståendeövningar kan eleven utveckla sin styrka och uthållighet i nack- och axelpartiet för att lära sig allt svårare prestationsteknik. Uppmuntra eleven att bibehålla den goda styrkan i överkroppen genom att fortsätta på samma sätt!
årskurs 5 flickor 16–25 ggr pojkar 6–17 ggr	årskurs 8 flickor 20–30 ggr pojkar 14–26 ggr	Elevens styrka och uthållighet i överkroppen är på en nivå, där sysslor som kräver armstyrka löper bra. Med små extra övningar för överkroppen kan eleven lätt förebygga smärtor i nack- och axelpartiet, som långvarig sittande framför tv eller dator kan orsaka. Uppmuntra eleven att utveckla och upprätthålla styrkan och uthålligheten i överkroppen genom olika motionsformer!
årskurs 5 flickor < 15 ggr pojkar < 5 ggr	årskurs 8 flickor < 19 ggr pojkar < 13 ggr	Elevens armstyrka behöver träning, så hon eller han klarar av sina vardagssysslor utan att bli trött. Tillräcklig styrka och uthållighet i överkroppen hjälper att orka i skolan och på fritiden, eftersom kontroll av nack-axelpartiet kräver starka nack- och axelmuskler. Genom att träna dessa muskler kan smärtor i nack- och skulderpartiet undvikas. Uppmuntra eleven att utveckla styrkan och uthålligheten i överkroppen genom olika motionsformer!