Multilitteracitet och språkmedvetenhet

Begreppet multilitteracitet uppstod i och med digitaliseringen och globaliseringen, eftersom sätten att tolka och producera texter förändrades och blev mer mångsidiga. Detta syns numera till exempel i hur barn och unga kommunicerar och bygger upp betydelser via mobilappar och spelgemenskaper som överskrider nationsgränserna.

Multilitteracitet är ett omfattande begrepp både teoretiskt och praktiskt, som bygger på en bred textuppfattning. Som färdighet hänvisar det till tolkning, produktion och utvärdering av texter. Forskare i multilitteracitet (multiliteracies) kopplar det också till en kritisk medvetenhet om förhållandena mellan texter, konventioner och sambandet med kulturella kontexter och värderingar.

I Multilitteracitet-bilden nedan presenteras fyra dimensioner av multilitteracitet: multimodalitet, mångkulturalism och flerspråkighet, användning av multimedia och mångsidighet. Till dessa dimensioner hör olika färdigheter i tolkning, produktion, utvärdering och kritisk medvetenhet som hjälper eleverna att förstå olika kommunikationsformer samt att bygga upp sin egen identitet. Med texter avses information som uttrycks i verbala, visuella, auditiva, numeriska och kinestetiska symbolsystem samt i kombinationer av dessa.

”Språkmedvetenhet har inget egenvärde och det är inte meningen att det ska vara något pålimmat, utan det är ett verktyg som vi kan använda för att stödja alla elevers lärande.”

I en språkmedveten studiestig identifieras språkets centrala roll i inlärningen, undervisningen och all verksamhet. Den språkmedvetna läraren stöder alla elevers jämlika delaktighet, utvecklingen av språkkunskaperna samt inlärningen av språk inom kunskapsområdena. 

I videoserien Kielitietoinen pedagogiikka (på finska) i tre delar ger universitetslärare Sanna Mustonen och universitetslektor Eija Aalto perspektiv på hur elevens språkliga resurser kan utnyttjas, hur inkludering kan främjas, språkmedveten praxis på olika fostrings- och utbildningsstadier samt pedagogik som stöder inlärningen.

I bilagan Att lära ut strategier för allmänna texter och texter inom olika kunskapsområden beskrivs hur man kan granska språk inom ett kunskapsområde och dess effekter i förhållande till texten som helhet och tolkningen av den. Även om de i tabellen finns separat har de många beröringspunkter.

I bilagan Undersökande lärande i undervisning av textfärdigheter inom olika kunskapsområden åskådliggörs vad det innebär att lära ut strategier för allmänna texter och texter inom specifika kunskapsområden. I texten presenteras två modeller för undersökande lärande som passar för olika utbildningsstadier och man ger idéer för hur de kan tillämpas. 

I bilagan Lär dig skriva – få grepp om innehållet och få fart på skrivandet redogör man för den genrepedagogiska modellen för att lära sig att skriva och presentera konkreta arbetsmetoder för olika faser. Med genrepedagogik avses ett tillvägagångssätt där man i undervisningen socialiserar kunskaper om olika texttyper, väcker språkmedvetenhet och erbjuder verktyg både för tolkning och produktion (se t.ex. Luukka, 2004). I genrepedagogiken – precis som i undervisningen i multilitteracitet – är det viktigt att läsning, skrivning och språkkunskap inte behandlas som textfärdigheter som är åtskilda från varandra, utan som textfärdigheter som är kopplade till varandra.

Källa:

Luukka, M.-R. (2004). Genre-pedagogiikka: askelia tekstitaitojen jatkumolla. I verket M.- R. Luukka & P. Jääskeläinen (red.), Hiiden hirveä hiihtämässä: hirveä (n) ihana kirjoittamisen opetus, ÄOL:n vuosikirja XLVIII (s. 145–160). ÄOL.