Den nationella läskunnighetsstrategin synliggör det arbete som görs för att främja barns och ungas läskunnighet. Den ger också nya möjligheter för att främja läskunnigheten bland vuxna och äldre.
Oppilaita

Läskunnigheten hos finländska barn, unga och vuxna är i genomsnitt god, men framförallt hos unga har läskunnigheten tydligt blivit svagare under 2000-talet.  I varje åldersgrupp finns det personer som inte har tillräcklig läskunnighet för att klara av vardagliga situationer. Detta gäller redan nästan 14 procent av alla ungdomar. Även unga vuxna som studerar på högskolenivå har svårigheter med bland annat kritisk läskunnighet och argumenterande skrivande.

Läskunnigheten varierar i alla åldersgrupper, och påverkas i synnerhet av hemmens resurser och hur läsningen uppskattas, samt hur mycket och mångsidigt man läser på fritiden. Småbarnspedagogiken och skolorna har en betydande roll i främjandet av läskunnighet.

 

Läskunnighetsstrategins utgångspunkter

Utbildningsstyrelsen tillsatte en styrgrupp och en projektgrupp för arbetet med den nationella läskunnighetsstrategin år 2021. Läskunnighetsstrategin breddar och preciserar de tidigare riktlinjerna för att främja läskunnigheten. I strategin ingår också åtgärder på region- och kommunnivå, som ska främja de lokala strukturerna som stöder läskunnighet.

I utarbetandet av läskunnighetsstrategin har aktörer som arbetar för främjande av läskunnighet tagits i beaktande på ett brett plan. Under våren 2021 ordnades flera hörandetillfällen. Styrgruppen har ansvarat för de huvudsakliga riktlinjerna i läskunnighetsstrategin, och projektgruppen har ansvarat för skriv- och arbetsprocessen. 

Bakom arbetet ligger de riktlinjer för utvecklandet av läskunnighet som utarbetats av Läskunnighetsforumet 2018 samt Läsrörelsens arbete sedan år 2019.

Nationella läskunnighetsstrategin 2030 publicerades den 16.11.2021