Ordkonst och litteratur – uttryckets kraft

Även läsning är numera en sorts lagsport, det kan vara roligare att läsa tillsammans än att läsa ensam. Att läsa tillsammans kan också sporra en svagare läsare.

I ordkonst bygger skrivandet på läskunnigheten. Utdrag ur olika texter granskas tillsammans på ett upplevelseinriktat sätt. Man fångas av litteraturen genom eget och gemensamt arbete: till exempel kan en intressant fiktiv karaktär fungera som inspiration vid skapandet av nya karaktärer. 

Utvecklingen till att bli en aktiv läsare börjar redan innan barnet föds. Den läsande gemenskapen breddas tidigt från familjen till andra släktingar, småbarnspedagogiken, skolan, fritidsaktiviteter, vänner, läsargemenskaper i anslutning till studierna och de läsfärdigheter som arbetslivet kräver.

På lässtigen är textvärlden mångsidig, eftersom vi dagligen läser och möter många olika texter och texttyper. För att kunna stöda barnet eller den unga in i en läsande livsstil är det viktigt att vara medveten om de läsgemenskaper som hen lever bland samt vilka läsargemenskaper hen kommer att möta senare i livet.

Bilden Många vägar till att bli en läsare och den bifogade texten visar steg för steg elevens väg mot en läsande livsstil. Texten fungerar också som förklaring till bilden.

Inom ordkonsten bekantar man sig med många slags texter. Till en början lönar det sig att jobba med få texttyper. Arbete som utgår från en tydlig struktur hjälper nybörjarskribenten att producera text. Genom glädje och gemenskap, spel och ordlekar kan fantasin flyga och skrivandet blir roligt.

Ordkonstens arbets- och verksamhetssätt utgår ifrån gemenskap och upplevelser, tillsammans med elever/studerande i alla åldrar, men varierar också beroende på deltagarnas ålder. 

I videon Runoleikkiä, kirjaseikkailuja sekä yhteistä ja ikiomaa kerrontaa (på finska) talar ordkonstskolan Valves ansvariga lärare Anna Anttonen och Kati Inkala om grunderna i ordkonstpedagogik för barn, såsom poesi och litteratur som utgångspunkt för det egna uttrycket. Videon har filmats på utställningen Minä tykkään nyt som producerats av ordkonstskolan Valve. 

Utgångspunkten för ordkonstmetoder är ofta modern barn- och ungdomslitteratur. Verkets stil och stämning diskuteras och bearbetas genom individuella och gemensamma processer. Ofta läser gruppen bara ett avsnitt ur verket som passar inlärningsmålet. Om man vill utgå från en viss karaktär och till exempel bekanta sig med hens språkbruk behöver man inte läsa hela boken, utan ett intressant avsnitt som plockats ur boken kan fungera som ett lockbete på samma sätt som ett boktips i att främja läslusten.

I videon Olipa kerran (på finska) berättar de ansvariga lärarna Anna Anttonen och Kati Inkala på ordkonstskolan Valve om ett gemensamt litteraturbaserat ordkonstprojekt, där utgångspunkten är Suvi-Tuuli Junttilas bok Minne matka, lapanen och Siri Kolus bok Kesän jälkeen kaikki on toisin.

Bekanta dig med exempel på hur man kan arbeta med ordkonst med hjälp av bilagorna nedan:

Litteratur används också som material för kreativt skrivande. Genom att undervisa i lässtrategier lär sig eleven att förstå berättelsernas uppbyggnad. Genom olika ordkonst- och skrivövningar får eleven metoder för att skapa sin egen text.

I textbaserat arbete är det viktigt med modeller, elevens personliga syfte och kontinuerlig utvärdering. Dessa utgångspunkter förenar de metoder som presenteras nedan: Ateljémodellen och workshop i skrivande.

Ateljémodellen

Barn- och ungdomslitteratur kan utnyttjas som läromaterial på ett mångsidigt sätt. Till exempel i Ateljémodellen är litteraturen en fast del av läskunnighetsundervisningen och främjandet av läslusten. I Ateljén stöds läslusten och läsengagemanget stegvis genom att ge stöd till elevens självförmåga. I verksamhetsmodellen övar eleven på sex Ateljéer, alltså färdigheter relaterade till läskunnighet: självständig läsning, läsning tillsammans, lyssnande, kreativt skrivande, rättskrivning och språkkunskap samt att arbeta tillsammans. Dessa sex färdigheter delas vidare in i mer detaljerade delfärdigheter.

I videon Ateljee-opetus innostaa lukemaan ja kirjoittamaan (på finska) berättar Ateljé-modellens utvecklare, lärarna Taina Hämäläinen, Mariia Kivelä och Laura Niinikivi, om dess bakgrund, mål och genomförande. Videoexemplen riktar sig till årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen, men metoden i sig kan utvidgas till elever och studerande i olika åldrar. 

Målet med ateljémodellen är en noggrann, flytande läskunnighet. Läskunnighetens olika delområden, såsom läsförståelsefärdighet och läsmotivation, stöds också av att lyssna på högläst text. Ibland är det nödvändigt att förtydliga den lästa texten till exempel genom att gallra bort överflödig text eller förklara svåra ord. Lättläst litteratur kan fungera som en inspirerande port till böckernas värld till exempel om eleven har lässvårigheter eller om hens modersmål inte är svenska. 

I videon Luetun tekstin selkeyttäminen (på finska) berättar Riikka Tuohimetsä, sakkunnig på Selkokeskus, hur man kan främja förståelsen vid högläsning och när man berättar historier. Tuohimetsä ger tips på hur man kan förtydliga sagor och berättelser när man läser dem högt. I videon beskrivs också särdragen i den lättlästa litteraturen.

Skrivworkshop

En skrivworkshop är ett elev- och studerandeorienterat sätt att undervisa i skrivande. De får handledning i att skriva om ämnen och upplevelser som är betydelsefulla för dem själva. Samtidigt övar de på sitt eget uttryck och sätt att påverka via text.

Manuset till animationen Kirjoittamisen työpaja nedan (på finska)  är skriven av universitetslektor Johanna Pentikäinen. Animationen beskriver hur skrivworkshopen används som en del av undervisningen. I metoden skriver man med hjälp av olika texter, på samma sätt som i litteraturbaserad ordkonstpedagogik och genrepedagogik. Modelltexter undersöks tillsammans och man övar på användningen av dem i egna texter.

Respons är en viktig del av workshopen. Johanna Pentikäinen beskriver (på finska) principerna för att ge respons i videon Suullinen palautteen antaminen.