Verksamheten inom förskoleundervisningen har varit öppen under hela coronaepidemin. Målet har varit att ur barnens perspektiv ordna verksamheten på motsvarande sätt under normala förhållanden, men med hänsyn till gällande anvisningar och rekommendationer. Det är viktigt att rikta blicken mot framtiden och planera återhämtningen från den exceptionella situationen och vad man ska beakta när man ordnar förskoleundervisningen i fortsättningen.
Tyttö syö lounasta varhaiskasvatuksessa.

Om coronaepidemin möjligtvis lättar är ett viktigt mål för läsåret 2021–2022 att tillsammans skapa en ny, fungerande, välmående och trygg vardag i förskoleundervisningen för både barnen och personalen. Det är viktigt att på lokal nivå planera återhämtningen från den exceptionella situationen och reflektera över vad man borde ta fasta på vid anordnandet av förskoleundervisningen. 

Även om epidemisituationen lättar innebär det inte att man i förskoleundervisningen kan återgå till helt vanliga rutiner och verksamhetssätt. Det är skäl för anordnarna av förskoleundervisning att också vara förberedda på att epidemiläget kan variera lokalt.

Stödmaterial som berör beredskap för coronaviruset finns på sidan Beredskap för situationer som coronaviruset föranleder i förskoleundervisningen fr.o.m. 1.8.2021.

Coronaepidemins inverkan på förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken har varierat på olika håll i Finland, vilket också innebär att åtgärderna som behövs för återhämtningen kan se olika ut på olika områden. Även om verksamheten inom förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken har varit öppen för alla barn under epidemitiden, kan den exceptionella situationen ändå ytterligare ha försvårat problem som har uppkommit redan tidigare, både på lokal nivå och på individnivå. Det kan också förekomma skillnader inom en region, hos en anordnare av förskoleundervisning eller småbarnspedagogik, eller inom en verksamhetsenhet. 

Följderna av coronaepidemin kan vara långvariga och epidemin kan ha inverkat på barnens välbefinnande och deltagande i förskoleundervisningen. Det är skäl att på olika sätt utreda och åtgärda de olika konsekvenserna av coronatiden. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid de barn som redan tidigare har haft svårigheter och som har lidit av tiden med coronaepidemin. Uppmärksamhet bör också fästas vid personalens och chefernas ork och välbefinnande.

Den här anvisningen är avsedd som en minneslista och som stöd för den lokala planeringen och genomförandet av förskoleundervisningen hösten 2021. Se även materialet från det svenskspråkiga webbinariet inför höstterminen 2021. Webbinariet behandlar både återhämtning och fortsatt beredskap och är gemensamt för alla utbildningsformer.

När man planerar förskoleundervisningen för hösten 2021 är det bra att beakta följande aspekter: 

  •  Hurdana åtgärder behövs för återhämtningen från situationen med coronaepidemin? 
  •  Hur kan man stärka barnens framtidstro?
  •  Hur ska man stödja återgången till förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken och stödja lärandet efter epidemin, eller hur lindrar man konsekvenserna av att barnet inte har deltagit i förskoleundervisningen under epidemin?
  •  Hur säkerställer man att barn med invandrarbakgrund kan delta i förskoleundervisningen, att undervisningen för dem fortsätter och att de får det pedagogiska stöd de behöver? 
  •  Hur svarar man på specialbehoven för barn i en sårbar ställning och hur säkerställer man verksamhetssätten för att stödja dem?
  •  Hur stöder och ökar man barnens välbefinnande och gemenskapskänsla i en ny situation?
  •  Hur utreder man situationen och behovet av stöd för barn som har varit borta länge från förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken?
  •  Hur informerar man hemmen och hur fortsätter samarbetet mellan hemmet och förskoleundervisningen?
  •  Vad finns det skäl att ta i beaktande när det gäller ledningens verksamhetssätt och värnandet om personalens välbefinnande?
  •  Hur jämnar man ut eventuella skillnader mellan olika enheter inom förskoleundervisning och småbarnspedagogik?
  •  Hur säkerställer man att de positiva verksamhetssätt och rutiner som utvecklats under coronaepidemin förblir en del av verksamheten?
  •  Vem dokumenterar de lokala lärdomarna från coronatiden med tanke på eventuella nya exceptionella situationer?