Utgångspunkten för förberedelserna inför läsåret 2022–2023 är att de studerande deltar i närundervisning och att man lokalt har planerat hur man ska återhämta sig efter den exceptionella situationen. Coronapandemins inverkan på hur utbildning ordnas eller mängden distansundervisning har varit olika på olika håll i Finland, så även åtgärderna som behövs för återhämtningen kan skilja sig från varandra. Även om man i detta sammanhang granskar återhämtningen efter coronapandemin är det klart att gymnasieelevernas lärande och välbefinnande också är förknippade med andra faktorer vars effekter är svåra att skilja från varandra.
Utbildningsanordnaren ansvarar för att undervisningen, stödet för lärande och studerandevården ordnas i enlighet med lagstiftningen och grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen. Utbildningsanordnaren planerar hur man ska återhämta sig efter coronapandemin enligt den lokala lägesbilden. Lokalt kan man också besluta att utarbeta en separat återhämtningsplan eller att inkludera de planerade åtgärderna i läsårsplanen.
Målet med återhämtningsåtgärderna är att utveckla gymnasiet, där det tidigare goda förenas med ny kompetens, erfarenhet och verksamhetsmodeller som uppkommit under pandemin. Vid sidan av detta gemensamma utvecklingsarbete fortsätter eftervården av lärande, välbefinnande och samhörighet med mångsidiga stödåtgärder.
En del av de studerande har haft utmaningar med att vänja sig vid sedvanlig växelverkan som är typisk för närkontakter. Det kan även i fortsättningen behövas olika typer av flexibilitet, med vilka man strävar efter att åtgärda coronans effekter, men också förutse eventuella framtida utmaningar i anslutning till välbefinnande eller lärande.
Samtidigt är det nödvändigt att sörja för personalens, även ledningens, välbefinnande och ork. Det är viktigt att utbildningsanordnaren funderar på vilka nya eller kommande utvecklingsprojekt som man kan delta i och koncentrera sig på och hur all utveckling kunde sammankopplas så att den stöder vardagen i undervisningen samt de studerandes och personalens välbefinnande. I en krissituation kan det vara lugnande att koncentrera sig på kärnuppgifter, både för studerande och personal. För andra kan utveckling av funktioner och sökande av lösningar i en utmanande situation främja välbefinnandet. I exceptionella situationer kan också utvecklingen av gymnasiets verksamhet i bästa fall stöda den lokala återhämtningen från pandemin.
Synpunkter som stöd för planeringen:
Utnyttja erfarenheterna av pandemin
Utifrån erfarenheterna av pandemin kan man utveckla gymnasiets verksamhet och undervisning samt skapa nya verksamhetsmodeller.
- Diskutera tillsammans fördelarna eller nackdelarna med distans-, när- eller hybridundervisning i förhållande till den studerandes färdigheter att styra sina studier.
- Vidareutveckla anvisningar, modeller för instruktioner och stöd som lärarna ger samt modeller för kamratstöd. Utveckla kristålighet.
- Ordna så gynnsamma förhållanden som möjligt för studierna och fäst även i närundervisningen uppmärksamhet vid studieutrymmen och arbetsro.
- Se över om eventuella självständiga prestationer som ökat under coronapandemin är ändamålsenliga. Utgångspunkten ska alltid vara att man erbjuder undervisningen som närundervisning även i fråga om studier som få studerande väljer.
Framtidstro, växelverkan och skapande av gemenskap
- I växelverkan och kommunikationen strävar man efter uppmuntran samt att stärka de studerandes och gemenskapens framtidstro.
- Stärk gemenskapen och satsa på gruppbildning.
- Engagera de studerande på ett mångsidigt sätt.
- Sträva efter att satsa på gemensamma fester, utflykter eller evenemang.
- Skapa en positiv studieframgång genom att betona att det finns nya möjligheter i gymnasiet och även efter gymnasiet och att man kan påverka sin egen framtid.
Uppföljning av studerandenas inlärning och välbefinnande samt verksamhetsplanering
- Sörj för tillräcklig uppföljning med tanke på omständigheterna för att få information om
- välbefinnandet i skolgemenskapen och hos dess medlemmar,
- hur studerandenas studier framskrider,
- behovet av och inriktningen på eventuella stödåtgärder.
- Gör upp en handlingsplan där man strävar efter att i ett tidigt skede identifiera och snabbt ingripa i eventuella problem.
- Säkerställ stödbehovet och tillgången till stöd för de studerande som har ett annat modersmål än skolans undervisningsspråk eller som annars behöver särskilt stöd för sitt lärande (inkl. assistenttjänster, stöd för lärande, differentiering av undervisningen, stödundervisning, specialundervisning).
- Se till att studerande som av olika orsaker befinner sig i en sårbar ställning samt studerande som varit särskilt utsatta under denna långvariga exceptionella tid får tillgång till stödnätverk.
- Utred situationen för studerande som på grund av att de hör till en riskgrupp eller att deras familjemedlem hör till en riskgrupp länge deltagit i distansundervisning samt deras behov av stöd för lärande eller studerandevårdstjänster.
- Sörj för den arbetsfördelning som behövs.
- Beakta en jämlik behandling av de studerande.
Verksamhetens kontinuitet
- Upprätthåll god hygiennivå även i fortsättningen.
- Uppdatera säkerhets- och beredskapsplanerna utifrån erfarenheterna från coronapandemitiden.
- Fortsätt utveckla undervisningen, handledningen och läroanstaltens övriga verksamhet i enlighet med läroplanen så att målet är att stärka de studerandes studiefärdigheter och livskompetens.
- Återuppliva samarbetet mellan gymnasierna, i olika nätverk och projekt.
- Dela erfarenheter från pandemitiden och god praxis och verksamhetsmodeller på olika nivåer: mellan anordnare, gymnasier, rektorer och lärare samt studerande.
- Stöd stärkandet av den delaktighet och det förtroende som coronapandemitiden eventuellt ger upphov till i en verksamhetskultur där öppen delning av kompetens uppskattas.
- Trygga studerandenas och lärarnas jämlika möjligheter och möjligheter att öka sin kompetens vid planeringen av internationella funktioner och högskolesamarbete.
- Sträva efter att öka och diversifiera införandet av olika virtuella verksamhetsformer även i den internationella verksamheten.
- Handla i enlighet med de nationella hälsoriktlinjerna och beakta i planeringen av verksamheten eventuella förändringar som beror på snabba och varierande situationer även i internationella verksamhetsmiljöer.
- Fäst uppmärksamhet även vid utvecklingen av praxis som främjar ledningens och personalens välbefinnande och ork.