Pedagogisk dokumentation ska betraktas utgående från barnet, barngruppen, vårdnadshavarna och personalen.
Pedagogisk dokumentation
Målet med pedagogisk dokumentation är att:
1. lära känna det enskilda barnet
2. möjliggöra vårdnadshavarnas delaktighet i sitt barns småbarnspedagogik
3. förstå relationerna barnen emellan
4. känna igen och förstå på vilket sätt personalen och barnen i gruppen kommunicerar med varandra.
Dokumentation som har samlats in under en längre tid är en viktig del av utvärderingen av den pedagogiska verksamheten och personalens självvärdering av verksamheten. Stödmaterialet öppnar upp innebörden av pedagogisk dokumentation så som den definieras i grunderna för planen för småbarnspedagogik och ger exempel på hur man i praktiken kan förverkliga pedagogisk dokumentation som en process.
Exemplen som tas upp riktar sig i första hand till småbarnspedagogisk verksamhet på daghem, men kan även anpassas till familjedagvård och övrig småbarnspedagogisk verksamhet. Det finns flera sätt att förverkliga pedagogisk dokumentation på.
Acceptera analyscookies för att se den inbäddade YouTube-videon
Varje barns småbarnspedagogik utgör en del av den pedagogiska dokumentationsprocessen. Det innebär att dokumentationen över barnets liv kan leda till barnets välbefinnande och lärande. När dokumentationen gås igenom tillsammans med barnet, vårdnadshavarna och personalen hittar man olika synvinklar. Genom att diskutera dem skapas en helhetsbild av barnets liv.
Fråga
Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen får man insikt i barnens liv och tankar och samlar information om deras erfarenheter, kunnande och behov.
- Vad är barnet intresserat av?
- Vad kan barnet?
- Vad behöver barnet?
- Vad mer vill du veta om barnet?
- Vad vill barnet berätta?
Det är viktigt att ställa dessa väsentliga frågor, men den som ställer frågorna ska också vara lyhörd för barnets egna prioriteringar och synpunkter. Diskussionerna med barnet och observationer och dokumentation av barnet kan lyfta fram nya aspekter som kanske inte finns i det färdiga frågebatteriet. Frågeprocessen är inte mekanisk utan interaktiv och barnet ska ha rätt och möjlighet att styra diskussionen i den riktning som känns meningsfull för barnet.
Samla
Man kan samla information om barnets agerande, synpunkter och erfarenheter på många olika sätt.
Gör dig tillgänglig för barnet och för att kommunicera med det, titta, lyssna och diskutera på ett godkännande, jämlikt och respektfullt sätt.
Studera barnets agerande:
- observera
- lek, teckna, musicera och spela teater med barnet
- fråga och lyssna
- diskutera
- anteckna
- intervjua
- ta bilder
- gör videofilmer
- rita anteckningar / kartor.
Be att barnet själv dokumenterar sådant som är viktigt för hen på ett för barnet lämpligt sätt, till exempel genom att:
- fotografera
- teckna
- videofilma
- skriva.
Gå igenom barnets dokumentation tillsammans med barnet och anteckna sådant som kommit fram i diskussionerna. Barnets dokumentation kan sparas till exempel i barnets portfolio eller i ett elektroniskt system. Barnets dokumentation ska användas aktivt i den pedagogiska dokumentationsprocessen. Den utgör underlag för reflektion och utvecklingen av verksamheten.
Reflektera
Den dokumentation som samlas och tolkningarna av den utvecklar barnets småbarnspedagogik på ett kontinuerligt sätt. Med hjälp av dokumentationen är det lätt att samla information och förmedla barnets egna synpunkter samt att utvärdera den småbarnspedagogiska verksamheten som en del av den systematiska och kontinuerliga processen med barnets plan för småbarnspedagogik.
Om dokumentationen glöms bort i pärmar eller datafiler utan att man reflekterar över dem tillsammans har den ingen betydelse med tanke på planeringen och utvärderingen av barnets småbarnspedagogik och då är det inte fråga om pedagogisk dokumentation.
Man kan reflektera över dokumentationen redan när den görs. Till exempel när barnet tecknar kan man diskutera om bilden. Samtidigt kan man fundera över om bilden ger idéer till val av innehåll och metoder för den småbarnspedagogiska verksamheten.
Studera barnets arbeten tillsammans med barnet och föräldrarna och anteckna eller banda in huvudpunkterna i diskussionen:
- vad föreställer verket
- hur gick barnet tillväga när verket skapades
- vad var lätt / svårt / trevligt / dumt
- vad lärde sig barnet
- vad vill barnet lära sig härnäst.
Välj de viktigaste dokumenten till barnets pärm/portfolio tillsammans med barnet och föräldrarna
- varför valdes just det fotografiet eller verket
Planera vad nästa steg ska bli tillsammans med barnet
- reflektionsstund
Utveckla
Syftet är att som en del av barnets plan för småbarnspedagogik inrikta och utvärdera verksamheten med hjälp av dokumentation och de diskussioner som förts utifrån den. Frågor som ställs i vardagen ska ha en koppling till tidigare observationer, de mål som ställts och ämnen som är viktiga för barnet. Genom att dokumentera barnets agerande, synpunkter och erfarenheter samlar man in material för att utvärdera och planera barnets småbarnspedagogik så att förfluten tid och framtid länkas samman. Dokumentationen ska lyfta fram barnets kunnande, framsteg och styrkor och stödja barnets välbefinnande och lärande. Med hjälp av dokumentationen ska man också reflektera över hur barnets behov kan beaktas när verksamheten planeras och genomförs. Det är ingen idé med dokumentationen om inte verksamheten och verksamhetskulturen utvecklas med stöd av den.
När gemensamma diskussioner leder till ett resultat och man kan besluta var man ska börja och hur man ska fortsätta är man redan på god väg i utvecklingen av verksamhetskulturen. Nya saker man beslutat om och nya synvinklar på utvecklingsarbetet ska förankras i vardagen både när det gäller det enskilda barnet och hela gruppens verksamhet.
Det är viktigt att vårdnadshavarna och personalen upprätthåller en levande ömsesidig dialog. Utöver information ombeds vårdnadshavarna också ge synpunkter och idéer samt bedöma hur verksamheten har utvecklats ur deras synvinkel och hur den borde vidareutvecklas i framtiden. I en diskuterande verksamhetskultur som präglas av gemenskap är dokumentationen ett verktyg som sparar och förmedlar synpunkter, information och erfarenheter mellan den småbarnspedagogiska verksamheten och hemmet. Den pedagogiska dokumentationsprocessen ska leda till diskussion och förändringar i verksamheten.
Ju yngre barnet är, desto mer betonas vårdnadshavarnas synpunkter och erfarenheter av det egna barnet: vanor, intressen, behov och kunnande. Vårdnadshavarna kan berätta sina åsikter om barnet och om sådant som är viktigt i barnets liv.
Personalens yrkesmässiga perspektiv utgör en del av planeringen av barnets småbarnspedagogik. Barnets, vårdnadshavarens och personalens synpunkter ger tillsammans information om barnet och bidrar till att tydliggöra småbarnspedagogikens betydelser och kärna för just detta barn.
Familjens och släktens historia är en del av barnets historia. När personalen vill lyssna på och beakta barnets historia visar man samtidigt uppskattning och respekt för familjens historia. Barnet börjar inte i den småbarnpedagogiska verksamheten som ett oskrivet blad utan erfarenheter och kunnande. En liten småtting har redan haft många viktiga upplevelser i sitt liv. Samarbetet med vårdnadshavarna ökar personalens kännedom om barnet och hjälper till att förstå samband och betydelser. När vårdnadshavarna deltar i den pedagogiska dokumentationsprocessen, skapas barnets småbarnspedagogik och verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken tillsammans.
Fråga
Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen kan personalen inom småbarnspedagogiken få kännedom om barnets historia och kultur genom att ställa till exempel följande frågor:
- Vilka är familjens seder och bruk?
- Hurdana värderingar och principer för fostran har föräldrarna?
- Vad tycker barnet om, vad är barnet rädd för och vad gör barnet ivrigt?
- Vad kan barnet och vad håller barnet på och lär sig som bäst?
- Hurdant stöd behöver barnet i olika situationer?
Vårdnadshavarnas synpunkter i frågor som gäller vård, fostran och undervisning för deras barn är konfidentiella uppgifter och de utgör en central del i utvecklingen av verksamhetskulturen. Vårdnadshavarna bildar tillsammans en egen gemenskap som också är en viktig del av den lärande gemenskap som utvecklar verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken.
Exempel på frågor som kan ställas inom gemenskapen:
- I vilken riktning vill vi att våra barn utvecklas? Vad är det viktigt att barnen lär sig?
- Vad kan vi göra inom småbarnspedagogiken och hemma så att vi styr mot dessa mål?
Exempel på ännu djupare frågor:
- Hurdan framtid vill vi skapa?
- Vilka praktiska val kan man göra inom småbarnspedagogiken och hemma som leder i riktning mot den värld vi vill uppnå?
Samla
För att utveckla verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska vårdnadshavarnas synpunkter samlas in både när det gäller det egna barnet och vårdnadshavarna som grupp.
I processen med att utarbeta barnets plan för småbarnspedagogik samlas information före, under och efter samtalen om planen. Före samtalen uppmanas vårdnadshavarna att fundera över frågor som gäller barnets välbefinnande, utveckling och lärande och att skriva ner frågorna. Informationen kan också samlas in på andra sätt än genom blanketter. Man kan till exempel be att vårdnadshavaren tar bilder av sådant som är viktigt för barnet i hemmet. Ju äldre barnet är desto mer kan hen delta med att i ord och bild beskriva sådant som är viktigt för hen. Det är viktigt att vårdnadshavarna också har möjlighet att diskutera tillsammans om frågor som de anser vara viktiga med tanke på daghems- eller familjedagvårdsgruppens verksamhet.
Reflektera
När barnets plan för småbarnspedagogik görs upp kan vårdnadshavarnas, barnens och personalens synpunkter tas upp för diskussion till exempel med hjälp av texter och bilder som har samlats in. Man kan till exempel diskutera vilka frågor som känns mest angelägna och vad det kan innebära med tanke på planeringen och genomförandet av småbarnspedagogiken. Man ska också utvärdera hur tidigare mål och verksamhetssätt har uppfyllts under den senaste tiden.
När dokumentationen används på föräldramöten eller andra möten med vårdnadshavarna kan man senare reflektera över vårdnadshavarnas synpunkter tillsammans med barnen och personalen. På så sätt blir synpunkterna en del av utvecklingen av verksamhetskulturen.
Utveckla
Om det till exempel på ett föräldramöte kommer fram att föräldrarna är intresserade av hållbar utveckling och det finns önskemål om att detta tema ska betonas mer än tidigare i gruppens verksamhetskultur kan man inleda en diskussion om ämnet med barnen och börja utveckla verksamhetskulturen i en mer ekologisk riktning. Detta kan ge uppslag till ett projekt i gruppen och medföra konkreta förändringar i verksamhetskulturen. Frågor som vårdnadshavarna fört fram kan också tas upp på möten för hela daghemmet. Man kan reflektera över om det finns anledning eller möjlighet att närmare se över/ göra större förändringar i verksamhetssätten. Dokumentationen från föräldramöten kan användas som komihåglappar eller ”idélistor” för utvecklingsarbetet. Även diskussioner som förts i reflektionsfasen ska skrivas ner, sammanställas och presenteras för vårdnadshavarna.
Ju yngre barnet är, desto mer betonas vårdnadshavarnas synpunkter och erfarenheter av det egna barnet: vanor, intressen, behov och kunnande. Vårdnadshavarna kan berätta sina åsikter om barnet och om sådant som är viktigt i barnets liv. Personalens yrkesmässiga perspektiv utgör en del av planeringen av barnets småbarnspedagogik. Barnets, vårdnadshavarens och personalens synpunkter ger tillsammans information om barnet och bidrar till att tydliggöra småbarnspedagogikens betydelser och kärna för just detta barn.
Familjens och släktens historia är en del av barnets historia. När personalen vill lyssna på och beakta barnets historia visar man samtidigt uppskattning och respekt för familjens historia. Barnet börjar inte i den småbarnpedagogiska verksamheten som ett oskrivet blad utan erfarenheter och kunnande. En liten småtting har redan haft många viktiga upplevelser i sitt liv. Samarbetet med vårdnadshavarna ökar personalens kännedom om barnet och hjälper till att förstå samband och betydelser. När vårdnadshavarna deltar i den pedagogiska dokumentationsprocessen, skapas barnets småbarnspedagogik och verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken tillsammans.
Fråga
Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen kan man lyfta fram och behandla barnens intressen och teman för det gemensamma lärandet och utforskandet i gruppen. I planeringen av det fenomenbaserade lärandet och den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken är den pedagogiska dokumentationen ett verktyg som samlar ihop barnens intressen och behov och de olika lärområdena så att de bildar en vardag där målen för mångsidig kompetens och barnens välbefinnande prioriteras.
Den pedagogiska dokumentationen ska utgå från en fråga, som styr arbetet.
Exempel 1.
Den pedagogiska dokumentationen öppnar ögonen för hur barnen upplever vardagsrutinerna.
Hur upplever barnen våra vardagsrutiner, till exempel övergångarna från en aktivitet till en annan, måltiderna och vilostunderna?
Personalen våndades över övergången till eftermiddagens aktivitet. Varför vill barnen inte klä på sig? Alla bara dräller omkring. Och så ska man på något sätt få ut barnen och respektera självbestämmanderätten?! Vad är det som är fel? Någon kom på idén att videofilma situationen. När man tittade på videofilmen beslutade man att fokusera på lärmiljön och de vuxnas agerande. När filmen behandlades på ett teammöte märkte man att de bilder som ska vara till hjälp när barnen klär på sig satt för högt, tonen i de vuxnas kommunikation var negativ och lekhörnan i hallen skapade förvirring. Man kom överens om att placera bilderna lägre ner, gömma lekhörnan bakom en skärm och att de vuxna själva ska sätta sig ner och handleda påklädandet med hjälp av bilderna. Den nya rutinen skrevs in i gruppens egen plan för småbarnspedagogik. Situationen förbättrades snabbt.
Exempel 2.
På en skogsutfärd ombads barnen ta bilder av intressanta saker. Många hade tagit bilder av kottar som ekorrar hade ätit på. På daghemmet tittade man på bilderna tillsammans med barnen. Barnen berättade vad de redan visste om ekorrar och varför de tyckte att de var intressanta djur. Personalen filmade diskussionen och tittade på filmen på ett teammöte. I det korta videoklippet kom barnen fram med många intressanta tankar och frågor kring ekorrar: ”Den har så lurvig svans! Hurdant bo bygger ekorren inför vintern? Hur kan pälsen byta färg? Vem leker ekorren med?” Personalen hängde upp barnens bilder och frågor på väggen. Vi ska göra ett ekorrprojekt!
Exempel 3.
Den pedagogiska dokumentationen hjälper till att gestalta barnens kamratrelationer.
Hurdana är kamratrelationerna i vår grupp? Har alla barn nära vänner och lekkamrater?
Kajsa har nyligen börjat i en ny barngrupp. Det har varit en utmaning för henne att få vara med och leka. Kajsa är ett blygt barn och kamratrelationerna i gruppen är mycket etablerade. Inom personalen funderar Milla på vem av barnen i gruppen hon kunde försöka få att leka med Kajsa. Milla vill inte att det uppstår en situation där den blyga Kajsa blir avvisad. Hur skulle hon kunna gå till väga? Milla kommer ihåg att man nämnde något om sociogram under utbildningen förra hösten. Anteckningarna visar att ett sociogram eventuellt kunde vara ett användbart sätt att beskriva relationerna i gruppen och hjälpa till att hitta en lämplig lekkamrat till Kajsa. Det ska vi göra!
Samla
När syftet är klart ska man ta reda på var man kan hitta information. Låt oss undersöka frågan utgående från exempel 3.
- Hur kan vi få information om barnens kamratrelationer?
- Kan man utöver att använda sociogram få information genom att videofilma leksituationer?
Vilken information kan intervjuer med barnen ge när det gäller hur barnen upplever sina egna kamratrelationer? Kan man be barnen ta bilder av sina närmaste lekkamrater? Vilken information kan föräldrarna bidra med?
Information kan samlas in genom följande typer av dokumentation:
- Genom medielekar, där barnen videofilmar eller tar bilder; anvisningen ”ta tre bilder eller filma ett 6–10 sekunder långt videoklipp” begränsar materialet så att det blir lättare att analysera
- Genom att intervjua barnen
- Genom att fotografera, videofilma eller observera lek- och handledningssituationer på ett fritt eller strukturerat sätt
- Genom teckningar och ljudupptagningar
- Genom sagotering och bildberättande
- Genom att stanna upp vid barnens frågor.
Innan man analyserar dokumentationen tillsammans med barnen, föräldrarna och personalen måste den struktureras. Man kan till exempel hänga upp väsentlig information på väggen, sätta in dokumentationen i barnets pärm eller i en digital portfolio eller göra en e-bok.
Reflektera
Tillsammans i teamet
När det finns tillräckligt med dokumentation om ett fenomen (till exempel videoklipp, intervjuer, bilder som barnen har tagit) analyserar teamet dokumentationen tillsammans till exempel på ett teammöte. Utgångspunkten i de gemensamma diskussionerna är de mål som satts upp.
- Vad berättar videoklippet om barnens kamratrelationer?
- Är något barn alltid ensamt eller bara skenbart med i lekarna?
- Vad lyfter barnen fram i sina egna bilder?
Tillsammans med barnen
Dokumentationen, t.ex. bilder som barnen har tagit, ska också reflekteras över och diskuteras med barnen. Det är viktigt att hitta utrymme och tid för dessa diskussioner i vardagen inom småbarnspedagogiken.
I exempel 2 studerar man på måndag förmiddagar de bilder som tagits veckan innan tillsammans med barnen. I Sannas grupp har man ekorrar som tema. Under sina skogsutfärder har de fotograferat sina upplevelser och sådant de tyckte var intressant. Barnen är särskilt intresserade av ekorrar. Sanna och barnen samlas för att titta på bilderna. Sanna hjälper barnen att berätta och komma ihåg trevliga saker, så som följande exempel visar:
Genom att reflektera tillsammans med barnen får man mycket information som kan användas i planeringen av den pedagogiska verksamheten – för att kombinera barnens intressen och behov och de olika lärområdena – tillsammans inom hela teamet. I följande intervju berättar Sanna vad hon fick reda på under reflektionsstunden och hur och tillsammans med vem hon tänker utnyttja informationen.
Information som gäller gruppens gemensamma verksamhet (vardagssituationer, kamratrelationer, projekt/fenomenbaserat lärande) kan struktureras till exempel på följande sätt:
- i form av begreppskartor
- på en projektvägg /utställning
- genom att lägga fram barnens arbeten tillsammans med dokumentation över hur arbetet har kommit till
- i form av projektböcker/e-böcker
- på något annat sätt.
Utveckla
”Om du inte ser det när du stiger in finns det inte” är ett bra motto för att göra och presentera pedagogisk dokumentation i barngruppen och lärmiljön. Efter att ha dokumenterat, strukturerat och analyserat återkommer man till de ursprungliga frågorna:
- Vad fick vi reda på om barnens kamratrelationer?
- Hur ska vi utveckla verksamheten utgående från denna information?
- Vilka krav på förändringar medför den ökade förståelsen?
- Hur ska vi förändra våra rutiner, vår vardag, vårt sätt att handleda, vår dagsrytm?
Det är också viktigt att spara och bevara det pedagogiska materialet, till exempel kan intervjuerna om barnens kamratrelationer föras in i barnens egna digitala portföljer och bilder som barnen har tagit sammanställas till en vänbok för gruppen.
För att dokumentationen ska vara pedagogisk ska barnen och vårdnadshavarna delta i processen. I den pedagogiska dokumentationsprocessen är barnet aldrig endast ett dokumentationsobjekt, utan en aktiv producent av pedagogisk information. Barnen beskriver och berättar via bilder ur sin synvinkel.
Det är viktigt att de som arbetar med små barn hela tiden utvecklar sin yrkeskompetens. Yrket som lärare, socionom och barnskötare kräver systematisk reflektion både på det personliga planet och inom gruppen. Inom den småbarnspedagogiska verksamheten är utgångspunkten alltid att kollegerna lär känna varandra.
Fråga
När teamarbetet inleds är det bra att diskutera och skriva ner svaren på till exempel följande frågor:
- Det bästa i det dagliga arbetet med barnen:
- Jag har valt detta yrke därför att....:
- Jag värdesätter barn därför att....:
- I mitt arbete drömmer jag om att en dag:
- I arbetet utmanas jag av:
- Grunderna för planen för småbarnspedagogik är viktiga i mitt arbete därför att:
- Tillsammans med teamet skulle jag vilja utveckla:
Och tillsammans med teamet:
- Vad förväntar vi oss av varandra?
- Hur kan vi utnyttja varandras kunnande och fördela ansvaret?
- Hur kan vi stödja varandra?
- Hurdan är en trygg lärmiljö där vi kan utvecklas yrkesmässigt?
Samla
Det dagliga arbetet med barnen är en perfekt utgångspunkt för professionella reflektioner. I den pedagogiska dokumentationen är observation av barnet en mycket viktig del. Arbetssättet utvecklar och stöder såväl barnens växande, lärande och utveckling som personalens yrkeskompetens och lärande. Det är viktigt att också iaktta sig själv och sina kolleger, berömma och uppmuntra, men också att modigt diskutera missförhållanden. Genom att använda pedagogisk dokumentation i den professionella utvecklingen kan viktiga frågor inom småbarnspedagogiken lyftas fram för diskussion, arbetet göras meningsfullare och valet av utvecklingsområden underlättas.
Reflektera
Det är viktigt att stanna upp och tillsammans gå igenom vad den pedagogiska dokumentationen berättar om barnen, verksamheten, verksamhetsmiljön och personalen. Det är både tillrådligt och tillåtet att söka andra inom yrket att återspegla sig i, också på längre håll. Exempelvis kan diskussioner med utländska kolleger öppna nya perspektiv på det egna arbetet. Den pedagogiska dokumentationen kan också sporra till att dela saker med personal, team och daghem i grannskapet. Dokumentation som man delar med sig av kan berätta om sådant som varit lyckat eller om problem. Genom att reflektera tillsammans kommer man ofta fram till mångsidigare lösningar, som hjälper en att komma vidare.
Personalens reflektionsstund (kan ledas av chefen för enheten eller teamet):
Välj ett eller flera pedagogiska dokument som anknyter till det tema som ni har valt.
Temat kan vara till exempel:
- Barnet /barngruppen, barnets styrkor, nyss inlärda saker
- Pedagogisk stund, verksamhet, miljö, metod
- Barnet i hemmet eller tillsammans med familjen
- Jag i mitt arbete med barnen.
Ställ frågor kring dokumentationen till varandra:
- Hur tolkar du denna situation? Finns det något som överraskar dig?
- Vad berättar detta om barnet / barngruppen / familjen / lärmiljön / oss som personal?
- Var ligger den pedagogiska styrkan i denna dokumentation?
- Vilka starka sidor förmedlas i dokumentationen? Vad inspireras du av?
- Vad skulle du göra i en motsvarande situation?
- I vilken riktning bör vi gå? Skulle vi kunna pröva på någonting nytt?
- Hur skulle vi kunna utnyttja dokumentationen i planeringen av den dagliga, månatliga och årliga verksamheten?
- På vilket sätt syns barnens, föräldrarnas och personalens delaktighet?
- Hur syns planerna för småbarnspedagogik?
- Hurdan dokumentation ska vi välja härnäst?
Utveckla
Det är viktigt att det egna arbetet synliggörs och kläds i ord. Det gagnar alla eftersom det också ger möjlighet att se arbetet inom småbarnspedagogiken ur ett professionellt perspektiv. När man går närmare in på dokumentationen blir man också medveten om möjligheterna, om allt man kan påverka i det pedagogiska arbetet och vilka styrkor arbetsgemenskapen och teamet förfogar över för att skapa högklassig småbarnspedagogik tillsammans med barnen och föräldrarna. Som stöd i arbetet kan de anställda också ha en pärm för kompetensutveckling, där de samlar dokumentation om till exempel sitt eget arbete, sin yrkesstolthet, den bästa flowupplevelsen inom lekpedagogik och utvecklingsområden. Alla anställda har rätt till fortbildning, som grundar sig på professionella reflektioner tillsammans med chefen. Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen är det också lättare att rikta utbildningarna utifrån behoven.