En studerande som planerar sina studier och sin framtid behöver handledning med utrymme för personliga handledningssamtal. Läs mer om principerna för de personliga handledningssamtalen och deras betydelse i studiehandledningen.
Koululainen
Foto: Alma Peltola

I gymnasiet gör varje studerande upp en individuell studieplan som innehåller en studieplan, en plan för studentexamen och en plan för fortsatta studier och karriären. En studerande som planerar sina studier och sin framtid behöver handledning när hen försöker gestalta sambandet mellan olika aspekter och deras effekter samt de möjligheter som erbjuds. I gymnasiet är det viktigt att reservera tid för personliga handledningssamtal både genast i början av studierna och under studietiden. Under samtalen med den studerande kan man fokusera på den studerandes situation, resurser, önskemål och planer.

I följande avsnitt presenteras principerna och processen för personliga handledningssamtal. Innehållet och målen uppstår utifrån en gemensam diskussion mellan handledaren och den studerande, men i den professionella handledningsdiskussionen ingår alltid specifika utgångspunkter som handledaren ska vara medveten om.

I handledningen granskar man individens situation på ett övergripande sätt med hänsyn till livets olika delområden. Den studerandes värderingar, funktionsförmåga och engagemang påverkar livsinställningen och förmågan att planera sin egen framtid.

Med individens engagemang avses inom handledningen individens förmåga att bygga upp sin egen karriär så att hen kan planera och söka information och fatta beslut i valsituationer.

Funktionsförmåga innebär förmågan att klara av och ta ansvar i utmanande livsskeden. Social funktionsförmåga ger förutsättningar att klara av vardagen samt att ställa upp och uppnå mål. En studerande kan ha svårt att planera sin framtid eller genomföra sina beslut om hen har problem med den sociala funktionsförmågan eller med den psykiska och fysiska hälsan. Därför måste man i början av handledningsprocessen även med tanke på funktionsförmågan kartlägga situationen för den som ska handledas. Målen och verksamhetssätten byggs upp tillsammans, så att den studerande har möjlighet att förverkliga dem.

Med tanke på permanenta lösningar och lyckade övergångar är det viktigt att individen har goda karriärplaneringsfärdigheter, som omfattar förmågan att samla in, analysera, sammanställa och sortera information som berör sig själv, utbildning och yrken. Karriärplaneringsfärdigheter innebär också förmågan att tillämpa denna kunskap och fatta beslut i olika övergångsskeden. De kompetenser som krävs för karriär- och livsplanering är kopplade till livsfärdigheter samt till individuellt och socialt lärande, förmåga att agera i förändringssituationer och färdigheter att söka arbete. Kompetens som behövs inom karriärplanering är färdigheter i informationssökning, god självkännedom samt förmåga att bedöma sina egna styrkor och kunskaper.

Karriärplaneringsfärdigheter, engagemang och funktionsförmåga samt anpassningsförmåga är enligt dagens teorier centrala begrepp som man bör fästa uppmärksamhet vid under handledningsprocessen.

Tillbaka upp

Processen för det personliga handledningssamtalet består av olika faser som framskrider logiskt mot val och beslutsfattande och genomförandet av den studerandes planer. I det nuvarande utbildningssystemet och arbetslivet förutsätter planeringen av studier och karriären särskilda färdigheter.

Handledningsprocessen inleds genom att skapa förtroende

Grunden för en lyckad handledningsprocess byggs upp med hjälp av en förtrolig handledningsrelation. Beroende på den studerandes erfarenheter och situation kan man snabbt gå igenom denna fas, eller så måste man reservera mer tid för den. I den inledande fasen är det också viktigt att reda ut hurdan beredskap och vilja den som handleds har att göra val och fatta beslut om sina studier och fortsatta planer. Samtidigt kartläggs individens livssituation och omständigheter samt faktorer som eventuellt begränsar funktionsförmågan.

I början av handledningsprocessen utreds förutom viljan, beredskapen och livssituationen också hur den studerande uppfattar sina egna föreställningar och värderingar. Det är viktigt att veta vad hen anser vara viktigt i sitt liv och vilka principer som styr hens verksamhet. Karriärplaneringen grundar sig på individens medvetenhet om sina egna värderingar, föreställningar och principer. Sådan självkännedom innebär också att individen identifierar sina egna handlingsmönster i olika situationer. Individens uppfattning om sig själv har också att göra med hens förväntan på sin egen förmåga. Bedömningen av den egna förmågan hänger samman med individens beredskap och vilja att anstränga sig i utmanande situationer i livet. I detta skede av handledningsprocessen är det bra att diskutera med den som handleds om den egna förmågan och de egna sätten att agera i utmanande situationer.

Uppfattningar, föreställningar och möjligheter

Målet med handledningsprocessens nästa skede är att individens uppfattning om sin egen personlighet, sina intressen och färdigheter samt sin kompetens ska bli tydligare. God självkännedom hjälper individen att identifiera sina begränsningar och styrkor. Självvärderings- och reflektionsfärdigheter är en förutsättning för att individen ska kunna beskriva vilka färdigheter och hurdant kunnande hen har fått i tidigare studier eller inom andra delområden av livet.

Därefter ska man kartlägga den studerandes uppfattning om sina möjligheter till fortsatta studier och om att söka sig till dem. Man ska också diskutera olika föreställningar om arbetslivet och arbetsuppgifter, som den studerande har fått i olika sammanhang. Handledarens uppgift är att hjälpa den som handleds att identifiera olika karriärmöjligheter som erbjuds på studievägen och i arbetslivet. Ofta förmår den studerande endast uppfatta ett mycket begränsat antal alternativ eller framtidsbilder som passar honom eller henne. Därför behöver perspektivet i många fall utvidgas.

Beslutsfattande och planering

När den studerande har hittat tillräckligt många alternativ att välja bland, börjar man granska dem närmare. I besluts- och planeringsskedet börjar den studerande förstå vad hen vill uppnå och vilka åtgärder som krävs för att nå målet. Hen blir också tvungen att fundera över vad hen är beredd att själv göra för att nå målet. Handledaren hjälper den studerande att göra upp en studieplan som omfattar

  • en studieplan, en plan för studentexamen,
  • en plan för fortsatta studier och karriären.

Ovan nämnda planer uppdateras under gymnasiestudierna enligt hur den studerandes kunskaper och förståelse ökar.

När det är dags att fatta beslut går man tillbaka till funderingarna kring självkännedom och intressen. Olika alternativ bedöms och jämförs sinsemellan. Handledaren hjälper den studerande att fundera över vilka möjligheter hen har att uppnå sitt mål, vilka av de olika alternativen som intresserar mest och hurdana insatser de kräver.  

Från val till verklighet

Det sista steget är att genomföra valet. Det krävs coachfärdigheter av handledaren, när man tillsammans med den studerande gör upp en detaljerad genomförandeplan och kartlägger vilka åtgärder som krävs för att genomföra planen. När man arbetar med unga som väljer utbildning innebär det att man kartlägger utbildningsanordnarna samt tidtabellerna och direktiven för den gemensamma ansökan. Dessutom förbereder man sig för ansökningsprocessen och urvalsproven. I denna fas av diskussionerna tar man också upp hur boendet, ekonomin och förmågan att klara av vardagen ska ordnas under de fortsatta studierna. För många gymnasieelever är detta det skede då man för första gången flyttar hemifrån.

Tillbaka upp

Under handledningsprocessen är den studerandes uppgift att planera sina studier och utveckla sitt kunnande med sikte på sina framtidsplaner. Handledarens uppgift är att hjälpa individen att se innehåll i sitt eget liv som inger hopp och skapar framtidsutsikter. Handledningens uppgift är att handleda den studerande och ställa frågor, med hjälp av vilka den studerande kan bedöma i vilken utsträckning hen är på väg mot sitt mål. Handledaren berättar också vilka skeden som ingår i karriärplaneringen och vad som krävs för att kunna fatta beslut i dem.

I studiehandledningen i gymnasiet får den studerande möjlighet att skaffa tillräckligt med information och erfarenheter, samtidigt som hen får stöd i sin egen planeringsprocess. En del av detta sker i gruppsituationer, i form av besök och arbete, men den studerande behöver också personlig handledning, så att hen har möjlighet att fundera över sin egen situation och sina planer tillsammans med en sakkunnig vuxen.

Tillbaka upp