Perspektiv på modulen KO1 Egna bilder, delade kulturer

KO1 Egna bilder, delade kulturer ger goda möjligheter att ta upp aktuella teman, både när man behandlar bildkonstens egna centrala innehåll och när man strävar efter de mål för mångsidig kompetens som definieras i läroplanen. I en lokal läroplan kan KO1-modulen också vara en del av ett studieavsnitt bestående av olika ämnen. Läroplansgrunderna uppmuntrar de studerande att bekanta sig med aktuella fenomen och verksamhetssätt inom visuell kultur samt olika sätt att delta och påverka.

Grunderna ger de studerande möjlighet att utforska verk, produkter och fenomen inom visuell kultur som de känner till sedan tidigare och sådana som är nya för dem. Bildkonstundervisningens styrka är behandlingen av aktuella teman som engagerar de studerande, även om de metoder, tekniker och arbetssätt för visuellt uttryck som man lär sig är planerade av läraren i förväg. En klassisk uppgift om färglära som läraren planerat kan inkludera behandling av ett aktuellt och tilltalande tema som exempelvis berör etisk kompetens och miljökompetens, som är en del av mångsidig kompetens, eller så kan en övning i kolteckning som konstaterats vara bra integrera konsthistoria i kompetens för välbefinnande.

Ett mål enligt läroplansgrunderna är att gymnasiestudierna i bildkonst ska skapa en bra grund för att bygga upp ett personligt och livslångt förhållande till visuell kultur. Målet är att den studerande ska förstå hur sinnlig njutning, fantasi, känslor och kreativt tänkande påverkar det egna lärandet och välbefinnandet. När man skapar och upplever konst lär man sig att njuta tillsammans! Det första studieavsnittet i bildkonst kan väcka intresse hos den studerande för att fördjupa sina färdigheter och kunskaper i bildkonst senare under sina gymnasiestudier.

Läroplansgrundernas definition av en bild är bred: till den visuella kulturens fält hör enligt grunderna

• bilder som den studerande själv framställt
• naturen
• byggda miljöer
• föremål
• mediebilder
• verk som definieras som konst.

Behandling av aktuella utställningar, teman som diskuteras i samhället och aktuella bildkulturer hjälper den studerande att se den visuella kulturens betydelse i samhället, i det dagliga livet och i de medier som hör till den egna livsmiljön. Genom bildkonsten lär man sig att delta och påverka genom bildkonst och annan visuell kultur.

Användning av de studerandes egna bilder och bildkulturer som utgångspunkt för det visuella uttrycket motiverar till att lära sig och lär de studerande att se kulturell mångfald. Olika former av digitala bilder i allt från spelvärldar till virtuell verklighet samt kommunikation med hjälp av bilder i sociala medier uppfattas säkert av många som den mest föränderliga och revolutionerande användningen av bilder under de senaste åren. Presentation av studieavsnitt och interaktiv planering tillsammans med de studerande kan lyfta fram överraskande former av visuell kultur från de studerandes egna liv, allt från bakningsbloggar till styling av bilar eller från byggande av miniatyrmodeller till 3D-utskrifter.

Den visuella kulturen lever i tiden och är lätt att studera i förhållande till konstbilder och annan visuell kultur från olika tider. Läraren kan med sin expertis vägleda de studerande att se bildernas historiska kontext och hur bilder föds ur bilder i olika tider som skikt. Genom studierna i bildkonst och enligt grunderna för läroplanen stärker den studerande sin kunskap om det immateriella och det materiella kulturarvet, vilket stöder förmedlingen och förnyelsen av traditioner. Fenomen i vår tids visuella kultur baserar sig på bilder från tidigare bildkulturer, och bilder är egna och delade även tidsmässigt. Samarbete med konstinstitutioner och minnesorganisationer är till hjälp när man ska hitta bildernas rötter i det förgångna och skapa tillämpningar för vår tid. Kunskap om det egna visuella kulturarvet är också till hjälp när man möter främmande bildkulturer.

Det att den studerande på egen hand och mångsidigt observerar, producerar, tolkar och värdesätter stöder byggandet av en omfattande allmänbildning. Den studerande uppmuntras att mångsidigt prova på och kreativt tillämpa olika redskap och material. I slutet av det första studieavsnittet i bildkonst i gymnasiet förstår den studerande att bildkonst inte bara handlar om att lära sig enskilda tekniker och bli bra på dem utan är ett verktyg för uttryck och ett sätt att uttrycka exempelvis estetiska, ekologiska och etiska värden. Genom att skapa bilder lär sig den studerande att läsa bilder och kan ge exempel på vad visuell kultur kan betyda för individer, gemenskaper och samhällen i olika tider och kulturer.

I läroplansgrunderna har de allmänna målen för undervisningen i bildkonst strukturerats till tre målområden:

1. bilders betydelse
2. delaktighet och medverkan
3. uttrycks- och tolkningsförmåga.

Uppdelningen av målen i mindre uppgifter och presentation av dem för de studerande styr lärandet och bedömningen.

Enligt läroplansgrunderna ska de studerande ges möjligheter för utveckling av färdigheter för fortsatta studier, arbetslivet och internationalisering i framtiden. Möjlighet att bekanta sig med en yrkesperson inom visuell kultur och dennes arbete i närmiljön kopplar studieavsnittet KO1 till samhället och stakar ut vägen till fortsatta studier i bildkonst. Förståelse för processen bakom bildkonst, arkitektur eller kanske designklassiker och det arbete som ett bildkonstproffs utför förmänskligar skedena i det skapande arbetet och synliggör det livslånga lärandet för yrkespersoner inom den visuella branschen.

Foto: Aki Pulkkanen