Perspektiv på modulen KO2 Rum, platser och fenomen i miljön

I målen för modulen KO2 nämns att den studerande ska iaktta byggda och naturliga miljöer som är viktiga för den studerande själv och för andra människor. Man kan till exempel börja med en miljö som är bekant för alla gymnasiestuderande: den egna skolan. Alla studerande har en relation till den, som dock inte är lika intim som relationen till hemmet. Man kan ta hjälp av Finlands arkitekturmuseums material Koulurakentamisen historia för att se hur skolbyggnaden motsvarar de stildrag som kännetecknar den tid när den byggdes (se länken nedan).

Som uppvärmning till behandlingen av rum och arkitektur kan man diskutera skolans lokaler och de studerandes relation till dem. Om man har tillgång till skolans planritningar kan var och en få markera sin favoritplats i byggnaden. Därefter diskuterar man

• vilka platser som markerades och varför
• vilka av skolans lokaler som väcker positiva känslor och vilka som väcker negativa
• om det finns lokaler som med tiden fått andra användningsändamål än de hade från början
• hur utrymmen som upplevs som otrevliga kunde göras trevligare och mer inbjudande.

Man kan studera skolans estetik och funktion genom en bildserie: de studerande går runt i och kring skolbyggnaden och väljer exempelvis tre ställen som de tycker är fungerande, trivsamma eller praktiska samt tre som inte är fungerande eller trivsamma. Tekniken kan vara fotografering exempelvis med mobiltelefon, skissande, videofilmning eller att redan i avbildningssituationen skapa mem som kommenterar platserna. Detta är exempel på arbete där den studerande i enlighet med modulens mål beskriver sina iakttagelser och tankar om miljöer, produkter och tjänster med hjälp av bilder.

I samband med studier av fenomen i det gemensamma stadsrummet undersöker och tolkar den studerande den byggda miljön med tanke på samhällsutvecklingen, rättigheter och en hållbar framtid. Det offentliga stadsrummet tillhör i princip alla. I praktiken är stadsrummet ändå fyllt av mindre och större strukturer, som styr och begränsar människors rörelser och vistelse (ibland talar man om exkluderande design eller fientlig arkitektur). Man kan studera den egna stadens eller närmiljöns designlösningar tillsammans med de studerande även ur detta perspektiv.

Till modulens centrala innehåll hör påverkan och deltagande med hjälp av bildkonst och annan visuell kultur. Man kan närma sig närmiljön och stadsrummet ur detta perspektiv. Exempelvis artivism är aktivism med hjälp av konst, där man strävar efter konkreta mål med hjälp av kreativa taktiker. Interventioner är konstnärliga ingripanden, där man stör vardagen genom små, ofta humoristiska gester och handlingar. Deras syfte är att väcka känslor och fascination samt förändra tänkandet. Exempelvis bildkonstnärerna Pilvi Takala (f. 1981) och Otto Karvonen (f. 1975) använder intervention i sin konst. Artivism och interventioner är delvis överlappande fenomen.

Man kan genomföra artivistiska verk eller interventioner i par eller grupper, om det är möjligt och om man kan utreda och skaffa de tillstånd som behövs i förväg. Planeringsarbetet kan inledas med reflektioner kring om det är fråga om ett ställningstagande till någon aktuell samhällelig fråga eller exempelvis en uppmaning till betraktaren att se noggrannare på miljön. Ska verket vara en stor gest eller en liten kommentar som bara den skarpögda lägger märke till? Ska det kanske involvera andra människor? Det perspektiv som valts för verket kan åskådliggöras exempelvis med en prototyp eller en illustration, som man kan rita, måla, fotografera eller skapa digitalt. 

Till KO2-modulens innehåll hör elevernas egna bilder och bildkulturer som de själva deltar i. I KO2-modulen avser egna bilder inte endast bilder som de studerande skapat själva, utan även bildkulturer som är viktiga för dem och de bilder som ingår där, exempelvis formgivning och planering som står dem nära, visualitet i spel samt subkulturers visuella språk. Även när man använder sig av egna bilder är målet att man ska lära sig nytt och studera även de studerandes egna bildkulturer ur ett utforskande perspektiv.

Till modulens innehåll hör också att studera de studerandes egna bilder i förhållande till bilder och annan visuell kultur i omgivningen. Gatukonst lämpar sig väl för dessa innehållsområden. Man kan skapa gatukonst genom att bekanta sig med graffiti, använda dess traditionella uttryckssätt och inspireras av dem, eller genom att skapa gatukonst genom bildkonstens metoder samt studera och behandla bildkulturer som står en själv nära.

Att skapa gatukonst och graffiti exempelvis genom att spraymåla på skivor upplevs ofta som meningsfullt och fascinerande, men i vissa situationer kan det vara dyrt och opraktiskt. Med enkla schabloner och sprayflaskor med bärsaft med kraftig färg kan man skapa ekologisk graffiti. På så sätt kan man skapa ett mer ekologiskt platsbundet konstverk i graffitianda eller pigga upp skolans miljö. I ekologisk graffiti fungerar det bra med förenklade och upprepade bilder. När man planerar gatukonst måste man komma ihåg att ta reda på vilka tillstånd som behövs, även för tillfälliga verk.

I målen för KO2-modulen nämns att den studerande ska undersöka kopplingarna mellan miljöns bilder och sina egna bilder, konsten och kulturarvet. Planeringen och genomförandet av ett gatukonstverk kan handla om att undersöka miljön och kulturarvet, inspireras av egna bilder samt tänka långsiktigt och fenomenorienterat. Det är lätt att hitta exempel på platsbundenhet och historiska referenser i gatukonst, men å andra sidan är det också naturligt att använda visuellt språk från bildkulturer som står de studerande nära. Gatukonstens utgångspunkter är att ta ställning och studera samhället, och arbetet är därför lätt att koppla till andra fenomen som man behandlar, som är aktuella eller står en nära.