Pilotprojekt i grundskolor om demokrati- och människorättsfostran

Pilotprojekt för demokrati- och människorättsfostran i grundskolor läsåret 2022–2023

I publikationen om pilotprojektet i grundskolor om demokrati- och människorättsfostran presenteras goda och fungerande tillvägagångssätt inom projektet. Projektet samordnades av Utbildningsstyrelsen och genomfördes läsåret 2022–2023. Pilotprojektet som implementerade statsminister Sanna Marins regerings demokratiprogram 2025 finansierades av programmet Utbildning för alla och den nationella barnstrategin.
 
Nio utbildningsanordnare i olika delar av landet som beviljats statsunderstöd lyfter fram de bästa erfarenheterna under läsåret. I artiklarna beskrivs processen för genomförandet av verksamheten och vad man har lärt sig inom ramen för projektet. I publikationen ingår även artiklar författade av sakkunniga i demokrati- och människorättsfostran vid universitet samt föreningar och organisationer som samarbetat i praktiken med skolorna som deltog i pilotprojektet.

Vi hoppas att publikationen ska inspirera läsarna till arbete för att främja delaktighet och demokrati- och människorättsfostran i den egna skolan på olika sätt.

DIOK-projekten hittade kontakter och utvecklingsområden på böljan den blå

Representanterna för projekten inom demokrati- och människorättsfostran möttes i glad samvaro i grå november. Ett två dagar långt arbetsseminarium för DIOK-projekten genomfördes på en kryssning till Stockholm.

Det finns inte vi och de - det finns bara vi

Under arbetsseminariet 15.–17.11.2022 presenterades verksamhetsmodeller, principer och utvecklingsområden i anknytning till demokrati- och människorättsfostran. DIOK-pilotskolorna hade möjlighet at vidaretuveckla sina egna projekt och fick nya idéer i arbetet. 

I de inlägg som hölls av sakkunniga efter presentationen av nuläget för projekten hördes professor Matti Rautiainen från Jyväskylä universitet och rektor i Saunalahden koulu i Esbo Hanna Sarakorpi. Tillsammans med deltagarna diskuterade Matti Rautiainen om hur tid och plats är konkreta förutsättningar och en möjlighet för utvecklingen av en verksamhetskultur som präglas av delaktighet. Hanna Sarakorpi redogjorde för sin del för praktiska metoder i skolan för att leda en verksamhetskultur som skapar delaktighet och gemenskap. Sarakorpi höjde atmosfären med sammanfattningen Det finns inte vi och de - det finns bara vi. 

Under seminariets första dag presenterades även olika aktiviteter och arbetsmetoder. Mikko Tujula som är riksdagens specialist på demokratifostran berättade om arbetet i riksdagens arbetsgrupp för demokrati för att främja elevernas demokratiska färdigheter; riksdagsbibliotekets materialpaket, skolbesök (även på distans) och Ungdomsparlamentet och dess plenum. Eeva-Liisa Tilkanen som är verksamhetsledare vid Nuorten Suomi presenterade hur de ungas kompetenser och röst ges möjlighet att komma fram under temadagen Vaikuta.  Specialsakkunnig vid Utvecklingscentralen Lärorik Tiina Karhuvirta presenterade tjänster som erbjuds vid centralen, så som modeller för dialog och talmannens frågestund under Ungdomsparlamentet. Sakkunnig Iida Laurila från Allians rf presenterade ungdomsvalet och arbetet och fostran för att ge de unga möjligheter att delta och påverka.   

”DIOK goes Stockholm” – konstruktivt samarbete i Stockholm

Under seminariets andra dag diskuterade pilotskolorna i grupper om gemensamma gränssnitt i sina projekt och andra erfarenheter man tills vidare gjort inom projekten. Resultaten av diskussionerna presenterades för alla seminariedeltagare senare under eftermiddagen. 

Grupperna hittade många styrkor i sina arbeten med att genomföra projekten; lärarstuderande är en tillgång i projekten och har gett de studerande själva erfarenheter i deras kompetens, demokrati- och människorättsfostran stärker traditionen med flexibilitet i arbetet som lärare och barnen och de unga har visat sig vara duktigare i utvecklingsarbetet med att skapa verksamhetskulturen än vad lärarna hade förväntat sig.

Men det finns även utmaningar i arbetet: Hur kan man få tidtabeller att fungera då lärarna redan nu behövs i många olika uppgifter? Hur pass mycket förbinder man sig till att stärka den mångsidiga kompetensen? Vilken bild ger media och kommunikation av den grundläggande utbildningens högre årskurser och hur påverkar det intresset för samarbete hos olika samarbetspartners?

Den största frågan hos representanterna för de olika projekten var den samma som ledarna för arbetsseminariet lyfte fram: Hur kan resultaten och verksamhetsmodellerna som tas fram i projekten på riktigt bli en bestående del av verksamheten i skolan varje läsår?

Karlebys och Sibbos grupp hade svaret: verksamhetsmodellerna etableras endast då de görs till en del av strukturen för skolans arbete. Det är möjligt bland annat med hjälp av praktiska små och vardagliga medel och metoder. Flera av deltagarna upplevde att de under arbetsseminariet också fått idéer för just sådana medel och metoder. Projekten planerade vidare för gemensamma träffar både för lärare och för elever. Planer finns även för att ge eleverna större ansvar i att främja utvecklingsarbetet inom projekten, till exempel inom arbete med information och i att planera logon för projekt. 

 Väl tillbaka i hamn i Finland riktade DIOK-projekten in sig på sina egna projekt och förbereder nu nästa uppgift: att skriftligt redogöra för sin egen DIOK-projektresa för vårens gemensamma DIOK-publikation.

Novemberseminariet var till alla delar lyckat, inte minst för att det fick projekten att komma samman i hjärtliga möten där idéerna och samarbetet verkligen spirar.

Representanter för de pilotskolor som beviljats understöd för sina projekt samlades på Utbildningsstyrelsen 6.6.2022 för att träffas och bekanta sig med varandras projektplaner. Under seminariet fick deltagarna höra inlägg av olika sakkunniga och medborgarorganisationer om pågående arbete och aktuella frågor i anknytning till demokrati- och människorättsfostran. Därefter utvecklades pilotprojektenas egna planer vidare.  

Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä öppnade seminariet med att påminna om att vikten av att utveckla gemenskapen i skolor och läroanstalter nu är ännu viktigare än tidigare. Efter en kort presentation av deltagarna höll enhetschef vid justitieministeriet Niklas Wilhelmsson ett inlägg och projektchefen för den nationella barnstrategin Johanna Laisaari redogjorde för centrala mål i arbetet med barnstrategin. Därefter presenterade Utbildningsstyrelsens undervisningsråd Kristina Kaihari och projektets specialsakkunniga Tiina Kärkkäinen bakgrunden till och målen för pilotprojektet.

Utöver stöd från Utbildningsstyrelsen får pilotskolorna stöd i utvecklingsarbetet av universitetens lärarutbildningsinstitutioner och pedagogiska fakulteter.  Under det inledande seminariet höll Tuija Kasa från Helsingfors universitet och Matti Rautiainen från Jyväskylä universitet presentationer kring temat demokrati- och människorättsfostran. 

Eftermiddagen var reserverad för att nätverka och för att presentera och vidareutveckla de egna projekten. Universitetens och medborgarorganisationernas representanter bistod vid smågruppsarbetet.  Deltagarna i seminariet var glada över att evenemanget erbjöd aktuell information om demokrati- och människorättsfostran och samarbete med arrangörerna, lärarutbildningsinstitutionerna och de olika medborgarorganisationerna inom projektet.