Högskolesamarbete kan vara till exempel
- kurser som genomförs i samarbete
- projekt
- evenemang
- temadagar
- besök som omfattar aktiviteter
- gäster (högskolelärare, studerande, alumner), antingen på plats i skolan eller med digtala förbindelser)
- skuggning av studerande
- nätbaserade studier.
Bland annat inom projektet Korkeakouluyhteistyömallin luominen Helsinkiin har man observerat att högskolesamarbetet fungerar bäst då man tar i beaktande de gymnasiestuderandes olika behov och mål. Lätta samarbetsformer, såsom besök, skuggning och gäster är särskilt viktiga för de gymnasiestuderande som inte har en tydlig uppfattning om vad de vill fortsätta med efter gymnasiet. Djupare samarbetsformer såsom kurser som genomförs i samarbete samt högskolornas öppna kurser är bra för studerande som redan vet vilka områden de är intresserade av.
Det är viktigt att lärarna uppdaterar sina kunskaper om högskolorna (både universitet och yrkeshögskolor). De bör också få stöd med att bilda samarbetsnärverk. I högskolesamarbetet lönar det sig också att utnyttja de strukturer som redan finns och sträva efter att finna sådana samarbetsformer som bägge parter har nytta av. Det lönar sig inte att skapa nya, komplicerade strukturer som kräver väldigt mycket arbete.
För att samarbetet ska bli en bestående del av både gymnasiernas och högskolornas vardag och verksamhet är det viktigt att man skapar modeller för samarbetet och koordinerar det samt kontinuerligt utvecklar olika strukturer som samarbetet förutsätter.