I målen M6–M9 för undervisningen i huslig ekonomi sammanfattas sammanflätningen av den materiella och mänskliga verksamhet som hör till undervisningen i huslig ekonomi i olika uppgifter och funktioner inom huslig ekonomi samt hur verksamhetens resultat ingår i själva verksamheten.
När man bedömer elevens samarbets- och interaktionsfärdigheter under lektionerna i huslig ekonomi är det mycket viktigt att skilja mellan denna bedömning och bedömningen av uppförandet samt att fokusera bedömningen på lärandet och kunnandet i undervisningssituationerna i huslig ekonomi.

Författaren är FD Katriina Sulonen
Eleverna arbetar vid en dator.
Foto: Satu Haavisto

De faktorer och funktioner som anknyter till samarbete och interaktion kan också beskrivas med begreppen ansvar, gemensamma överenskommelser och värdeval, och temahelheter och element som anknyter till dessa finns i synnerhet i målen M6–M9.  Ansvar, gemensamma överenskommelser och värdeval kan vidare sammanfattas i tre teser, som lyfter fram ansvarsfullhet, övergripande rationalitet och kommunikativ interaktion.

Ansvarsbegreppet ingår i målet M6 för undervisningen i huslig ekonomi: handleda eleven att träna att lyssna samt diskutera och argumentera på ett konstruktivt sätt när hen planerar och genomför uppgifter. Med ansvar avses under lektionerna i huslig ekonomi ansvar för det egna arbetet och att ta hänsyn till andra samt att göra saker tillsammans. Ansvar för sig själv, andra och sin omgivning är ingenting som man lär sig på ett ögonblick. Undervisningen i huslig ekonomi är en miljö där ansvaret väcks och därifrån ansvarstänkandet kan sprida sig till andra läroämnen och aktiviteter. När eleven tar ansvar för sin egen andel i lärandeprocessen, tar hen också ansvar för hela gruppens framgång. Utvidgning av begreppet ansvar från individens agerande till andra och till omgivningen visar att eleven har vuxit ifrån ett själviskt sätt att agera mot sätt som i högre grad tar hänsyn till andra. Till begreppet ansvar kan man i vissa situationer även koppla perspektiv kring överföring av och värnande om kulturarvet. Exempelvis undervisningsmål M7 och M9 har beröringspunkter med detta, och detsamma gäller beskrivningarna av kunnandet för olika vitsord för dessa mål. 

Gemensamma överenskommelser och regler förverkligas i M8: handleda eleven att arbeta självständigt och i grupp och att komma överens om fördelningen av arbetsuppgifter och tidsanvändningen. Gemensamma överenskommelser och regler är en grund för en fungerande interaktion i klassen, som främjar individens och gruppens välbefinnande. De ovan nämnda sakerna måste läras ut och studeras, och man måste ge dem tid. Den tid som satsas på detta återbetalar sig mångfalt genom att eleverna arbetar självständigt och ansvarsfullt.  Efterlevnaden av gemensamma överenskommelser, i synnerhet i början av undervisningen i huslig ekonomi i årskurs 7, har stor betydelse för utvecklingen av samarbets- och kommunikationsfärdigheter samt för bedömningen av dem. De gemensamma överenskommelserna ska vara i harmoni med elevernas verksamhet vid tidpunkten i fråga och variera enligt färdigheterna, kunskaperna och åldern.  Efterlevnaden av gemensamma överenskommelser stärker den husliga ekonomins ställning i skolan som en plats där eleverna får öva på sina sociala färdigheter.

Värdeval gäller målet M9: uppmuntra eleven att handla enligt goda seder i samspel med andra och att fundera över hur det egna uppförandet påverkar arbetet i gruppen och gemenskapen. Betydelsen av värdeval, uppskattning och goda seder godtas allmänt som en viktig del av undervisningen, men att peka ut dem i läroplanen är krävande, liksom att bedöma dem. Om man i undervisningen betonar kunnande i tekniska färdigheter, förmedlas till eleverna en känsla av att de har en central ställning i undervisningen och kompetensen. Om läraren i stället lyfter fram ansvarskänsla, att ta hand om andra och att hålla fast vid överenskommelser som centrala i sin undervisning, speglas detta också i hur man värderar lärandet och kompetensen. Förenklat kan man säga att verksamheten inte fungerar om man inte tar hänsyn till alla aktörer under lektionerna.

Samarbets- och kommunikationsfärdigheter hör till kärnverksamheten inom huslig ekonomi. Därför hör de också till kärnverksamheten i undervisningen i huslig ekonomi, vars inverkan sträcker sig ut i samhället. I undervisningen i huslig ekonomi är det bra att reflektera över att när läraren utvidgar sitt verksamhetsområde från klassrummet till det omgivande samhället och samtidigt beaktar elevernas individuella behov, syns och förverkligas de saker som läraren värdesätter i undervisningen och bedömningen, och inte bara i planeringen. Undervisningen i och bedömningen av samarbets- och kommunikationsfärdigheterna utgörs av ett fält som inkluderar vardagligt arbete inom huslig ekonomi, inbördes kommunikation och gemensam aktivitet. Undervisning i samarbets- och kommunikationsfärdigheter samt övning i och bedömning av dessa färdigheter är en central förutsättning för att den tekniska, interaktiva och förnyande verksamheten inom huslig ekonomi alla ska ses som lika viktiga, sammanflätade faktorer.

I bedömningen av samarbets- och kommunikationsfärdigheterna framhävs lärarens observationer i undervisnings- och lektionssituationer. Observationerna kompletteras av skriftliga uppgifter och prov, praktiska prov, arbetsstationsprov, prov och uppgifter i grupp, tillämpliga exempeluppgifter. De arbetssätt och metoder som används i bedömningen är alltså likadana som om man skulle bedöma praktiska färdigheter och informationshanteringsfärdigheter. I bedömningen betonas hur eleven

  • samverkar med sina klasskamrater
  • lyckas med att beakta andras åsikter i olika praktiska undervisnings- och lärandesituationer, förhandlingsfärdigheter
  • sköter sina egna och arbetsgruppens lärande- och övningsuppgifter
  • följer överenskommelser och anvisningar

I tabellen riktas bedömningen mot kunnande. På detta sätt vill man framhäva att bedömningen av samarbets- och kommunikationsfärdigheter gäller kunnande på samma sätt som bedömningen av praktiska färdigheter och informationshanteringsfärdigheter gör.

Målen M6–M9 för undervisningen i huslig ekonomi är följande:  

  • M6 handleda eleven att träna att lyssna samt diskutera och argumentera på ett konstruktivt sätt när hen planerar och genomför uppgifter
  • M7 göra eleven uppmärksam på hur vardagen är uppbyggd samt på kulturellt mångskiftande verksamhetsmiljöer och husliga traditioner
  • M8 handleda eleven att arbeta självständigt och i grupp och att komma överens om fördelningen av arbetsuppgifter och tidsanvändningen
  • M9 uppmuntra eleven att handla enligt goda seder i samspel med andra och att fundera över hur det egna uppförandet påverkar arbetet i gruppen och gemenskapen

 

M6 handleda eleven att träna att lyssna samt diskutera och argumentera på ett konstruktivt sätt när hen planerar och genomför uppgifter.

  • Ett exempel är förmåga att förhandla och lyssna samt beakta andras åsikter
 
Vitsord och kriterium Aktivitet under lektionerna Självvärdering Bedömning av kunnandet

5

Eleven deltar sporadiskt eller med stöd av frågor i diskussionen i gemensamma planerings- och arbetssituationer.

 

 Eleven är huvudsakligen tyst och kommenterar inte. Jag berättar åtminstone en egen åsikt Hur främjar elevens frågor planeringen och förverkligandet av arbetsuppgifter

7 

Eleven deltar i diskussionen i gemensamma planerings- och arbetssituationer och försöker lyssna och föra fram sina egna synpunkter.

 

Jag väntar på min tur

Jag kan säga min åsikt utan att höja rösten.

Jag väntar på min tur i diskussioner.

 Förverkligas en lugn lärmiljö? Jag talar vänligt och uppmuntrande med andra. Jag kan komma överens om arbetsfördelningen och tidsanvändningen.

8

Eleven lyssnar på olika synpunkter och uttrycker sina åsikter konstruktivt i gemensamma planerings- och arbetssituationer.

Jag beaktar förändringar i situationer och uppgifter, jag sköter mina uppgifter på eget initiativ, självständigt och flexibelt.

 Jag funderar hemma på hur arbetsfördelningen fungerade.

Jag kan planera en jämlik arbetsfördelning hemma.

9

Eleven deltar aktivt i diskussioner, beaktar olika synpunkter och argumenterar konstruktivt för sina egna åsikter.

Eleven uppmuntrar de andra i gemensamma planerings- och arbetssituationer.

Jag hittar på nya tillvägagångssätt.

Jag skapar nya modeller och överenskommelser innovativt och genom gemensam överenskommelse.

Jag kompromissar och tar ansvar för gemensamt arbete

Hur syntes jämlikhet och en jämlik arbetsfördelning i olika situationer?

Jag hittade på en ny uppgiftsfördelning och löste en konfliktsituation.

 Jag följer givna principer och anvisningar, och tillämpar och kombinerar dem flexibelt enligt situationen.

 

M7 göra eleven uppmärksam på hur vardagen är uppbyggd samt på kulturellt mångskiftande verksamhetsmiljöer och husliga traditioner

  • Som exempel förståelse för att mitt hem och min familj är annorlunda än dina och att hemsysslor kan utföras på olika sätt.  För att vardagen i hemmet ska fungera krävs färdigheter som man lär sig i huslig ekonomi och övar på tillsammans.

M8 handleda eleven att arbeta självständigt och i grupp och att komma överens om fördelningen av arbetsuppgifter och tidsanvändningen

  • Som exempel att samarbeta med olika elever, fördela arbetsuppgifter och följa överenskommelser     
Vitsord Aktivitet under lektionerna Självvärdering Bedömning av kunnandet

5

Eleven övar under individuell handledning på att arbeta självständigt och deltar sporadiskt i gruppens aktiviteter.		 Eleven väljer arbetsuppgifter och riktar inte sitt agerande mot de gemensamma uppgifterna. Framgång i de egna arbetsuppgifterna. Deltagande i gruppens verksamhet.

7

Eleven övar på att arbeta självständigt och att ta ansvar för sitt eget arbete samt deltar i gruppens aktiviteter på överenskommet sätt.		 Jag byter arbetspar på begäran och vid behov.  Jag följer regler och lärarens anvisningar på begäran. Stämningen vid byte av arbetspar och arbete med det nya paret. Jag kan arbeta på ett positivt sätt. Jag utför alla mina uppgifter väl, måttligt väl, dåligt.

8

Eleven arbetar på egen hand och i grupp och strävar efter att arbeta konstruktivt och genom att förhandla om olika arbetsuppgifter.

Eleven vet vad en rättvis arbetsfördelning innebär och kan komma fram till överenskommelser om arbetsfördelning genom att delta i beslutsfattandet.

 Jag tar med en ny medlem i gruppens verksamhet på eget initiativ, jag byter grupp vid behov. Känslor när jag måste göra mer arbete än vanligt (jämlikhet i arbetsfördelningen). Jag godkänner olikheter och omfördelning av arbetsuppgifter. Jag kan arbeta självständigt och som medlem i en grupp.

9

Eleven arbetar självständigt och rättvist och agerar med samarbetsförmåga samt ansvarsfullt i gruppen.		 Jag tillämpar och föreslår nya sätt att arbeta. Jag hjälper andra. Lyckas förändringar, fastän det finns olika åsikter?  Jag förstår betydelsen av beslutsfattande och olika sätt att agera.

 

M9 uppmuntra eleven att handla enligt goda seder i samspel med andra och att fundera över hur det egna uppförandet påverkar arbetet i gruppen och gemenskapen

  • Som exempel bordsskick, som det är motiverat att förklara för eleverna på vad, hur och varför-nivå. Förklaring av dessa olika nivåer och motiveringar till dem är sådant där bedömning av kunnandet även kan göras skriftligt.

 

Tillbaka upp

När man bedömer samarbets- och kommunikationsfärdigheter, både lärande och kunnande, torde det inte vara förnuftigt att se på formativ och summativ bedömning separat. Skillnaden mellan dessa två begrepp kan även förstås med tanke på om man ser bedömningen ur lärarens eller elevens/den studerandes synvinkel. Båda perspektiven behövs, eftersom målen för undervisningen varierar. Oberoende av om det gäller summativ eller formativ bedömning behövs kriterier. Genom bedömningen samlar man information, och slutsatserna bör basera sig på information.

Samma principer behövs när man reflekterar över skillnaderna mellan handledning som anknyter till bedömningen (feed forward) och respons (feedback).  En enkel linjedragning och skillnad är att handledning är förutseende som riktar sig till eleven, medan respons berättar om det lärande som redan skett. För att bedömningen verkligen ska påverka lärandet och stärka kunnandet, behövs just förutseende handledning och vägledning. Kort sagt kan man konstatera att förutseende handledning är effektiv, har positiva effekter på exempelvis gruppdynamiken och kan riktas mycket detaljerat. Handledning strävar också i högre grad än feedback efter att lösa problem.

Här är ett par riktgivande exempel på skillnaderna mellan respons och handledning:

Respons (feedback) Handledning (feed forward)
Ni har fått gruppen att fungera bra. Det verkar som att alla har haft lagom mycket arbete. Skulle ni kanske kunna testa att byta uppgifter oftare? På så sätt får alla öva på olika uppgifter.
Ni lyckades bra med planeringen. I nästa planeringsarbete bör ni tänka på...
Ni har listat tillräckligt många husliga traditioner. Man skulle kunna gruppera traditionerna enligt vilket årtionde de har uppstått...

 

Tillbaka upp

Principerna för bedömningen, även kriterierna för slutbedömningen, ska klargöras omsorgsfullt för eleverna. Berättelser kan vara ett sätt att förklara bedömningen för eleverna.  Berättelser har använts för bedömning av lärande sedan 1990-talet.

Nedanstående berättelser har skrivits av en lärare i grundskolan. De har uppdaterats från 1990-talsversionerna till att motsvara den nuvarande läroplanen, och målet är att med berättelsernas hjälp konstatera elevens agerande under lektionerna i huslig ekonomi. Läraren kan tillsammans med eleverna lyfta fram saker i berättelserna som anknyter till praktiska färdigheter, samarbets- och kommunikationsfärdigheter eller informationshanteringsfärdigheter. Eller behandla bedömningen av alla dessa färdigheter tillsammans.

 

Det var en gång på en lektion i huslig ekonomi

 

TEPA glider in i klassrummet för huslig ekonomi med mobilen i handen, för han är mitt i ett spel och vill inte sluta. Han gräver i väskan: boken verkar han ha glömt hemma, men datorn är med. Tepa lämnar väskan på golvet, för det är så jobbigt att lägga den i ett skåp. Läraren har projicerat lektionens innehåll på tavlan: Efterbehandling av tvätt, strykning, grönsakspurésoppa och smörgås. Hur länge ska vi nu igen hålla på med de där efterbehandlings- och strykningsgrejerna? Jag bryr mig inte om sådant, mamma fixar ju tvätten hos oss, tänker Tepa. Det är så tråkigt att Tepa lägger huvudet på bordet och blundar. Jag önskar att läraren kunde fatta att vi bara skulle kunna laga mat. Vi har ju gjort soppa förut, minns Tepa. Jag kan åtminstone skära grönsaker, om någon annan kokar soppan. Jag kanske kan duka bordet i dag, det är kul, funderar Tepa.  Efter skollunchen kommer man överens om arbetsfördelningen samt börjar laga soppa, stryka tvätt och duka bordet. Samtidigt städar man undan. Tepa har sitt förslag klart: han vill skära grönsaker och duka bordet. De andra går med på det, även om Sane muttrar något om att det borde ha varit hennes tur att duka. Läraren påminner Tepa om att ta på sig förklädet och uppmanar honom att tvätta de jordiga morötterna med en rotfruktsborste innan han skalar dem. Tepa minns inte var rotfruktsborsten är, men lyckligtvis kommer Sane ihåg det. Tepa får skära lök, morötter och kålrot i bitar. När grönsakerna är klara går Tepa till matbordet för att stryka och duka. Skärbrädet, kniven och grönsaksskalen blir kvar på arbetsbänken. Tepa behöver hjälp av läraren med strykningen, men dukningen går bra. Vid matbordet kollar Tepa snabbt några meddelanden som han fått på telefonen. När läraren säger till om det lägger han telefonen i fickan och säger att han bara tog en bild av maten. Efter att de ätit föreslår Iksu att Tepa ska fylla diskmaskinen och torka bort jordstänken från väggen, för Tepa har ännu inte städat alls. Tepa går inte med på det, utan kräver att de andra ska hjälpa till. Jag ska väl inte behöva göra allting här, klagar han. När de tillsammans har fått in kärlen i diskmaskinen, går Tepa för att packa sin väska. Sane och Iksu blir kvar för att rengöra diskhoarna och diskbänken. Tepa tittar efter dem från dörren och undrar varför de dröjer. Jag går nu, säger han.

 

SANE kommer in i klassrummet för huslig ekonomi och stannar en liten stund vid skåpen för att prata med kompisarna. Samtidigt tar hon boken och datorn ur väskan, lägger väskan i ett skåp och tittar på klockan. Oj då, klockan är redan fyra minuter över, dags att gå till platsen, tänker hon. Läraren har projicerat lektionens innehåll på tavlan: Efterbehandling av tvätt, strykning, grönsakspurésoppa och smörgås. Sane minns att de förra gången övade på att använda en tvättmaskin och tittade på en video om det. Då lärde jag mig många nya saker, minns hon. Hemma hos Sane har de inte ett vanligt strykjärn, utan ett ångstrykjärn. Sane undrar vad det är för skillnad mellan ett ångstrykjärn och ett vanligt strykjärn, så hon räcker upp handen och frågar. Läraren visar en bild av ett ångstrykjärn på tavlan och förklarar skillnaderna. Sane ställer upp som mål för sig själv att hon ska lära sig att stryka med strykjärn under lektionen, eftersom hon inte kan öva på det hemma.  Efter skollunchen kommer man överens om arbetsfördelningen samt börjar laga soppa, stryka tvätt och duka bordet. Samtidigt städar man undan. Sane och Iksu diskuterar ivrigt vilka ingredienser de ska välja till grönsakspurésoppan. För Tepa spelar det ingen roll. Sane föreslår att hon kan tvätta och skala potatis och skära den i bitar, koka upp vatten till soppan och sedan stryka och efter det gå tillbaka till matlagningen. Sane hade också velat duka bordet, för det var hennes tur, men hon orkar inte tjafsa om det med Tepa, för han blir lätt arg. Det är mycket lättare att planera och förhandla med Iksu, funderar Sane.  När potatisen är skuren i bitar och vattnet kokar, går Sane för att stryka. Hon kommer ihåg vad de lärde ut i videon om strykning och försöker göra likadant. Ingen köar till strykjärnet, så Sane frågar läraren om hon kan få stryka en duk till. Läraren blir glad över förslaget, för det finns mycket tvätt att stryka. Sane tycker att det är roligt att stryka och lär sig snabbt en bra teknik. När Sane har vikt dukarna går hon tillbaka till matlagningen, som hon kommit överens om med Iksu. Sane märker att Tepa står och pratar med elever i en annan grupp. Han är alltid så lat, tänker hon och sneglar ilsket på Tepa. Iksu berättar för Sane att grönsakerna har kokat i 15 minuter, och går för att stryka. Sane läser receptet på soppan och planerar vad hon ska göra härefter. Sane letar fram kryddor och lägger till dem i soppan. Hon hämtar också färskost i kylskåpet, för det kommer de också snart att behöva. Sane hämtar bröd till alla tre som tagits fram ur frysen, tinar det i mikrovågsugnen och lägger det i brödkorgen. När Iksu kommer tillbaka från strykningen gör de klart soppan tillsammans. Vid matbordet berättar Sane om något roligt som hände under helgen och blir på gott humör när de alla kan prata och skratta tillsammans, också Tepa.

 

IKSU tar av sig jackan och skorna innanför dörren och skyndar sig till klassrummet. Hon lägger boken och datorn på köksön och väskan i ett skåp. Sedan tvättar och torkar hon händerna. Det tog bara två minuter, tänker Iksu nöjt och slår upp kapitlet om ren tvätt i boken. Iksu drar sig till minnes det som de redan lärt sig: hur man sorterar tvätt, symbolerna för skötselanvisningar och hur man tvättar. Jag kan redan det här bra, tänker hon glatt. Jag har gjort två uppgifter från det här kapitlen i min anteckningsbok, i dag hinner jag göra åtminstone en till. Iksu hör läraren uppmana de andra att skynda sig till sina platser, och läser uppgifterna under tiden. Iksu ser att uppgift tre kräver ett besök i närbutiken. Jag går dit på hemvägen och gör uppgiften direkt när jag kommer hem, tänker hon. Läraren har projicerat lektionens innehåll på tavlan: Efterbehandling av tvätt, strykning, grönsakspurésoppa och smörgås. Huslig ekonomi är ett av Iksus favoritämnen. Också i dag ska vi lära oss och göra allt möjligt kul, tänker hon. Läraren berättar om olika alternativ för att torka tvätt. Iksu funderar på hos vem hon sett en sådan där torkställning som man drar ut från väggen. Just det, det var ju hos mormor, som har en ganska liten bostad. De läser också om strykning i boken och tittar på en video om strykning.  Iksu drar sig till minnes hur man reglerar ett strykjärn och häller vatten i det. Hon måste bara kolla med läraren vad det var som händer när man trycker på knapparna. Efter skollunchen kommer man överens om arbetsfördelningen samt börjar laga soppa, stryka tvätt och duka bordet. Samtidigt städar man undan. Sane och Iksu diskuterar ivrigt vilka ingredienser de ska välja till grönsakspurésoppan. Iksu föreslår att man i stället för chili, som anges i receptet, kan lägga i lite sweet chili-sås, så att soppan inte blir för stark. Längst ner på sidan står det att man kan servera grynost med soppan, och Iksu frågar de andra om de vill ha det. Eftersom alla vill ha det ställer Isku fram grynost, liksom margarin och grönsaksbitar som ska serveras till brödet. Iksu börjar skära upp zucchini, som hon har övertalat de andra att prova i soppan. Sedan skär hon upp en purjolök och en vitlök. Iksu hämtar en stavmixer i skåpet under kaffebryggaren. När alla har skurit upp sina grönsaker lägger Iksu dem i det kokande vattnet i rätt ordning enligt hur snabbt de blir klara, som hon lärde sig när de lagade korvsoppa. Iksu håller koll på den kokande soppan, häller lite mer vatten i kastrullen och stryker lite emellan samt ger råd till de andra eleverna. Iksu fyller en kanna med vatten och märker att isbitarna är slut. Hon sätter vatten i frysen för att göra nya isbitar. När Iksu städar i köket ser hon att Tepa har glömt kvar skärbrädet och kniven samt grönsaksskalen på arbetsbänken. Iksu orkar inte säga till om det till Tepa, utan städar undan sakerna samtidigt som hon städar resten av köksön. Iksu fördiskar kärlen som använts och sätter in dem i diskmaskinen. Iksu märker att väggen bakom diskbänken är full av jordstänk. Jaha, Tepa har visst tvättat morötter, tänker hon. Vid bordet önskar Iksu alla en smaklig måltid och fyller vattenglasen. Tepa har redan tallriken full av soppa, och Iksu får bara en liten portion. Nåja, huvudsaken är att jag får smaka. Om det är gott gör jag soppan hemma i morgon, planerar Iksu. När de har städat sitt eget kök och lektionen nästan är slut ser sig Iksu omkring. Isku sätter in några gräddförpackningar som glömts kvar på vagnen i kylskåpet och påminner sina klasskamrater om matteprovet nästa lektion. Nu måste vi gå, säger hon och önskar läraren en bra dag.

Man kan precisera berättelserna exempelvis med följande frågor:

  1. Vilken av personerna i berättelserna påminner mest om dig?
  2. Stryk under de avsnitt i berättelserna där du känner igen sådant som du skulle kunna göra.
  3. Vilket vitsord skulle du ge till
  • Tepa?
  • Sane?
  • Iksu?
Tillbaka upp

Atjonen, P., Laivamaa, H., Levonen, A., Orell, S., Saari, M., Sulonen, K., Tamm, M., Kamppi, P., Rumpu, N., Hietala, R., Immonen, J. 2019. ”Että tietää missä on menossa”. Oppimisen ja osaamisen arviointi perusopetuksessa ja lukiokoulutuksessa. Kansallisen koulutuksen arviointikeskus. Julkaisuja 7:2019.

Haverinen, L.1996. Arjen hallinta kotitalouden toiminnan tavoitteena. Kotitalouden toiminnan filosofista ja teoreettista tarkastelua. Helsingin yliopiston opettajankoulutuslaitos. Tutkimuksia 164.

Sulonen, K. (2004). Opetussuunnitelman uudistamistyö opettajan  ammattillisen kasvun välineenä: kohteena  peruskoulun kotitalouden opetus. Helsinki: Helsingin yliopisto.

Tillbaka upp