Hållbar utveckling definieras på ett antal sätt och definitionerna styr hur hållbar utveckling mäts. Samtidigt styr mätningen våra uppfattningar om vad vi anser att ska ingå i hållbar utveckling. Ett sätt att se på hållbar utveckling är genom FN:s handlingsplan för hållbar utveckling Agenda 2030. Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling, 169 delmål och över 200 indikatorer anger den globala miniminivån för hållbar utveckling som bör uppnås före 2030. I många av målen har det dock gjorts kompromisser, varför Finland och till exempel EU har fastställt sina egna målnivåer i vissa frågor som gäller hållbar utveckling.
Situationen för hållbar utveckling i Finland
- Utbildning och examina
Var befinner sig Finland med hållbar utveckling just nu? Hur går det med genomförandet av Agenda 2030? Innehållet på den här sidan baserar sig i stor utsträckning på Finlands landsrapport om hållbar utveckling från 2020. Uppgifterna kommer dels från de globala målen och indikatorerna för hållbar utveckling, dels även från Finlands egna indikatorer för hållbar utveckling.
Foto:
Hanna Ruusulampi, Opetushallitus
Skribent: projektplanerare Riina Pursiainen, statsrådets kansli
Nedan följer en kort redogörelse av hur långt vi har kommit med de enskilda målen före 2020. Läget bedöms både i ljuset av FN:s officiella indikatorer och med hjälp av Finlands egna indikatorer för hållbar utveckling.
Mål 1. Tack vare en fungerande och omfattande social trygghet förekommer det ingen extrem fattigdom i Finland. Vi måste ändå fortsätta att arbeta för att förbättra ställningen för de fattiga i Finland och i synnerhet måste vi utrota fattigdomen bland äldre och barnfamiljer.
Mål 2. I Finland finns det tillräckligt med mat för alla och undernäring förekommer inte i någon betydande grad. Däremot har vi en utmaning med den ökande övervikten hos både vuxna och barn. Inom jordbruket i Finland lanseras ständigt nya innovationer som kan minska jordbrukets koldioxidavtryck. År 2018 stod jordbruket för ungefär 11 procent av koldioxidavtrycket.
Mål 3. Vår omfattande och universella hälso- och sjukvård ser till förutsättningarna för hälsa för oss alla. Speciellt är hälso- och sjukvården för barn och blivande föräldrar i toppklass globalt sett. Dödliga epidemier, såsom aids och malaria, drabbar inte finländarna i någon stor utsträckning. Däremot ökar förekomsten av sjukdomar med anknytning till levnadsvanorna. Illabefinnande och till och med dödsfall på grund av psykisk ohälsa är också en stor utmaning.
Mål 4. Finlands befolkning är bland de högst utbildade i världen tack vare den avgiftsfria och jämlika utbildningen. Finländarnas läskunnighet är i toppklass i internationella jämförelser, men under de senaste åren har utvecklingen vänt.
Mål 5. Finland är känt som ett mönsterland för jämlikhet, men på jämställdhet mellan könen är vi dåliga. Finland det näst farligaste landet inom EU för kvinnor och orsaken till detta är våld i nära relationer. Finland rankas högt i jämförelsen av kvinnornas andel i det politiska beslutsfattandet, men i det ekonomiska beslutsfattandet är männen fortfarande överrepresenterade.
Mål 6. Finland hade nått målet för rent dricksvatten och sanitet redan innan Agenda 2030 trädde i kraft och situationen gällande detta har hållit sig stabil. För att våra vattenreserver ska hålla sig på en god nivå även i fortsättningen och för att vi inte ska förorena våra vattendrag måste vi fästa uppmärksamhet vid vår användning av vatten och minska föroreningarna.
Mål 7. Tillgången på energi och energieffektiviteten är på en utmärkt nivå i Finland. I fråga om den totala energiförbrukningen ligger vi däremot inte lika bra till: år 2018 förbrukade vi 1,38 miljoner terawattimmar energi. Därför måste vi även minska vår energiförbrukning, inte bara effektivisera den. Förnybara energikällor och användningen av dem har ökat varje år.
Mål 8. Målet att garantera anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt omfattar såväl en högre sysselsättningsgrad och åtgärder för att få ekonomin att växa som trygga arbetsuppgifter och en lön som man kan leva på. I dessa frågor är situationen tämligen neutral i Finland. Vår sysselsättningsgrad är rimlig, men i synnerhet partiellt arbetsföra personer har svårigheter att hitta sysselsättning. Arbetstagarna skyddas och fackföreningarna har ett starkt inflytande.
Mål 9. De ekonomiska satsningarna på forskning och vetenskap minskade under en lång tid. Nu har detta dock vänt och stöd ges speciellt till innovationer som bidrar till kolneutralitet och cirkulär ekonomi. Vår ekonomi tar fortfarande stöd av den gamla industrin som förbrukar stora mängder naturresurser.
Mål 10. Finländarnas inkomstskillnader har ökat och de som tjänar minst har fått det sämre ställt. Allt fler är i behov av utkomststöd och stödet utbetalas under allt längre perioder. Finland arbetar för att minska ojämlikheten mellan folk bland annat genom att stödja utvecklingsländerna i internationella förhandlingar och förbättra invandrarnas ställning.
Mål 11. De finländska städerna och kommunerna är trygga och fungerande och 94 procent av invånarna i städerna har möjlighet att använda kollektivtrafik. Vi har lyckats minska bostadslösheten avsevärt. På grund av de långa avstånden är utmaningen för Finlands del att säkerställa möjligheterna till ett tryggt och hållbart liv i glesbygderna.
Mål 12. Hållbara konsumtions- och produktionssätt är en svag punkt för såväl Finland som de andra nordiska länderna och alla andra rika, industrialiserade länder. Största delen av de varor som vi konsumerar produceras utanför Finlands gränser. Att finländarna producerar mer än fyra gånger mer avfall jämfört med de andra EU-länderna berättar också en del om situationen. Också vårt matsvinn är stort: år 2019 slängde vi 400 miljoner kg mat i soporna!
Mål 13. Åtgärderna för att bekämpa klimatförändringen framskrider för långsamt. Finlands koldioxidutsläpp har till och med ökat under de senaste åren. Likaså har våra kolsänkor minskat. Utöver utsläppen i vårt eget land måste vi beakta de utsläpp som vår verksamhet orsakar utanför landets gränser. Även om vårt läge skyddar oss mot de värsta extrema väderfenomen till följd av klimatförändringen, tar i synnerhet naturen och näringarna i Lappland avsevärd skada av klimatförändringen.
Mål 14. Östersjöns tillstånd är fortfarande dåligt. Orsakerna till att havet inte mår bra är delvis dess lilla storlek och utsträckta kustområden, men den största orsaken är ändå det som sker på land, till exempel avloppsvatten och näringsämnen från jordbruket samt den övergödning som de orsakar. Havens dåliga tillstånd återspeglas också i fiskbestånden och dessutom försämras till exempel vandringsfiskarnas levnadsförhållanden av olika slags dammar och andra förändringar orsakade av människan.
Mål 15. Finland har inte lyckats stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden. Tvärtom har antalet utrotningshotade arter ökat under de senaste åren hos oss. Orsakerna till detta är många: klimatförändringen, förändringar orsakade av den bebyggda miljön, minskningen av arternas habitat eller att dessa rentav utplånas samt en slags ond spiral, där minskningen av en art också leder till att andra arter minskar.
Mål 16. Vår rättsstatsprincip skyddar såväl brottsoffren som de som anklagas för eller har gjort sig skyldiga till brott. Under de senaste åren har vårt rättssystem haft särskilda utmaningar med nya brott som äger rum på internet, hatretorik och gängvåld. I internationella mätningar är Finland ett mycket icke-korrumperat land och vår press är en av de friaste i världen.
Mål 17. Internationellt samarbete är en förutsättning för att vartenda mål för hållbar utveckling ska kunna uppnås globalt. Finland har inte lyckats öka landets officiella finansiering av utvecklingssamarbetet till 0,7 procent av bruttonationalprodukten, vilket FN rekommenderar. Inte heller uppfylls kravet att allokera 0,2 procent av utvecklingsfinansieringen till de fattigaste länderna. Finlands utrikespolitik, handelspolitik och utvecklingssamarbete är beroende av att målen för hållbar utveckling uppnås.