Enligt 11 § i förordningen om grundläggande utbildning kan eleverna studera enligt ett eget studieprogram i stället för enligt en lärokurs som är indelad i årskurser. Det här innebär att studierna för elever som flyttar eller återvänder till Finland kan ordnas mera flexibelt. Studier enligt ett eget studieprogram möjliggör att eleven genomför studierna i studiehelheterna som anges i läroplanen, utgående från de fastställda målen och innehållen för de olika läroämnena. Det viktigaste vid studier enligt ett eget studieprogram är att möjliggöra elevens studier i de läroämnen som är gemensamma för alla.
Skolgången för elever i den grundläggande utbildningen som flyttar eller återvänder till Finland
Då barnets familj har för avsikt att flytta eller återvända till Finland, är det skäl att så fort som möjligt kontakta skolväsendet i den kommun där familjen kommer att bo eller rektorn i den skola där barnet ska gå. Det är möjligt att barnet inte återvänder till den skola där hen varit elev före flytten utomlands. Om eleven har avgått från skolan före flytten ska vårdnadshavaren anhålla om en skolplats i den kommun där familjen kommer att bo. Tiden utomlands och skolgången i ett annat land bör ses som en resurs för elevens del och som någonting som berikar livet.
I kommunen kan det finnas skolor som erbjuder undervisning på två språk eller undervisning helt och hållet på engelska. Utbildningsväsendet i kommunen ger information om vilka språk man kan studera i skolorna samt om undervisning för att upprätthålla språkkunskaper som inhämtats utomlands erbjuds.
Det är bra om rektorn och lärarna som undervisar barnet diskuterar med eleven och vårdnadshavarna om elevens studier utomlands, hens språkkunskaper och eventuella individuella behov när det kommer till undervisningen efter en flytt från utlandet. Nivån på de kunskaper och färdigheter eleven inhämtat utomlands kartläggs genom samtal med eleven och föräldrarna och vid behov också genom prov och andra prestationer. Det är bra om vårdnadshavarna har med sig de betyg som eleven fått utomlands, liksom övrigt material som anknyter till studierna. Vitsorden i utländska betyg är inte direkt jämförbara med vitsorden i finländska betyg, eftersom undervisningens mål, innehåll och omfattning samt bedömningspraxis för lärokurserna i olika läroämnen avviker från motsvarande i Finland.
Elever som flyttar eller återvänder till Finland placeras ofta i den årskurs som motsvarar deras ålder. Nivån för elevens kunnande i förhållande till målen för årskursen kan variera beroende på läroämnet. I vissa läroämnen kan eleven ha kommit längre än årskursen i fråga och i andra ännu inte uppnått målen för årskursen. På grund av elevens tidigare utbildning och tidpunkten för flytten till Finland kan det hända att eleven inte tidigare har studerat alla läroämnen inom den grundläggande utbildningen, såsom konst- och färdighetsämnen.
Eleven har rätt till stöd för lärandet. Elevens behov av handledning och stöd för studierna varierar. Stödåtgärder och särskilda undervisningsarrangemang planeras individuellt och vid behov kan också en plan för elevens lärande uppgöras.
Elevens kulturella och språkliga bakgrund ses som en resurs för lärandet, formandet av den egna identiteten och den kulturella mångfalden inom skolgemenskapen.
Den grundläggande utbildningens lärokurs eller en del av den kan avläggas enligt särskild examen, om vilken föreskrivs i lagen och förordningen om grundläggande utbildning. En elev som deltar i särskild examen ska visa att hens kunskaper och färdigheter motsvarar kunskaperna och färdigheterna i de olika läroämnena enligt den grundläggande utbildningens allmänna lärokurs. Studier enligt ett eget studieprogram kan i praktiken stärka elevens förutsättningar för att delta i särskild examen, vilket innebär bättre förutsättningar för att avlägga hela lärokursen i den grundläggande utbildningen.
När en elev avlägger hela lärokursen i den grundläggande utbildningen eller en del av lärokursen som särskild examen, kan man även utnyttja möjligheterna till differentiering i undervisningen. Om en elev till exempel avlägger ett konst- eller färdighetsämne som särskild examen, är det vara möjligt att differentiera undervisningen i samband med valfria timmar i konst - och färdighetsämnen eller vid sidan av studier i ett valfritt fördjupande ämne i läroämnet i fråga.
Utbildningsanordnarna kan under vissa förutsättningar få extra statsunderstöd för att ordna undervisning som syftar till att upprätthålla språkkunskaper som finländska elever inhämtat utomlands. Sådan undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen ordnas vanligtvis två timmar per vecka. Undervisningen sker i allmänhet i samma grupp som undervisning i elevens eget modersmål för elever med främmande modersmål.
Det kan även vara möjligt för en elev som flyttat eller återvänt till Finland att söka sig till en skola i boendekommunen som erbjuder undervisning på två språk eller undervisning på engelska. Undervisningen kan genomföras som omfattande undervisning på två språk, som kan indelas i tidigt fullständigt språkbad i de inhemska språken och annan omfattande undervisning på två språk. Den kan också ges som mindre omfattande undervisning på två språk, som går under benämningen språkberikad undervisning.
Läropliktiga barn ska enligt lagen om grundläggande utbildning delta i grundläggande utbildning som ordnas enligt lärokursen för den grundläggande utbildningen eller på annat sätt förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. I stället för att delta i den grundläggande utbildningen som ordnas kan kunskaper och färdigheter motsvarande den grundläggande utbildningens lärokurs inhämtas i hemundervisning.
Enligt lagen om grundläggande utbildning har eleven har rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för lärande och skolgång under hela den grundläggande utbildningen genast när behov uppstår. Stödåtgärder och särskilda undervisningsarrangemang planeras individuellt. Stödet för lärande och skolgång delas in i tre nivåer: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Utmaningar i anslutning till elevens studier kan förebyggas och elevens lärande kan stödas genom att differentiera undervisningen på olika sätt och med stödformer som anges i lagen om grundläggande utbildning. Det är även möjligt att fastställa särskilt prioriterade områden för eleven i ett visst läroämne som en del av det intensifierade stödet. Eleven kan koncentrera sig på de centrala innehållen i studierna i läroämnet i fråga. I detta fall studerar eleven fortfarande läroämnet enligt de allmänna målen och prestationen bedöms i relation till den allmänna lärokursen.
Om det trots stödet inte är möjligt för eleven att nå målen för det centrala innehållet med godkänt resultat, kan lärokursen i läroämnet individualiseras. Till exempel elevens språkliga och kulturella bakgrund, frånvaro, brist på motivation, bristfällig studieteknik eller utmaningar med anknytning till beteendet kan inte i sig vara anledningen till att lärokursen individualiseras, utan eleven ska erbjudas stöd för detta.
18 § i lagen om grundläggande utbildning ger också möjlighet till flexibilitet då studierna under vissa omständigheter delvis kan ordnas på annat sätt genom särskilda undervisningsarrangemang.
Undervisningen kan ordnas på annat sätt om eleven till någon del redan anses ha de kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. En elev kan till exempel flyttas upp över en årskurs, om det konstateras att hen redan behärskar innehållet i samtliga lärokurser i den egna årskursen.
De särskilda arrangemangen kan också beröra ett enskilt läroämne. Om en elev som flyttar eller återvänder till Finland till exempel behärskar lärokursen i ett främmande språk som ingår i läroplanen, kan eleven påvisa detta genom olika muntliga och skriftliga prestationer. Tiden som på det viset frigörs kan eleven exempelvis utnyttja för studier i ett sådant ämne, där hen behöver förkovra sina kunskaper och färdigheter, eller som hen inte har studerat tidigare.
Studierna kan delvis ordnas på annat sätt också i det fall, då det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del skulle vara oskäligt att eleven genomgår den grundläggande utbildningens lärokurs. Det kan bli aktuellt att befria en elev som flyttar eller återvänder till Finland från studier i något läroämne till exempel om hen anländer till Finland i slutskedet av den grundläggande utbildningen och något läroämne som ingår i den grundläggande utbildningen i Finland inte ingått i studierna utomlands.
Om det trots intensifierat stöd inte är möjligt för en elev att nå målen för det centrala innehållen med godkänt resultat, kan lärokursen i läroämnet individualiseras. För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas utarbetas för eleven (IP). Individualisering av lärokursen i läroämnet är alltid det primära alternativet framom befrielse från att avlägga lärokursen. Det ska finnas särskilt vägande skäl för befrielse från att avlägga lärokursen och bedömningen ska göras individuellt för varje elev. Om befrielse från studier i ett läroämne fattas ett förvaltningsbeslut i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning.
Att en elev blir befriad från studier i något läroämne betyder inte att behörigheten för fortsatta studier försvinner, men inom vissa områden eller i vissa fall kan elevens möjligheter till fortsatta studier begränsas. Därför är det viktigt att ett sådant beslut noga övervägs i samråd med vårdnadshavaren och eleven.
Lärandet och kunnandet hos en elev som flyttar eller återvänder till Finland bedöms enligt samma riktlinjer som bedömningen av övriga elever.
I bedömningen av elever med invandrarbakgrund och elever med ett främmande språk som modersmål ska elevens kunskaper i skolans undervisningsspråk och språkkunskaper inom vetenskapsområdet i läroämnet som är mål för bedömningen beaktas. Verbala omdömen kan också, utom vid slutbedömningen, användas vid bedömningen av elever vars modersmål är något annat undervisningsspråket.
Verbala omdömen eller siffervitsord används för den individualiserade lärokursen enligt utbildningsanordnarens beslut.
Riktlinjerna för bedömningen av elevernas lärande och kunnande preciseras i ändringarna i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 som trädde i kraft 1.8.2020.
Slutbedömningen utgår från bedömningskriterierna och kunskapskraven för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen som trädde i kraft 1.8.2021. Vid slutbedömning ska alla elever, såväl elever som flyttar till Finland och elever som återvänder till Finland, ges ett siffervitsord i alla de gemensamma läroämnena, även i samtliga konst- och färdighetsämnen (musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi). Kunskapskraven för slutbedömningen definierar vilken kunskapsnivå som krävs i respektive läroämne för siffervitsorden 5, 7, 8 och 9.
Efter att ha fullgjort den grundläggande utbildningens lärokurs ska läropliktiga söka till andra stadiets utbildning eller till annan utbildning efter den grundläggande utbildningen. Ansökan utbildning efter den grundläggande utbildningen sker via gemensam ansökan till yrkesutbildning eller gymnasieutbildning eller genom ansökan till handledande utbildning. Till följd av den utvidgade läroplikten ändrades förfaringssätten för ansökan till utbildning efter den grundläggande utbildningen från och med 1.8.2022. Tilläggsuppgifter om utbildningsutbud, antagningsgrunder och ansökningsanvisningar finns på Studieinfo.
En elev med examensbetyg från utlandet kan antas till yrkesutbildning eller gymnasieutbildning genom antagning enligt prövning. Förutom att fylla i den gemensamma ansökan ska den sökande dessutom skicka de betyg som nämns på ansökningsblanketten direkt till de läroanstalter hen söker till. Vid antagning som grundar sig på utbildningsanordnarens prövning beaktar utbildningsanordnaren vid behandlingen av ansökningarna den sökandes motiveringar, utbildningsbehov och förutsättningar för att klara av studierna och före beslutet fattas.
Du kan vända dig med frågor till utbildning [at] oph.fi (utbildning[at]oph[dot]fi) .