Utgångspunkten för planeringen av lärandeuppgifterna finns i målen för undervisningen, som man försöker uppnå genom lärandeuppgiften. Målen för undervisningen styr valet av de centrala innehållsområden som inkluderas i lärandeuppgiften. Slutligen bedöms kunnandet utifrån kunskapskraven för de olika vitsorden enligt de föremål för bedömningen som härletts från målen för undervisningen.
Läraren börjar med att göra val i förhållande till undervisningens mål och de centrala innehållsområden som anknyter till dem, vilket styr bedömningen mot vissa föremål för bedömningen i enlighet med ifrågavarande mål. Allt behöver inte läras ut och bedömas i varje lärandeuppgift, utan målen för undervisningen, de centrala innehållsområdena och föremålen för bedömningen kan variera mellan olika uppgifter, vilket också är ändamålsenligt. Det Det är bra om lärandeuppgiften har ett samband med läroplanens mål för undervisningen, innehållsområden och föremålen för bedömningen. I valen bör man tänka på att eleven ska kunna visa sitt kunnande inom såväl färdighetsmässiga som kunskapsmässiga och affektiva (känslobaserade) kompetensområden.
Man bör avgränsa lärandeuppgifterna till meningsfulla helheter utifrån elevernas ålder. Man kan exempelvis begränsa omfattningen på uppgiften eller det eleverna ska lära sig, materialen och verktygen eller den tillgängliga tiden på ett ändamålsenligt sätt. Med tanke på lärandet är det meningsfullt om lärandeuppgifterna innehåller såväl något som man tidigare lärt sig i ämnet som nya kunskaper och färdigheter. Lärandet är en process, där nytt lärande bygger på det man lärt sig tidigare. Man kan fokusera på olika saker i planeringen av en lärandeuppgift: Är det fråga om ett verk, en produkt eller något man ska lära sig som inkluderar en funktion, ett verk med en visuell eller symbolisk betydelse eller en förnyad version av en produkt, ett verk eller något man ska lära sig. I planeringen av lärandeuppgifter finns också skäl att fundera över om det är fråga om en individuell uppgift eller om man använder par- och grupparbete.
Utgångsnivån och elevernas tidigare kunnande kan utredas genom diagnostisk bedömning (inledande kartläggning, enkäter, samtal), vilket hjälper läraren att planera lärandeuppgiften så att den på ett realistiskt sätt motsvarar elevernas utgångsnivå. Formativ bedömning är en medveten ömsesidig dialog som går genom hela processen, som styr och stöder elevens lärande och agerande i att uppnå målen för undervisningen. Den summativa bedömningen visar i vilken mån målen som ställts upp för lärandeuppgiften har uppnåtts. Den summativa bedömningen ska alltid basera sig på föremål för bedömningen som härletts målen för undervisningen och som eleven informerats om i förväg. Den baserar sig med andra ord på en bedömning av lärresultaten. Man bedömer inte sådant som inte har lärts ut. Elevens personlighet, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte bedömas. Föremålen för bedömningen och kunskapskraven för bildandet av vitsordet ska gärna lyftas fram under hela lärprocessen.
Det är bra att komma överens om principerna för hur man ska informera om bedömningen i skolan. Samtidigt får vårdnadshavarna information om hur elevernas lärande och kunnande bedöms i respektive konst- och färdighetsämne.
- Antti Hilmola -
