För slöjdämnets del innebar förnyelsen och preciseringen av kriterierna mer specifika beskrivningar av kunskapsnivåerna för vitsorden 5, 7 och 9 för varje mål inom slöjden. Kunskapskraven för goda kunskaper, det vill säga vitsordet 8, ändrades inte. Kriteriearbetet baserar sig på Krathwohls och Andersons taxonomi, som för slöjdens del har använts bland annat i fråga om hierarkin: en högre kunskapsdimension inkluderar de lägre kunskapsdimensionerna. Exempelvis den metakognitiva nivån inkluderar dimensionerna för fakta-, begrepps- och metodkunskap. Taxonomin lämpar sig för att beskriva i vilken grad eleven kan någonting. I slöjdundervisningen innebär det både färdigheter i olika arbetsmetoder för slöjd och förmåga att tänka.
Läs mer i diorna för slutbedömningen i slöjd (11-15, Taxonomi).
Kunskapskraven för slutbedömningen har utarbetats enligt målen och ställts upp i en tabell så att varje mål har en egen rad. Kunskapskraven för slutbedömningen i slöjd är uppbyggda så att man för varje undervisningsmål har förklarat målet för elevens lärande och föremålet för bedömningen samt de kriterier som beskriver kunskapsnivån för vitsorden 5, 7, 8 och 9.
Grunderna för läroämnet definierar läroämnets namn som slöjd, vilket är ett överordnat begrepp för kunskaper i olika färdigheter och arbetsmetoder inom slöjd. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen definierar mål för undervisningen (M1–M8). Till varje mål hör innehåll som är oberoende av arbetsmetoden inom slöjden, och med vars hjälp man uppnår målen. Vilka innehåll som används varierar beroende på lärandeuppgiften. De innehåll i slöjden som är gemensamma för alla i undervisningen i slöjd i årskurs 7–9 är innovation, formgivning, prövning, dokumentation och värdering, tillverkning, arbetssäkerhet, företagsamt lärande samt medvetenhet och delaktighet (I1–I8).
Utgångspunkten för undervisningen i slöjd är de mål som fastställts för läroämnet. I följande exempel förklaras detta genom det tredje målet (M3). “Undervisningens mål är att handleda eleven att undersöka och mångsidigt använda olika redskap, material och ändamålsenliga metoder samt att utveckla innovationer.“
Med detta mål sammanflätas också multilitteracitet samt arbetslivskompetens och entreprenörskap (K4, K6) från målen för mångsidig kompetens samt innovation, formgivning, prövning, dokumentation och värdering, tillverkning samt arbetssäkerhet (I1–I4, I6) från slöjdens innehållsområden.
Från mål tre (M3) bland målen för undervisningen har man härlett lärandemålet: ”Eleven lär sig att mångsidigt använda olika redskap och att välja ändamålsenliga material och arbetssätt inom slöjd. Eleven är kreativ i sitt arbete.”
Utifrån innehållen i slöjden (I1–I8) och mångsidig kompetens (K1–K6) samt med hjälp av dem skapar läraren eller lärarna tillsammans en lärandeuppgift där målet förverkligas.
I fråga om planeringen av lärandeuppgiften är det viktigt att reflektera över vilka mål som uppnås med lärandeuppgiften. På så sätt får man mångsidiga bevis på elevens kunskaper. En lärandeuppgift innehåller samtidigt också många andra mål.
En lärandeuppgift kan utformas exempelvis kring tillverkning av någon produkt. I samband med tillverkningen av produkten har man målet att öva på att använda en ny apparat eller maskin eller ett nytt arbetsredskap (cirkelsåg eller overlockmaskin). I samma uppgift använder man ofta också bekanta arbetsredskap, maskiner och apparater som man har lärt sig använda tidigare eller repeterar användningen och hanteringen av dem som en del av slöjdprocessen.
Samtidigt övar man i lärandeuppgiften på att välja, bearbeta och använda olika material som är typiska för slöjdens arbetsmetoder. Läraren och eleverna eller lärarna tillsammans fastställer i förväg material som lämpar sig för lärandeuppgiften, som används i uppgiften i enlighet med elevens egen plan.
I lärandeuppgiften tillverkar man också en produkt genom att välja tekniker, teknologiska lösningar och material på ett ändamålsenligt sätt. Lärarens uppgift är att vägleda arbetet så att eleven kan uppnå målen och arbetet är meningsfullt och säkert. I tillverkningen av en produkt strävar man efter att skapa nytt med slöjdens metoder. I uppgiften ingår kanske någon utmaning som ska lösas. Exempelvis hur man kan förvara pingisbollar och -racketar. I samband med att eleven löser utmaningen använder hen utrustning eller redskap som är nya för hen (cirkelsåg eller overlockmaskin).
Bedömning av arbetet är en del av bedömningen av läroämnet. Arbetet bedöms alltså inte separat från läroämnet. Bedömningen av arbetet grundar sig på de sju mål för arbetsfärdigheterna som ingår i målen för läroämnet, som definieras i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och preciseras i den lokala läroplanen för de olika årskurserna. När läraren genomför bedömningen enligt läroämnets mål och bedömningskriterier, bedöms också arbetet. Med arbetsfärdigheter avses de färdigheter som utvecklas under den grundläggande utbildningen att arbeta självständigt och tillsammans, förmågan att planera och bedöma sitt eget arbete, förmågan att agera ansvarsfullt och göra sitt bästa samt förmågan att interagera konstruktivt. Elevens särskilda behov i fråga om arbetet ska vid behov skrivas in i planen för lärandet eller i elevens individuella plan för hur undervisningen ska ordnas (IP), så att de kan beaktas i planeringen och förverkligandet av bedömningen av arbetet.
Eleven har uppnått målen för lärokursen i slöjd enligt vitsordet 5, 7, 8 eller 9 när elevens kunskaper huvudsakligen motsvarar den nivå av kunnande som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. En helhetsbedömning av kunskaperna för vitsordet 4, 6 eller 10 bildas utifrån målen för lärokursen i slöjd och i förhållande till ovan nämnda kunskapskrav för slutbedömningen. Uppnående av en bättre kunskapsnivå för ett av målen kan kompensera en underkänd eller svagare prestation för något annat mål.
När lärokursen i slöjd avslutas beror på den lokala läroplanen. Ofta avslutas den slöjd som är gemensam för alla redan i slutet av årskurs 7, och för undervisningen har reserverats det minimiantal timmar som fastställs i förordningen om timfördelning (422/2012), det vill säga två årsveckotimmar. Slutbedömningen i slöjd görs i det skede när hela slöjdens lärokurs, inklusive eventuella timmarna valfria lektioner i konst- och färdighetsämnen, har avlagts.
Slutbedömningen i slöjd görs ofta i två olika skeden. Om den slöjd som är gemensam för alla avslutas redan i slutet av årskurs 7, gör läraren eller lärarna tillsammans en slutbedömning i förhållande till slöjdens mål med hjälp av kunskapskraven för slutbedömningen. Elevens ålder beaktas i bedömningen. Åldern har också beaktats i de lärandeuppgifter som eleverna fått i årskurs 7. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, förnyad (10.2.2020) bedömning av elevens lärande och kunnande, avsnitt 6.2). Bedömningen i årskurs 7 skrivs in i läsårsbetyget för årskurs 7.
Om eleven väljer att studera slöjd ännu i årskurs 8 och/eller 9 inom ramen för resursen för timmarna valfria konst- och färdighetsämnen, görs bedömningen enligt följande.
I slutet av årskurs 8 görs en läsårsbedömning av slöjden i förhållande till de lokala målen för årskursen. Ofta delas målen för slöjden dock inte in enligt årskurs, utan man använder alla målen för slöjd i lärandeuppgifterna. Uppgifterna planeras med hänsyn till åldern så att eleven har möjlighet att visa sina ökande färdigheter på ett mångsidigt sätt genom arbetsmetoder för både teknisk slöjd och textilslöjd.
I slutet av årskurs 9 gör lärarna tillsammans en slutbedömning av slöjden, som beaktar alla mål för slöjden. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i slöjd som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för slöjd. I bedömningen ska bedömningskriterierna för slutbedömningen tillämpas.
Om eleven inte väljer timmarna valfria lektioner i slöjd inom konst- och färdighetsämnena, blir den bedömning som gjorts i slutet av årskurs 7 enligt kriterierna för slutbedömningen till slutvitsord.
Här bör man dock beakta att vitsordet 8 som bedömning i årskurs 7 i fråga om färdigheterna som helhet kan ha en mer begränsad innebörd än en 8 som bildats som slutvitsord i slutet av årskurs 9. Antalet årsveckotimmar som skrivs in i elevens slutbetyg anger i vilken utsträckning eleven har studerat ämnet. I fråga om färdigheter är hen kunnigare än i slutet av årskurs 7.
För slöjdämnet kan det i elevens betyg finnas flera rader, som anger den totala omfattningen på den lärokurs i slöjd som är gemensam för alla samt de valfria ämnenas omfattning och bedömningar.
Slöjd x åvt 7
Gitarrbygge 2 åvt 9
Kul med garn 1 åvt godkänd
Författarna är medlemmar i stödmaterialsgruppen för slutbedömning i slöjd.