Slutbedömningen i gymnastik

Att lära sig att röra på sig innebär i dagens skolgymnastik att man genom mångsidiga gymnastiksupplevelser kan utöka de färdigheter och kunskaper som behövs för mångsidig fysisk aktivitet och för att på egen hand utöva motion som upprätthålla välbefinnandet och främjar hälsan. Att skapa en positiv inställning till att sörja för den egna funktionsförmågan och det egna välbefinnandet är en av gymnastikundervisningens viktigaste uppgifter.

Att utvecklas genom att röra på sig innebär att gymnastiken fungerar som ett redskap för att utvecklas och växa som människa. Att röra på sig ensam och tillsammans med andra, den egna kroppen som förändras samt att turvis lyckas och misslyckas med olika uppgifter väcker starka känslor. Målet för att utvecklas genom fysisk aktivitet är en positiv inställning till den egna kroppen samt att kunna identifiera och uttrycka olika känslor med respekt för andra. Genom att samarbeta, hjälpa andra, bära delat ansvar och utveckla sina färdigheter strävar man efter att stärka en positiv jaguppfattning som medlem i en trygg gemenskap.

De läroämnen som är gemensamma för alla – även gymnastik – grundar sig på lagen och förordningen om grundläggande utbildning och statsrådets förordning (422/2012) samt på de allmänna riktlinjerna i grunderna för läroplanen. I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014, s. 49) konstateras följande: ”Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra och elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen.” I grunderna för läroplanen har man strävat efter att definiera målen och bedömningskriterierna för gymnastik så att alla elever i Finland har likvärdiga möjligheter att visa sitt lärande och sina framsteg i gymnastik. I slutbedömningen bedöms den nivå av kunnande som eleven har utvecklat under hela den grundläggande utbildningen.

De elever som deltar i gymnastikundervisningen har numera mycket olika erfarenhet av gymnastik, fysiska konditionsegenskaper och motoriska basfärdigheter (balans- och, rörelseförmåga och färdigheter att hantera redskap). På grund av det mycket heterogena elevunderlaget ska läraren redan i planeringen av undervisningen förbereda sig för att använda mångsidiga undervisningsmetoder samt arbets- och bedömningssätt så att alla elever kan lära sig i en positiv och motiverande atmosfär. 

I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (Bedömning av elevens lärande och kunnande i gymnastik i årskurserna 7–9, s. 436–438) föreskrivs följande om bedömningen i gymnastik: ”Bedömningen i gymnastik ska grunda sig på målen för den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan. Föremål för bedömningen är elevernas lärande (målen 2–6) och sätt att arbeta (målen 1 och 7–10). Elevernas fysiska konditionsnivå ska inte användas som grund för bedömningen”.

I kapitel 6 i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (6.8.1) konstateras att ”slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för läroämnet”. Om en elev uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål”. I praktiken består 50 procent av vitsordet i gymnastik av kunnande och 50 procent av arbete under gymnastiklektionerna.

Lärande och slutbedömningen av kunnande (50 %)

Målen 2–6, som omfattar:

• Gymnastiksfärdigheter (sensomotoriska färdigheter [M2], balans- och rörelseförmåga [M3]) samt färdigheter att hantera redskap [M4] mångsidigt i olika miljöer under olika årstider samt simkunnighet och livräddningsfärdigheter [M6]

• Bedömning, upprätthållande och utveckling av fysiska egenskaper (styrka, snabbhet, uthållighet och rörlighet) [M5].

Arbetsfärdigheter och slutbedömningen av kunnande (50 %)

Mål 1 och målen 7–10 som innebär:

• Aktivt arbete på lektionen, bl.a. genom att pröva på olika gymnastikformer och att försöka göra sitt bästa [M1]
• Tryggt och sakligt agerande under lektionen [M7]
• Konstruktiv kommunikation och samarbete [M8]
• Ansvarsfullt agerande under lektionen [M9, M10].

I anslutning till de motoriska grundläggande färdigheterna kan kunnandet synas till exempel följande sätt:

Färdigheter att hantera redskap: Kasta boll

Kunnandet underskrider vitsordet åtta

• Kan kasta en liten boll med en hand och en stor boll med två händer
• Brister i att styra kastet, bollens flygsträcka blir kort

Kunnandet motsvarar vitsordet åtta

• Kan kasta bollar av olika storlek, form och vikt med en och två händer noggrant till ett objekt på olika avstånd (såsom en annan spelare, ett mål, en korg)

Kunnandet motsvarar vitsordet nio

• Kan kasta olika bollar på ett rörligt objekt och varierar kastsätt vid behov

Kunnandet motsvarar vitsordet tio

• Kan kasta med olika bollar samt använda kreativa, överraskande kastsätt och finter.     

Färdigheter att hantera redskap: Fånga boll

Kunnandet underskrider vitsordet åtta

• Kan fånga olika slags noggrant kastade bollar

Kunnandet motsvarar vitsordet åtta

• Kan fånga olika slags bollar på olika avstånd och som kastas med olika hastighet

Kunnandet motsvarar vitsordet nio

• Kan fånga olika slags bollar i varierande tempo

Kunnandet motsvarar vitsordet tio

• Kan fånga en passning t.ex. när hen förflyttar sig/springer i olika riktningar och med olika hastigheter i spelsituationer.

Rörelsefärdigheter: Hoppa

Kunnandet underskrider vitsordet åtta

• Kan hoppa på ett ben, ta sats jämfota och turvis med varje ben samt göra rytmiska upprepade hopp  

Kunnandet motsvarar vitsordet åtta

• Kan hoppa på olika sätt (på ett ben, på två ben och ta sats både jämfota och turvis med varje ben), byta från jämfota till turvis i en serie hopp och göra en kontrollerad landning (jfr hopp med fem steg)

Kunnandet motsvarar vitsordet nio

• Kan hoppa på olika sätt på ett och två ben samt variera hoppmetoderna smidigt. 

Kunnandet motsvarar vitsordet tio

• Kan hoppa på många olika sätt, kan byta hoppmetod, rytm, riktning och avstånd smidigt och ändamålsenligt.

Kunnande i gymnastik som utvecklats under fritiden

De färdigheter och fysiska egenskaper som eleverna utvecklat utanför skolan – t.ex. uthållighetskondition – syns också på gymnastiklektionerna som är gemensamma för alla. Att eleven är en van motionsutövare tar sig uttryck i att eleven uppnår målen för lärandet och i praktiken till exempel som ork med funktionella läroämnen, såsom gymnastik. Det är oroväckande om den fysiska funktionsförmågan betraktas för snävt (t.ex. endast uthållighetskondition), eftersom den i sin helhet består av sensomotorik, skicklighet (motoriska basfärdigheter, d.v.s. balans-, rörelse- och redskapshanteringsfärdigheter) samt fysiska egenskaper (styrka, snabbhet, uthållighet och rörlighet).  Alla delområden av den fysiska funktionsförmågan, vid sidan av aktivitet och att försöka sitt bästa samt simkunnighet och livräddningsfärdigheter, utgör alltså mål för lärandet och senare även föremål för bedömningen.

I 22 § i lagen om grundläggande utbildning (Elevbedömning) konstateras att ”Syftet med elevbedömningen är att leda och sporra eleverna i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva”.

En fysiskt aktiv elev som rör sig mångsidigt även på fritiden har utmärkta möjligheter att uppnå de mål för lärandet och arbetet som ställts upp för gymnastikundervisningen. Tyvärr vet vi också att en del av till exempel de unga som klarar sig bra i idrott inte alltid tar med sig sina färdigheter till skolans gymnastiklektioner. Hälften av målen för skolgymnastiken gäller arbetsfärdigheter som konkret visar hur mångsidigt pedagogiskt ämne gymnastiken är. Om en elev som sysslar med idrott på fritiden till exempel skulle agera osakligt, inte försöka sitt bästa och förhålla nedsättande till andra och vägra följa överenskomna tillvägagångssätt skulle hen i sådana fall inte uppnå alla mål för gymnastiken på önskat sätt.

Frånvaro och gymnastik

Enligt lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen och tillräckligt stöd för lärande och skolgång så fort behov uppstår. Eleven ska också utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda sakligt. Elever som omfattas av läroplikten ska delta i undervisning som avses i denna lag till vilken de har antagits, såvida de inte tillfälligt har beviljats befrielse på grund av sjukdom eller av något annat särskilt skäl.

I kapitel 6 i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (kap. 6.9) beskrivs hur frånvaro påverkar bedömningen enligt följande: ”Om eleven är olovligt frånvarande och inte deltar i undervisning, prov eller andra möjligheter som hen erbjudits för att visa prov på sitt kunnande och hen inte har godkända prestationer i relation till de mål som fastställts i den lokala läroplanen, kan eleven i läsårsbetyget få ett underkänt vitsord i läroämnet”.

Hälsotillstånd och bedömning av eleven

Elevens studier och bedömning som grundar sig på dem kan delvis ordnas på annat sätt om det är motiverat på grund av skäl som hänför sig till elevens hälsotillstånd.

Enligt 3 § i lagen om grundläggande utbildning ska undervisningen ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. Undervisningen för en elev som behöver stöd ordnas som en del av elevens trestegsstöd. En elev som deltar i gymnastik kan få allmänt eller intensifierat stöd. Om stödbehovet är stort kan man också fatta ett beslut om särskilt stöd för eleven.

Till exempel 18 § i lagen om grundläggande utbildning gör det möjligt för en elev att delvis studera på annat sätt än vad som föreskrivs och bestäms i lagen om grundläggande utbildning om de allmänna kraven till vissa delar är orimliga för eleven eller om särskilda undervisningsarrangemang är motiverade av skäl som gäller elevens hälsotillstånd. Särskilda undervisningsarrangemang kan vara till exempel befrielse från studier inom något delområde inom gymnastik på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Sådana orsaker kan vara till exempel en svår perceptionsstörning som förhindrar bollspel eller balanssvårigheter som gör det omöjligt att åka skridskor. Om eleven befrias från studier inom något delområde beaktas inte detta område i bedömningen. Ett förvaltningsbeslut ska fattas om särskilda undervisningsarrangemang, varefter en plan för lärandet utarbetas för eleven. I planen beskrivs konkret hur elevens studier genomförs i praktiken. För en elev som får särskilt stöd fattas beslutet som en del av beslutet om särskilt stöd och ovannämnda saker antecknas i IP.

Ibland kan sjukdom tillfälligt hindra eller försvåra elevens deltagande i undervisning enligt läroplanen i endast ett enskilt läroämne, till exempel i gymnastik. Det mest ändamålsenliga arrangemanget är då vanligtvis att elevens studier ordnas på annat sätt med stöd av ovannämnda 18 § tredje punkten i lagen om grundläggande utbildning, och att det skräddarsys ett för hälsotillståndet och förhållandena lämpligt sätt för eleven att delta i undervisningen i läroämnet. Om elevens hälsotillstånd kräver det kan hen med stöd av 18 § vid behov befrias från studierna i läroämnet för en viss tid. Det primära förfarandet vid såväl kortvarig som långvarig sjukdom är dock alltid att genom olika arrangemang trygga elevens möjlighet att delta i undervisningen.

Om en elev har en sjukdom eller funktionsnedsättning som konstaterats av en läkare ska utbildningsanordnaren sörja för elevens möjligheter att påvisa sin kunnande till den del det är möjligt utan att äventyra elevens rätt till en trygg studiemiljö (Lagen om grundläggande utbildning 29 §).  Eleven kan avlägga hela den grundläggande utbildningens lärokurs i gymnastik och få ett berömligt vitsord även om hen på grund av sjukdom inte kan delta i alla lektioner.