Slutprovet i muntlig kommunikation

Fint att du tänker delta i ett nationellt, valbart prov i muntlig kommunikation. Det ger dig erfarenhet och självsäkerhet inför kommande tal- och interaktionssituationer. Du får även ett intyg, som kan användas när du söker jobb och i ditt CV, samt ge dig poäng i ansökan till vissa studieplatser.

I det individuella anförandet är din uppgift att planera ett tal. Förbered dig alltså grundligt på förhand. Gruppdiskussionsuppgiften ges först under provtillfället (man får 20 minuters förberedelsetid), men det lönar sig att se över sina diskussionsfärdigheter. Bekanta dig med bägge provdelarnas bedömningskriterier. Fundera på vilka av färdigheterna som nämns i vitrsordsbeskrivningarna som är dina styrkor och vilka du medvetet kan försöka utveckla. Du kan också stödja dig på följande punkter:
 

Gruppdiskussion

• Gruppdiskussionen består av en gemensam uppgift med ett tema och är oftast formulerad som ett problem eller en fråga. grupper på 3–5 personer söker man en lösning.  Alla förbereder sig enskilt i 20 minuter.  Diskussionen tar ungefär en kvart.
• Diskussionerna förs utan ordförande och alla gruppmedlemmar är tillsammans ansvariga för slutresultatet.
• Under förberedelsetiden samlar var och en material att utgå från, Internet finns fritt tillgängligt. Förutom informationssökning kan ämnet vid behov öppnas upp eller avgränsas, man kan förbereda frågor och sammanställa sina egna synpunkter. Det lönar sig alltså att göra anteckningar, och man får ta med dessa under diskussionen. Det är ändå viktigt att ta de andra och deras åsikter i beaktande och ha i åtanke att ingen kan göra upp ett manus för hur diskussionen kommer att fortlöpa.
• Målmedvetenhet innebär att man konsekvent utgår från den gemensamma uppgiften. Det här syns bl.a. i hur man avgränsar och definierar ämnet, att man håller sig till ämnet, sammanfattar och för diskussionen framåt. Å andra sidan är målmedvetenhet också att vara mån om diskussionens atmosfär, uppmuntra de övriga deltagarna och att allas perspektiv ges utrymme.
• Innehållet bedöms utifrån hur väl ens inlägg tillför nytt stoff och motsvarar uppgiftsbeskrivningen. En skicklig diskussionsdeltagare tillför nya argument, motiverar sina åsikter och kan kommentera och spinna vidare på andras inlägg.
• Lyssnandet är centralt i bedömningen. Diskussioner består inte av lösryckta inlägg som bara radas upp, utan bra inlägg hänvisar till och kommenterar varandra. Man åstadkommer detta genom att lyssna noggrant på vad de andra säger och tar det i beaktande. Lyssnandet syns exempelvis i fortsatta inlägg, sammanfattningar och följdfrågor samt i de slutsatser en drar utgående från de andras resonemang. Men även i att man inte förbiser andras inlägg och förslag, utan tvärtemot beaktar dem.   

Diskussionens upplägg

En bra och djup diskussion kan naturligtvis föras på andra sätt. Nedan följer ett typexempel på ett lösningsorienterat samtal.

1. Inledning: Någon av deltagarna presenterar uppgiften. Diskussionsdeltagarna kan beroende på ämne börja med att avgränsa eller definiera temat. Ibland är det bra att t.ex. komma överens om hur det ska avgränsas eller om man borde följa några principer eller något visst upplägg. I början kan man också diskutera vad en bra lösning innebär.
    
2. Diskussion: Deltagarna kan ställa frågor av varandra och komma med förslag. De för fram fakta och egna åsikter. Man kan fortsätta och vidareutveckla varandras tankegångar, ställa följdfrågor om förslagen, jämföra dem, analysera orsak och verkan samt väga för- och nackdelar. Det kan vara bra att föra fram annorlunda och motsatta åsikter, samt att motivera dem och komma med motförslag. För att diskussionen ska få djup lönar det sig att bedöma och jämföra lösningsförslagen, vidareutveckla dem och gallra bland sidospår och haltande förslag.
    
3. Avslutning: Det lönar sig att samla på sig och kanske skriva ner argument och material som stödjer uppgiften under hela diskussionen (det räcker att en person antecknar). Sammanfattningen sker ändå mer mot slutet, då man tillsammans knyter ihop diskussionen och presenterar slutresultatet. Man kan också tillsammans bedöma hur väl man har lyckats med uppgiften.
    

Viktiga färdigheter för en diskussionsdeltagare

(se även bedömningskriterier för gruppdiskussion i pdf-filen ovan)

Målmedvetenhet

• Du bidrar till att gruppen diskuterar målinriktat. Till exempel genom att avgränsa och definiera temat, bedöma, binda samman och sammanfatta inlägg samt drar slutsatser i enlighet uppgiftens anvisningar.
• Du visar samarbetsvilja i både ord och handling/sätt. Du riktar alltså hela din uppmärksamhet mot de andra med exempelvis ögonkontakt, miner och gester. De uppmuntrar även andra att delta.
• Disukussonsinläggen är sakliga, berör ämnet och främjar målet.
• Du deltar ändamålsenligt. T.ex. genom att ställa frågor, kommentera, sammanfatta, bedöma, uppmuntra och ifrågasätta vid lämpliga tillfällen.

Innehåll

• Du bidrar med ny information och mera stoff, fördjupar andras tankar och resonemang samt binder dem samman.
• Du ställer frågor, ifrågasätter, ger förslag och kommer med motförslag.
• Du motiverar dina åsikter tillräckligt och trovärdigt samt vid behov mångsidigt.

Lyssnande

• Du relaterar dina inlägg till andras.
• Du använder dina inlägg vid välvalda tillfällen.
• Du ber om preciseringar och fler argument.
• Du gör sammanfattningar och slutledningar vid behov.
• Du kommenterar, analyserar och bedömer andras åsikter och motiveringar.

Källa: Gruppdiskussionens bedömningsblankett, Tarja Valkonen 2003 (1995) ja Utbildningsstyrelsens Puhvi-grupper 1996, 2009 och 2019.

Olika sätt att delta i diskussioner

En skicklig diskussionsdeltagare är även en mångsidig sådan. Nedan listas olika sätt att delta i diskussioner:

Taitava keskustelija on myös monipuolinen osallistuja. Seuraavassa on listattu erilaisia osallistumistapoja:

• Du bidrar med information och exempel.
• Du definierar ämnet/temat eller avgränsar det.
• Du kommer med förslag.
• Du kommenterar andras inlägg.
• Du kommer med motargument
• Du preciserar.
• Du du stöttar och uppmuntrar andra.
• Du ber andra att förtydliga, precisera och motivera sina inlägg och åsikter.
• Du ber de andra dela med sig av förslag, lösningar, åsikter, erfarenheter eller omdömen.
• Du motiverar.
• Du analyserar och bedömer. 
• Du jämför: både likställer och visar på motsättningar. 
• Du vidareutvecklar idéer eller förslag.
• Du påminner om målen eller anknyter dina inlägg till dem.
• Du kombinerar framförda åsikter, lösningar eller förfaringssätt. 
• Du sammanfattar det som sagt tidigare.
• Du värnar om tidsanvändningen och att målen nås.

Källa: Valo, Maarit. Taidot puheviestinnän opetuksessa ja tutkimuksessa. I verket Maarit Valo (red.), Haasteita puheviestinnän opetukseen. Jyväskylän yliopisto, 1995.

Tips inför det individuella anförandet

Idéstadium och förberedelse

En god talare är trovärdig och står bakom sina ord. Således lönar det sig att välja ett ämne som du verkligen vill tala om och som intresserar dig. Din uppgift är att framföra dina egna synpunkter om ämnet. Det är bra att välja en lämplig infallsvinkel och utforma en tes eller frågeställning, som du behandlar i ditt tal. Om din målsättning är att få åhörarna att ställa sig bakom en viss åsikt – välj dina retoriska grep utifrån det. Bygg upp en trovärdig grund för din argumentation. Ett reflekterande anförande kan t.ex. struktureras enlig hur man löser problem.

Grepp och kontakt

En välplanerad inledning fångar åhörarnas uppmärksamhet. Gör upp en lista med stödord som talets stomme, som ger ditt tal en logisk stuktur.  Stödordlistan kan tas med för säkerhets skull: den utgör en trygghet ifall tankarna börjar vandra iväg. Öva ändå på ditt tal, så att du inte behöver snegla på din lista hela tiden, utan kan hålla kontakt med publiken genom både ögonkontakt och att rikta hela din uppmärksamhet mot den. Medan du övar kanske du märker att ditt tal varje gång blir lite annrolunda. Det är bara en fördel och gör att tankegången hålls alert. Att däremot öva hela talet innantill gör lätt talet konstlat. Du kan nå ut till publiken genom direkta tilltal och träffsäkra exempel. 

Struktur 

Sträva efter en logisk struktur, där de olika delarna av talet lätt kan särskiljas. Det vill säga en inledning, en avslutning och en talets egentliga innehåll mellan dem. Delarna ska vara välavvägda, lämpligt långa avsnitt. Använd olika sorters övergångar mellan delarna. Du kan hjälpa publiken att hänga med i din tankegång  genom att använda dig av metatext (t.ex. nu kommer jag att berätta om). Övergångar kan även markeras med pauser och betoningar.
 

Innehåll

Se till att du har avgränsat innehållet ändamålsenligt. 5–8 rymmer inte särskilt mycket information, så det lönar sig hellre att fördjupa ämnet än att bredda det. Efter en inledning som fångat publikens uppmärksamhet följer talets centrala innehåll. Ofta byggs talet upp mot en höjdpunkt före avslutningen. Sikta gärna på en sådan när du sammanställer ditt innehåll.

Uttryckssätt

Ett tals styrka ligger i att dess uttryckssätt är åskådliggörande. Använd alltså ett precist språk. Beskrivande uttryck och språkbilder gör talet rikare. Också röstanvändning med lämpliga betoningar och pauser gör ditt tal överskådligare och ger rytm åt ditt prat. Med små gester (t.ex. handrörelser) kan man lyfta fram och understryka sådant du tycker är viktigt – så länge fokus ligger på själva innehållet och helhetsintrycket inte blir för rastlöst.  Det är även möjligt stödja sin muntliga presentation genom att utnyttja teknik, såsom dokumentkamera, en Prezi-presentation eller en teckning. Däremot måste man se upp så att inte exempelvis en diaserie får för mycket uppmärksamhet i förhållande till själva anförandet.  Keep it simple – ett par bilder eller några välstrukturerade dior kompletterar talet bättre än en komplicerad och för omfattande diashow.

Före presentationen

Gå i genom ditt anförande i lugn och ro och föreställ dig hur talet framskrider.  Måla inte upp skräckscenarier om vad som kan gå fel. Fokusera på anförandets innehåll. Väl förberedd lyckas du. Lycka till med provet!

Källa: Bedömningblanketten för det individuella anförandet, Tarja Valkonen 2003 (1995) och utbildningsstyrelsens Puhvi-grupper 1996, 2008 och 2019.

Anvisningarna är sammanställda av lektor Heljä Haapamäki-Niemi. 

2020–2021

GRUPPDISKUSSION

TIPS FÖR DISTANSLÄRARE

Diskutera distansundervisning och fundera på vad som är bra för studerande, vad som är lätt, vad som är tungt och vad som är svårt. Hur kan en lärare genom sina egna handlingar inverka på att distansundervisningen lyckas?

Samla de fem bästa tipsen för läraren utifrån era egna erfarenheter.

BUDORDEN OCH NUTID

Gå igenom Gamla testamentets tio budord. Välj fyra budord som bäst skulle lämpa sig som råd också för dagens människa.

Motivera era val.

Budorden

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan om mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla vilodagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans tjänstefolk, hans boskap eller något annat som tillhör din nästa.

VARFÖR ÄR MEM SÅ ROLIGA?

Diskutera kring humorn i mem. Vad har roliga mem gemensamt?

Sammanställ utgående från er diskussionen en lista med fem punkter som kännetecknar ett lyckat mem.

EN HÄRLIG PLATS ATT BO PÅ

Planera tillsammans en boendemiljö, som enligt er är idealisk. Fundera på ämnet utgående från trivsel, hållbar utveckling och gemenskap.

Nämn de fem viktigaste egenskaperna hos en idealisk boendemiljö och motivera era val.

HJÄLTAR

Hjältar i litteratur, film och serier kan fungera som föremål för identifikation och som förebilder eller inspiration i livets svårigheter.  

Diskutera vilka två karaktärer som bäst skulle passa som modell eller förebild för att klara av livets utmaningar. Motivera era val.

Harry Potter

Pippi Långstrump

Eleven (Stranger Things)

Katniss Everdeen (Hungerspelen)

Elsa (Frozen)

Robin Hood

Muminmamman

Kalle Anka

Frodo (Sagan om ringen)

Vilho Koskela (Okänd soldat)

HUR FÖRÄNDRAS SEMESTERRESANDET?

Både klimatförändringen och Covid19 lägger press på förändringar i semesterresandet. Diskutera möjligheter för resandet i framtiden och reflektera över hur resandet enligt er kommer att se ut om tio år.

Utgå från era reflektioner och nämn de två mest väsentliga förändringarna inom resandet, samt två saker som ni anser kommer förbli oförändrade. Motivera era val.

HUR KAN MAN VÅRDA VÄNSKAPEN?

Diskutera hur en stark vänskap uppstår och vilka saker som kan utmana vänskapen.

Sammanställ utgående från er diskussion en guide med fem punkter för att vårda vänskapen.

INDIVIDUELLT ANFÖRANDE

ANVISNINGAR FÖR INDIVIDUELLT ANFÖRANDE

Du kan välja ett av följande alternativ:

1. Ett aktuellt ämne av allmänt intresse som du själv väljer.
2. Det aktuella temaområdet för läsåret 2020–2021 är kunskap.  Temat kan behandlas ur samhällets eller individens synvinkel.  Du kan reflektera över temat fritt eller inspireras av webbsidan Året för forskningsbaserad kunskap:

https://valtioneuvosto.fi/sv/-//1410845/vuonna-2021-vietetaan-tutkitun-tiedon-teemavuotta

3. Ett ämne som ansluter sig till det egna specialområdet eller specialkunnandet (till exempel en utmaning inom det egna yrkesområdet, framtidsutsikter, traditioner).

Till alla uppgifter ansluter sig informationssökning och informationsinsamling samt, beroende på ämnet, presentation av egna erfarenheter.

2021–2022

GRUPPDISKUSSION

ÄR FINLAND VÄRLDENS LYCKLIGASTE LAND?

FN listar årligen de lyckligaste länderna i världen utgående från livskvalitet och människornas välbefinnande. Finland har för fjärde året i rad valts till världens lyckligaste land.

Diskutera kring ämnet. Välj några orsaker som ni tycker att berättigar valet. Vilka motargument kunde finnas? Ange 1–2 orsaker som talar både för och emot valet och motivera dem.

ARBETSLIVETS MÖJLIGHETER

Diskutera vad ni förväntar er av ert kommande arbetsliv.

Ni kan fundera på arbetslivet exempelvis ur följande perspektiv:

•                   hur intressanta och utmanande arbetsuppgifterna är

•                   yrkeskunskap

•                   arbetsgemenskap

•                   förhållandet mellan arbete och fritid

•                   förhållandet mellan när- och distansarbete

•                   förhållandet mellan arbetsmängd, kravnivå och lön

•                   etik och värderingar som hör ihop med arbetsuppgiften.

Sammanställ utgående från er diskussion fem kriterier som möjliggör ett gott arbetsliv.

DEN BÄSTA OCH SÄMSTA UNGDOMSAFORISMEN

Bekanta er med aforismerna om unga och hur det är att vara ung. Fundera på vilken bild av ungdom och världen överlag som aforismerna förmedlar.

Vilket citat motsvarar bäst den erfarenhetsvärld som dagens unga har? Vilket citat motsvarar sämst? Motivera era val.

• Ungdom är något som bara unga människor har, och som bara gamla människor förstår att använda. – Agnar Mykle
• Unga tycker att de gamla är tokar, men gamla människor vet att de unga är det. – George Chapman
• Saliga äro de unga, ty de skola ärva statsskulden. – Herbert Hoover
• Ett land vars ungdom inte gör uppror, det är ett land som det är synd om. – Ulf Lundell
• Ungdom har ingen ålder. – Pablo Picasso
• Ungdomen varar mycket längre än ungdomen tror. – Diande de Beausacq
• All ungdom är en fara för sig själv. – William Shakespeare
• Den unge kan reglerna men den gamle kan undantagen. –  Oliver Wendell Holmes
• Varför är människan ung vid en ålder då hon inte får ut något av det? – Georg Bernard Shaw
• Dagens ungdomar borde av och till tänka på att de blir morgondagens gamla. – Evelyn Waugh
• Den lyckliga ungdomstiden är en uppfinning av åldringar. – Paul Guimard.

DET VIKTIGA I ER HEMKOMMUN JUST NU

Inför kommunalvalet våren 2021 kartlade Yle vilka teman som var viktiga för finländarna just då.  

Diskutera vilka teman ni tycker är de viktigaste inom beslutsfattandet i er hemkommun. Välj de viktigaste temana. Motivera ert val.

Teman

• Kultur
• Småbarnspedagogik och utbildning
• Finskhet
• Tvåspråkighet
• Trygghet
• Motion
• Klimat
• Företagsamhet
• Miljö
• Yttrandefrihet
• Färdsätt: bil, cykel, kollektivtrafik

ÅLDERSGRÄNSER INOM SOCIALA MEDIER

Sociala medier har åldersgränser som bör följas. Diskutera åldersgränsen inom följande tjänster: är de bra eller borde de ändras? Diskutera åldersgränsen i anslutning till varje servicetjänst och motivera ert val.

Vine            17 år

WhatsApp 16 år

Facebook   13 år

YouTube     13 år

Twitter        13 år

Instagram   13 år

Snapchat    13 år

Periscope   13 år

Ask.fm         13 år

ATT KÄNNA IGEN VILSELEDANDE INFORMATON

Det finns många typer av vilseledande information. Sådan information är sällan helt och hållet påhittad, utan den vanligaste formen av vilseledande information är en blandning av sanning och fiktion. Vilseledande information förvränger och förstorar innehållet, eller så är innehållet taget ur sitt sammanhang.

Informationen kan vara vilseledande på till exempel följande sätt:

• motstridigt innehåll: när till exempel rubriken, bilden eller grafiken inte motsvarar innehållet
• fel kontext: när riktig information delas i en vilseledande kontext, till exempel i sociala medier
• manipulerat innehåll: äkta (nyhets-)innehåll eller bilder har redigerats i syfte att vilseleda mottagaren
• vilseledande innehåll: informationen används på ett missvisande sätt och är avsiktligt vinklad så att den ställer sig mot ett visst ämne eller en viss person
• falskt innehåll: när källor (till exempel citat) har förvrängts
• förvrängt innehåll: innehållet är påhittat i syfte att vilseleda och medföra skada.

Prata om vilseledande information som ni har stött på. Vad är det som har gjort att ni har förstått att informationen är falsk? Gör utifrån era egna erfarenheter och/eller punkterna ovan en lista med tre punkter som innehåller tips för hur elever i årskurserna 7–9 kan känna igen falsk information. 

SPELREGLER FÖR ATT BO TILLSAMMANS

Föreställ er att er diskussionsgrupp flyttar ihop i en gemensam bostad, där ni alla har ett eget rum men ni delar på kök och vardagsrum.

Diskutera hur ni skulle ordna ert gemensamma boende så att alla skulle vara nöjda. Ni kan tala om matlagning, städning, hushållsuppgifter, att ha besök och om rätten till privatliv, lugn och ro eller något annat tema som ni tycker är viktigt.

Sammanfatta er diskussion med fem regler för att bo tillsammans.

II INDIVIDUELLT ANFÖRANDE

ANVISNINGAR FÖR INDIVIDUELLT ANFÖRANDE

Du kan välja ett av följande alternativ:

1. Ett aktuellt ämne av allmänt intresse som du själv väljer.
2. Det aktuella temaområdet för läsåret 2021–2022 är välbefinnande. Temat kan behandlas ur samhällets eller individens synvinkel.  Du kan reflektera över temat fritt eller inspireras av webbsidan Året för forskningsbaserad kunskap:

https://valtioneuvosto.fi/sv/-//1410845/vuonna-2021-vietetaan-tutkitun-tiedon-teemavuotta

3. Ett ämne som ansluter sig till det egna specialområdet eller specialkunnandet (till exempel en utmaning inom det egna yrkesområdet, framtidsutsikter, traditioner).

Till alla uppgifter ansluter sig informationssökning och informationsinsamling samt, beroende på ämnet, presentation av egna erfarenheter.