Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 förpliktar alla gymnasiestuderande att utarbeta en personlig språkprofil som en del av studierna i främmande språk och det andra inhemska språket.
Utarbetandet av språkprofilen har två huvudsakliga syften. I samband med att den studerande utarbetar en språkprofil lär hen sig att identifiera och synliggöra sina färdigheter i olika språk. Samtidigt är ändamålet att den studerande tar allt större ansvar för att utveckla sina språkkunskaper både under gymnasiestudierna och efter att de avslutats.
Under gymnasiestudierna utarbetar den studerande en språkprofil som innehåller uppgifter om alla språk som den studerande har kunskaper i. Till språkprofilen kan man även bifoga kortfattade eller mer omfattande bevis på samt intyg över sin språkkunskap. Språkprofilen kan även inbegripa självvärdering och den studerandes reflektioner över sina strategier för språkstudier och hur de utvecklats.
Man beslutar lokalt på vilka sätt språkprofilen ska utarbetas. Vid behov kan Utbildningsstyrelsens stödmaterial användas.
Språkprofilen kan bestå av fyra sammanhängande helheter.
1. Kartläggning av språkkunskapen
I inledningsskedet av studierna är målet att synliggöra den studerandes egna och studiegemenskapens flerspråkighet. Den studerande utvärderar det egna kunnandet och skriver in i sin språkprofil – vid behov under handledning av läraren och i diskussion med andra studerande – all språkkunskap som hen har: modersmål, språk i den närmsta kretsen, de språk hen studerar, andra eventuella språk hen kan. Även kännedom om språkliga varianter och ringa kunskaper i olika språk är av värde. Språkprofilen styr på det här sättet den studerande att utveckla sin språkliga medvetenhet.
Kartläggningen kompletteras efter hand som studierna framskrider. Efter inledningen av språkstudierna i gymnasiet är det naturligt att uppmärksamheten i huvudsak fästs vid det språk som studeras för tillfället och vid att utveckla färdigheterna i det språket. Därtill kan den studerandes språkkunskap under gymnasietiden öka till exempel genom studentutbyte, arbetsuppgifter eller fritt bildningsarbete. Språkkunskap som förvärvas på det här sättet kan också föras in i språkprofilen.
2. Kartläggning av färdigheter och strategier för språkstudier
Samtidigt som den studerande kartlägger sina språkfärdigheter och sina framsteg i språkprofilen, vägleds hen att utveckla sina färdigheter för språkstudier samt att tillägna sig effektiva strategier för språkstudier, som även kommer att behövas efter gymnasiet. Språkprofilen är främst ett redskap för självvärdering för vilket den studerande själv ansvarar. I språkprofilen skriver man in sina iakttagelser av kunskapsnivån i olika språk och hur språkkunskapen utvecklas. Här används nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, bilaga 2). Samtidigt kan läraren vägleda den studerande att som en del av sina språkstudier använda den europeiska referensramen för språk (CEFR) och de resongemang kring kunskapsnivån som framställs där.
Genom att utveckla färdigheterna i självvärdering kan den studerande även utveckla färdigheterna i kamratrespons.
3. Prestationer och intyg på den egna språkkunskapen
I sin språkprofil ska den studerande, enligt eget övervägande och vid behov under lärarens handledning, bifoga olika prestationer och intyg på kunskaper i språk som hen studerar eller som hen redan kan. Intygen kan vara till exempel skriftliga eller muntliga, audio- eller videoinspelningar eller kombinationer av dessa. De kan vara producerade inom ramen för studierna eller utanför skolan. Intygen kan utnyttjas i undervisningen samt för att dokumentera kunnande och fastställa kunskapsnivån.
I fall den studerande efter de obligatoriska studierna i lärokursen fortsätter med nationella valfria studier och avlägger till exempel provet i muntlig språkfärdighet i samband med studierna i modul 8 i A-lärokursen i främmande språk, kan de prestationer som anknyter till provet inkluderas i språkprofilen.
4. Eventuella intyg
Till språkprofilen kan bifogas olika intyg över språkkunskap som den studerande erhåller endera under studierna eller då studierna avslutats. Till exempel kan intyget över provet i muntlig språkfärdighet inkluderas i språkprofilen. Språkprofilen kan också innehålla uppgifter om till exempel avläggande av slutprovet i muntlig kommunikation som är en del av lärokursen i modersmål och litteratur.
Utbildningsstyrelsen utarbetar, precis som tidigare, en intygsbotten för slutprovet i muntlig kommunikation i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan (kap. 5.6).
Utbildningsstyrelsen utarbetar en modell för övriga intyg som kan inkluderas i språkprofilen och som den studerande kan använda då hen söker arbete (se bland annat Europass språkpass). Utbildningsanordnaren har dock rätt att besluta om lokala lösningar gällande intygen som bifogas i språkprofilen.