Bedömningen av inlärningsprogressionen kan bedömas med hjälp av en indelning i hierarkiska nivåer. På den första nivån kan målen gälla exempelvis förmåga att använda mätinstrument ändamålsenligt och att kunna anteckna mätresultaten med rimlig nogrannhet. Målet för följande nivå kan vara till exempel att kunna konstruera undersökningsapparaturen omsorgsfullt, att arbeta enligt instruktionerna samt att observera det aktuella fenomenet. Målet för den mer krävande nivån kan vara att eleven eller den studerande förutsätts själv planera och förverkliga experimentet och kristiskt granska resultatet samt använda och tillämpa begrepp.
Stöd för undervisningen i kemi
Kreativt tänkande utvecklas också i samband med naturvetenskapliga studier. Med kreativitet syftar vi här på förmågan att producera nya idéer och metoder, som är originella och fungerar i praktiken. Kreativitet förutsätter kunskap om ämnet, förmåga att minnas och kombinera saker samt förmåga att se saker ur annorlunda och till och med kritsika perspektiv. Kreativitet förutsätter också förmågan och viljan att lära sig av sina föregångare men att också kunna frigöra sig från dem.
Makronivå är den nivå som kan urskiljas med blotta ögat, till exempel en kemisk reaktion som gör att ämnets färg byts. Submikronivån är till exempel en partikelkollision som sker på atomnivå och då det uppstår nya bindningar. Symbolisk nivå är den skrivna nivån, exempelvis grundämnenas kemiska beteckningar och reaktionslikheter.
Fenomen förklaras ofta med hjälp av modeller. Det är förenklingar av det studerade fenomenet som används för kunna beskriva det på ett förståeligt sätt. Modellerna kan vara bilder eller teckningar som berättar endast de mest relevanta. Modeller är inte statiska utan de förändras och preciseras då vi får mer information. Kartor, modeller över solsystemet, vattnets kretslopp, kopplingsscheman och modellen för jämn rörelse är exempel på modeller. Fenomen avbildas också med hjälp av grafiska presentationer och diagram.
Lärområden beskrivs i grunderna för den grundläggande utbildningen. Läroämnet kemi har beröringspunkter med så gott som alla andra läroämnen. Läs mer om helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden i eGrunderna (länk nedan).
Här är några exempel på beröringspunkter mellan läroämnet kemi och övriga läroämnen:
- Matematik: Att göra matematiska modeller
- Biologi: Att studera fenomen i naturen, göra ombservationer och anteckna dem
- Geografi: Att studera jordskorpans sammansättning och de metaller som kan utvinnas ur den
- Främmande språk: Att studera grundämnenas förkortningar och härleda dessa ur andra språk
- Historia: Att bekanta sig med upptäckare, upptäckter och historiska händelser som påverkat kemins utveckling
- Samhällslära: Att lära sig konsumentfärdigheter
- Religion: Att bekanta sig med olika religioners inflytande på den vetenskapliga utvecklingen under olika tidseror
- Konst- och färdighetsämnen: Att tillämpa kunskapen i praktiken.
Multilitteracitet betyder i allmänhet förmågan att tolka, producera och utvärdera olika texter. Texterna kan vara verbala, auditiva, numeriska eller kinestetsika, bestå av bilder och innehålla begrepp, teorier och lagar. Texterna kan exempelvis vara olika förkortningar, tecken, matematiska formler, grafiska presentationer, modeller av fenomen, simulationer, teckningar eller gester. Då elevens multilitteracitet utvecklas inser hen hur den kunskap som finns i texter tolkas och hur man bygger olika betydelser med texterna. Hen upptäcker också hur olika kommunikationssätt används.
Simuleringar är interaktiva, elektroniska tillämpningar som avbildar verkligheten. På webben finns otaliga simuleringar som du kan använda för att studera och illustrera fenomen inom kemin. Med hjälp av simulationer går det att göra modeller för och visualisera kemins fenomen i lämplig storleksskala, vilket är viktigt då det inom kemin är väsentligt att lära sig förstå, hur de fenomen som kan ses med blotta ögat beror på det som sker i atomernas och molekylernas värld. Simuleringar lämpar sig bra också för att befästa det eleven lärt sig.
Laborationen är styrd (noggrannt instruerad) eller öppen beroende på hur läraren handleder laborationens olika utförandeskeden. Öppenheten kan ökas efter hand då arbetet framskrider. Också en helt öppen laboration förutsätter handledning av läraren.
Laborationens grad av öppenhet | Det studerade problemet | Materialet som behövs | Instruktionerna | Formatet som resultatet presenteras i |
0 | Givet | Givet | Givna | Givet |
1 | Givet | Givet | Givna | Öppet |
2A | Givet | Givet eller delvis öppet | Givna eller delvis öppna | Öppet |
2B | Givet | Öppet | Öppna | Öppet |
3 | Öppet | Öppet | Öppna | Öppet |
Med teknologi syftar vi här på den del av världen som människan har byggt för sina behov. Teknologin utnyttjar naturlagar och -fenomen och är tvärvetenskaplig. Inom teknologi kombineras bland annat naturvetenskaper, hantverk, design och konst. Kreativitetens roll är central inom teknologi, likaså problemlösningsförmåga. Teknologins fokus bör vara ändamålsenlighet och funktionalitet. Inom undervisningen ser vi på teknologi ur ett hållbart, ansvarsfullt och naturenligt perspektiv.
I mål M8 inom läroämnet kemi inom grunderna för den grundläggande utbildningen innebär kemins tillämpning inom teknologi till exempel att välja ett material som lämpar sig för ändamålet. Till exempel en metallgaffel och en plastmugg är lösningar som utvecklats för det här syftet.
Användning av informations- och kommunikationsteknologi inom studier
Att använda sig av informations- och kommuniaktionsteknik i sambans med studier är en del av modern undervisning i kemi. Det går bra att dokumentera forskningsmaterial som bilder och filmer. Med ett datorbaserat mätsystem går det att ersätta traditionella redskap. System som lämpar sig för användning i skolor är oftast allmänt använda och receptorerna kan användas också inom andra naturvetenskaper. Det fenomen som undervisningen behandlar ska stå i fokus, oberoende av mätningsredskap.