Betyget och en ros i famnen
Foto: Kari Kuukka
Som stöd för bedömningskriterierna för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen har man utarbetat beskrivningar av de kunskaper som krävs för att få vitsorden 5, 7, 8 och 9. Bedömningskriterierna som fastställts i läroplansgrunderna är förpliktande för utbildningsanordnarna och ska som sådana överföras från grunderna till den lokala läroplanen.

Utbildningsstyrelsen godkände grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 22.12.2014. De lokala läroplanerna som har utarbetats utifrån grunderna har tagits i bruk stegvis från och med 1.8.2016. I grunderna fastställde man separat för varje läroämne kunskapskrav för vitsordet 8 vid utgången av årskurs 6 och i slutbedömningen.

Utbildningsstyrelsens arbete med att utarbeta kunskapskrav för slutbedömningen blev klart år 2020. Utöver kunskapskrav för vitsordet 8 finns nu också beskrivningar av de kunskaper som behövs för att få vitsorden 5, 7 och 9 i slutbedömningen i respektive läroämne i den grundläggande utbildningen. Kunskapskraven publicerades 31.12.2020 och togs i bruk 1.8.2021. Arbetet med att förnya bedömningskriterierna har gjorts i samarbete med sakkunniga och intressegrupper. Målet är att öka likvärdigheten i bedömningen och att vitsorden bättre ska kunna jämföras med varandra. Bedömningskriterierna som fastställts i läroplansgrunderna är förpliktande för utbildningsanordnarna och ska som sådana överföras från grunderna till den lokala läroplanen.

Utbildningsstyrelsen har också utarbetat stödmaterial för slutbedömningen i de olika läroämnena. Stödmaterialet är inte förpliktande. Syftet med materialet är att stödja lärarna i planeringen av undervisningen så att den motsvarar målen, i genomförandet av slutbedömningen och i användningen av bedömningskriterierna.

 

I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 har man för respektive läroämne fastställt mål, innehåll och beskrivningar av goda kunskaper i läroämnet. Kriterierna för slutbedömningen som träder i kraft 1.8.2021 har bildats utgående från de befintliga målen för undervisningen, föremålen för bedömningen och läroämnenas centrala innehåll.

  • I den grundläggande utbildningen finns mål som är gemensamma för alla elever, och som undervisningen och lärandet tar sikte mot.
  • Kunskapskraven beskriver de kunskaper som förutsätts för att få vissa vitsord, men de utgör inte mål för olika nivåer.
  • Målen och de centrala innehållen för undervisningen i ett läroämne ska fördelas mellan årskurserna i den lokala läroplanen. En del mål behandlas i alla årskurser, medan en del mål kanske bara ingår i en årskurs, beroende på läroämnet.
  • Målen för elevens lärande har härletts ur målen för undervisningen. Målen för lärandet fördelas inte mellan årskurserna.

I arbetet med bedömningskriterierna för slutbedömningen har man till vissa delar även bearbetat föremålen för bedömningen och kunskapskraven för vitsordet 8, det vill säga beskrivningen av goda kunskaper. Avsikten med eventuella ändringar har varit att beskrivningarna ska vara entydiga och jämlika. 

Tillbaka upp

Fortbildningar i serien Stöd för bedömningen

Under vårterminen 2021 erbjöd Utbildningsstyrelsen avgiftsfri fortbildning för alla lärare och rektorer inom den grundläggande utbildningen samt andra intresserade om bedömning av elevens lärande och kunnande. Fortbildningen genomfördes som webbinarier.

Under fortbildningarna behandlades

  • riktlinjerna för bedömningen i kapitel 6 (föreskrift OPH-281-2020),
  • bedömningskriterierna för slutbedömningen per läroämne (föreskrift OPH-5042-2020).

Här kan du bekanta dig med presentationen om slutbedömningen i bland annat det andra inhemska språket finska.

Tillbaka upp

I stödmaterialet behandlas nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling. Syftet med stödmaterial är att öppna upp användningsmöjligheter för nivåskalan gällande målen för undervisningen M6-M10 som anknyter till växande språkkunskap. För vem är nivåskalan avsedd? Hur kan man få stöd av nivåskalan då man planerar, genomför och bedömer elevernas lärande och kunnande? På vilket sätt korrelerar nivåskalan med Andersons och Krathwohls reviderade taxonomi?

I materialet ges exempel på bedömning av muntliga och skriftliga produktiva uppgifter genom att tillämpa nivåskala för språkkunskap och språkutveckling i relation till kunskapskraven i lärokursen i A-finska och den modersmålsinriktad finska.

Stödmaterialet har utarbetats av Annika Lassus (lektor som klasslärare, Vasa övningsskola) och Åsa Löf (lektor i finska, Vasa övningsskola)  samt Yvonne Nummela som är sakkunnig vid Utbildningsstyrelsen.

Tillbaka upp