Stödmaterial för slutbedömningen i främmande språk

Stödmaterialen är oberoende av språk och kan tillämpas i olika bedömningssituationer. Målet är att exempeluppgifterna ska uppmuntra lärarna till att bedöma elevernas kunnande med olika metoder. Lärarna kan använda exempeluppgifterna som bakgrundsinformation eller som utgångspunkt när de själva gör uppgifter som kartlägger elevens kunnande.

Uppgifterna kan bearbetas utifrån vad som krävs för den summativa bedömningen. Exempelfrågorna kan behandlas två-tre gånger under perioden till exempel muntligt eller skriftligt. Kunnandet kan utvärderas också genom arbeten parvis eller i mindre grupper (mindre föredrag och affischer). Eleven kan beroende på situationen eller prestationen också använda skolans undervisningsspråk.

Lärarna kan använda nedanstående sammanfattning av kriterietabellen för A-lärokursen i främmande språk som hjälp för att planera bedömningen. En viss uppgift och det prov på kunnande som eleven visat i samband med uppgiften kan anknyta till flera mål eller målområden. Tabellen nedan kan bearbetas inför utvärderingssamtalen som förs med eleverna och vårdnadshavarna. Tabellen är publicerad i docx-format.

Summativ bedömning och dokumentation 

1. Vad avses med att visa prov på kunnande i anslutning till den summativa bedömningen? Vilka olika sätt att visa prov på kunnande finns det och hur  intygas de?

• Elevernas lärande, kunnande, arbete och uppförande ska bedömas mångsidigt. Den mångsidiga bedömningen ska grunda sig på prov på kunnande som samlats in på olika sätt. 
   
• Eleven ska ha möjligheter att på olika sätt som är ändamålsenliga med tanke på målen visa vad hen kan och har lärt sig. I valet av bedömningsmetoder ska man beakta att det med endast en bedömningsmetod inte är möjligt att bedöma hur den studerande uppnått samtliga mål som ställts upp för läroämnena. 
   
• Prov på kunnande kan vara olika muntliga och skriftliga prov, portföljer, projektarbeten, prov som testar elevens hör- eller läsförståelse, videoklipp, muntliga uppgifter som eleven spelar in, ordprov, verbprov och så vidare. Eleven ska vara medveten om ifall provet inverkar på den summativa bedömningen. Läraren ska dokumentera de prov på kunnande som eleven visat till exempel genom att i skolans dokumentationssystem eller i sina egna anteckningar föra in vitsordet som eleven fått i ett muntligt prov. 

2. Vad ska läraren dokumentera och vad ska inte dokumenteras? 

• Läraren ska dokumentera bedömningen av sådana prov på kunnande som inverkar på den summativa bedömningen av elevens kunnande. Slutbedömningen är summativ bedömning. Den formativa bedömningen förutsätter ingen dokumentation. 

3. Hur ska läraren dokumentera prov på kunnande som inverkar på den summativa bedömningen? 

• Läraren ska själv avgöra vilka som är de lämpligaste sätten för hen att dokumentera elevens kunnande med tanke på den summativa bedömningen och bildandet av ett slutvitsord. Det är bra att dokumentationen är kontinuerlig och systematisk för att det ska vara lätt att återkomma till prov på kunnande som eleven visat och som inverkar på den summativa bedömningen. På det här sättet kan man motivera för eleven och vårdnadshavaren på vilka grunder elevens vitsord har bildats. 

4. Har språkläraren skyldighet att i fråga om varje elev anteckna ett separat vitsord för varje målområde som ingår i läroämnet? 

• Nej.  Slutbedömningen är en helhetsbedömning och summativ bedömning som påverkas av de prov på kunnande som eleven visar. Proven på kunnande kan omfatta flera mål på samma gång. 

5. Är det tillräckligt att elevens vitsord består av mångsidiga prov på kunnande som eleven visat? 

• Ja, det är tillräckligt. 

Kulturell mångfald och språkmedvetenhet, färdigheter för språkstudier 

6. Hur bedöms andra än målen för växande språkkunskap, såsom mål 1–6 för undervisningen i A-engelska? 

• Läraren bedömer hur väl och i vilken mån eleven har uppnått de mål som fastställts för undervisningen och lärandet och definierar nivån på elevens kunskaper med hjälp av kunskapskraven för de olika vitsorden. Proven på kunnande som eleven visar kan omfatta flera mål på samma gång. 
   
• Till exempel användningen av språkvetenskapliga begrepp som stöd för lärandet i enlighet med mål 3 för undervisningen i A-engelska och användningen av mångsidiga sätt att lära sig språk i enlighet med mål 4 visar prov på elevens förmåga att producera olika texter. 
   
• Läraren kan också ordna prov på kunnande som grundar sig på summativ bedömning så att eleverna under lektionen ska skriva en text där de berättar vad de gjorde under veckoslutet eller kvällen före. Läraren berättar att hen kommer att följa med hur eleverna utnyttjar språkvetenskapliga begrepp när de skriver texten. Läraren anteckna sina iakttagelser och de utgör en del av den summativa bedömningen som hänför sig till målen 3 och 10. Eleven ska få information om att provet på kunnande hänför sig till dessa två mål och inverkar på den summativa bedömningen. 

7. En del av mål 1 för undervisningen i B1-finska är att lära känna värderingar som är gemensamma för de nordiska länderna. Ska detta bedömas med vitsord? 

• Nej. I vilken mån eleven känner till värderingar utgör inte en grund för siffervitsord. 

8. Hur gör man upp provuppgifter till exempel i anslutning till mål 2 inom målområdet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet? 

• Mål 2 för undervisningen i A-engelska är att eleven lär sig hitta engelskspråkiga innehåll och sammanhang som vidgar uppfattningen om den globaliserade världen. 
   
• I provuppgiften kan man utgå från målen för undervisningen och lärandet samt kunskapskraven för de olika vitsorden. Eleven kan svara på skolans undervisningsspråk. Exempel på uppgifter: 
   
• Ge exempel på forum och sammanhang där du kan använda engelskan, såsom webbplatser, tidningar och spel. Ge exempel på miljöer där du kan använda engelskan, såsom webbplatser, i din hemkommun, olika länder och så vidare.  
   
• Nämn och jämför engelskspråkiga sammanhang och miljöer som främjar ditt lärande. 
   
• Hur kan du utnyttja engelskspråkiga sammanhang och miljöer för att främja ditt eget lärande? 

9. Jag förstår inte vad mål 2 för undervisningen i A-engelska innebär. Vilka material ska jag använda i undervisningen och hur ska jag genomföra bedömningen? 

• Mål 2 för undervisningen i A-engelska är att eleven lär sig hitta engelskspråkiga innehåll och sammanhang som vidgar uppfattningen om den globaliserade världen. 
   
• I undervisningen kan man börja med att be eleven ge exempel på engelskspråkiga innehåll och sammanhang på nätet. Sammanhang kan också vara till exempel ett idrottslag med lagmedlemmar som talar engelska eller ett internationellt företag som är verksamt på orten. Man kan först be läraren i geografi definiera begreppet globaliserad värld på geografilektionen. Därefter kan man tillsammans reflektera över om exemplen som eleverna gett är sådana som vidgar uppfattningen om den globaliserade världen. I anslutning till det här målet kan man också utforma ett mångvetenskapligt lärområde i samarbete mellan läroämnena engelska och geografi. 

10. Vilka är de världsmedborgerliga färdigheterna som är föremål för bedömningen i mål 2 för undervisningen i A-engelskan?

11. Hur djupa kunskaper om språkvetenskapliga begrepp är det som avses i mål 3 för undervisning i A-engelska, där ett av kunskapskraven för vitsordet 9 är följande: Eleven känner till och kan använda det engelska språkets centrala språkvetenskapliga begrepp för att utveckla sina språkkunskaper.

• I kunskapskraven för vitsordet 9 i mål 10 för undervisningen (inom målområdet Växande språkkunskap) ingår elevens förmåga att producera text med hjälp av ett relativt omfattande ordförråd och olika strukturer när hen berättar om olika vardagliga ämnen, verkliga eller fiktiva, som intresserar hen. För att eleven ska uppnå den här nivån är det bra att hen känner till de grundläggande språkvetenskapliga begreppen och att hen i enlighet med mål 3 kan använda begreppen för att utveckla sina språkfärdigheter. När man studerar främmande språk är att av nytt av man känner till de allmänna begreppen som används för att strukturera språket. Det är bra att veta vad som är ett substantiv, verb eller adjektiv. Å andra sidan är det bra att överväga i vilken mån det är viktigt att känna till satsdelar, ordklasser eller böjningsmönster för verb, eller att skilja mellan till exempel adjektiv och adverb. Det viktiga är att till exempel kunna använda verb och tempusformer för att producera text.   

12. Varför bedöms färdigheterna att studera språk? Till exempel i kunskapskraven för vitsord 9 i mål 4 för undervisningen i A-engelska: ”Eleven kan använda mångsidiga och för hen själv passande sätt att lära sig engelska. Eleven kan jämföra och reflektera över olika sätt att delta uppbyggande i kommunikation.”  

• För att eleven ska uppnå målen för växande språkkunskap, såsom förmågan att producera text, behöver hen också ha färdigheter för språkstudier. Då färdigheterna att studera språk inverkar på elevens summativa bedömning är hen också mera motiverad att öva dessa färdigheter.