Framtidsutmaningarna förutsätter att eleverna växer upp till samhällsmedlemmar med förmåga att bära ansvar och som har färdigheter att förändras och lösa problem såväl i vardagen som i samhället och globalt. För en sådan framtid är det viktigt att skolan så småningom ger färdigheter för aktivitet och innovativitet samt för att utveckla den egna verksamheten och bearbeta närmiljön.
Den undervisning i huslig ekonomi som ges inom den grundläggande utbildningen utmanar till att utveckla centrala vardagliga färdigheter och öva på att göra medvetna och hållbara val. Undervisningen i huslig ekonomi har en inverkan på såväl smidighet i vardagen som på hållbar ekonomihantering. Som läroämne har huslig ekonomi unika möjligheter till gemensamt, aktivitetsbaserat lärande som stöder sig på positiv pedagogik och ger framgångens glädje och nya upplevelser (bild 1).
Huslig ekonomi är ett aktivitetsbaserat läroämne som inspirerar eleverna till kontinuerligt lärande
Huslig ekonomi är ett tvärvetenskapligt färdighetsämne där verksamhet som stöder välbefinnandet och upplevelsebaserat lärande betonas. Det aktivitetsbaserade arbetssättet är inte pyssel, utan verksamheten siktar alltid på målinriktat lärande av både innehåll och de färdigheter som lärs ut med hjälp av olika inlärningsuppgifter. I en lärmiljö som undersöker färdigheter i att leva och vara och som uppmuntrar till att pröva skapas en hållbar kunskapsbas som överskrider vardagsupplevelsen. Bedömningen av lärandet sammanflätas med lärprocessen och styr eleven till ägarskap över sitt lärande. Kunskaperna och färdigheterna förädlas till mångsidig kompetens vid olika möten i skolmiljön i en skala som lämpar sig för elevens ålder och förutsättningar. I huslig ekonomi lär man sig inte bara grundläggande saker, utan kunskap som samlats inom vetenskapsområdet och som har en omfattande förklarings-, prognos- och förändringskraft.
Huslig ekonomi är ett färdighetsämne
I huslig ekonomi lär sig eleverna färdigheter, kunskaper om de färdigheter som de lär sig samt kunskaper om innehållet med hjälp av olika inlärningsuppgifter (bild 2).
De färdigheter som lärs ut i huslig ekonomi är
- färdigheter i praktiskt arbete
- färdigheter i samarbete och kommunikation
- färdigheter i informationshantering.
De viktigaste innehållen i huslig ekonomi gäller
- matkunskap och matkultur
- boende och samlevnad
- konsument- och hushållskunskap i hemmet.
De kunskaper som ingår i de färdigheter som lärs ut stöder utvecklingen av matlagnings- och bakningsfärdigheterna, boendefärdigheterna och miljö- och kostnadsmedvetenheten i boendet samt utvecklar uträttandet av ärenden och kännedomen om ansvar och rättigheter som konsumenter som gör val.
Olika praktiska färdigheter är till exempel att
- göra för hand
- arbeta hygieniskt
- arbeta tryggt
- mäta
- upprätthålla ordning
- planera
- baka
- skala grönsaker
- koka
- steka.
Samarbets- och interaktionsfärdigheter är bland annat att
- arbeta ensam och i grupp
- lyssna på andra
- förhandla och komma överens.
Kunskaper i informationshantering är bland annat att
- skaffa och söka information om huslig ekonomi
- följa skriftliga och muntliga anvisningar
De ovannämnda färdigheterna innehåller kunskaper om färdigheten, såsom att till exempel i samband med färdigheter i stekning välja arbetsredskap eller utrustning på ett motiverat sätt samt arbetssäkerhet, val av rätt råvaror vid bakning och olika bakningstekniker. När man gör potatismos måste man kunna välja rätt potatissort, tvätta potatisen, skalnings- och klyvningsteknikerna samt de olika skedena i att mosa potatisen så att moset blir slätt och lagom smidigt.
De ovannämnda färdigheterna omfattar färdigheter i anslutning till både sig själv och interaktion, som är samarbets- och interaktionsfärdigheter som man särskilt lär sig och bedömer i undervisningen i huslig ekonomi. Dessa färdigheter är till exempel självkännedom, självförmåga, självledning, motivation, attityder, empati, icke-verbal kommunikation, att ge och ta emot respons.
Källa: Färdigheterna i huslig ekonomi vid slutbedömningen (Myllykangas, M. & Rantamäki, A. 2021)
Stödmaterial för huslig ekonomi i årskurserna 3–6
Målen för undervisningen i huslig ekonomi i årskurs 3-6
Enligt utbildningsanordnarens beslut kan läroämnet huslig ekonomi studeras som ett för alla gemensamt läroämne i årskurserna 1–6 om det för huslig ekonomi i den lokala läroplanen anvisats valfria lektioner i konst- och färdighetsämnen i årskurserna 1–6 som avses i statsrådets förordning (793/2018). Undervisning i huslig ekonomi kan ges som ett gemensamt läroämne som en del av de valfria konst- och färdighetsämnena, eller så kan det erbjudas eleverna som ett tillvalsämne Det kan också genomföras som hushållsavsnitt som integrerats i olika läroämnen eller skolans verksamhet.
Om det i den lokala läroplanen har anvisats valfria lektioner i konst- och färdighetsämnen för årskurserna 1–6 i lärokursen i huslig ekonomi, ska målen för undervisningen i huslig ekonomi för årskurs 7–9 i grunderna för planen (2014) tillämpas med beaktande av elevernas åldersnivå. Utbildningsstyrelsen har utarbetat en separat rekommendation av målen för undervisning och lärande och beskrivningar för bedömningen i huslig ekonomi för årskurserna 3–6 som stöd för utarbetandet av den lokala läroplanen. Syftet med webbmaterialet är att stödja planeringen och genomförandet av undervisningen i huslig ekonomi i årskurserna 3–6 i den grundläggande utbildningen enligt utbildningsanordnarens lokala läroplan.
Under årskurserna 3–6 stärks utvecklingen som elev och självförmågan som en del av aktörskapet i hemmets olika roller. Det är ändamålsenligt att inlärningsuppgifterna ger möjlighet till aktivitetsbaserad övning när man i huslig ekonomi övar på färdigheter som svarar på frågan ”hur” (bild 3), till exempel hur planerar jag min dag så att måltidsrytmen stöder hälsan, hur putsar man sneakers, eller hur är jag en rättvis kompis i ett team.
JAG BEKANTAR MIG----------- JAG ÖVAR-------- JAG TILLÄMPAR
JAG VET--------------- JAG KAN-----------------JAG FÖRSTÅR
JAG INSPIRERAS------------ JAG LYCKAS---------------- JAG DRÖMMER
I stödmaterialet för undervisning i huslig ekonomi har målen för både undervisningen och lärandet och det centrala innehållet för årskurserna 3–6 härletts ur målen i huslig ekonomi för årskurserna 7–9.
Målen för årskurs 6 utarbetas lokalt med hjälp av stödmaterial som utarbetats för årskurserna 3–6. I materialet presenteras exempel på vad målen kunde vara på basis av målen för årskurserna 7–9.
Till exempel används endast de mål som beskrivs i stödmaterialet vars undervisning och lärande man fokuserar på i varje årskurs. Målen för undervisningen och lärandet anpassas till det tillgängliga antalet årsveckotimmar.
När innehållet väljs beaktar man utvecklingen av mångsidig kunskap och tänkande om hushållning samt verksamhet som siktar på en hållbar framtid. Lokala, regionala och globala aktuella ämnen utnyttjas och de tillämpas i planeringen av inlärningsuppgifterna. Inlärningsuppgifterna som relaterar till de lokalt utarbetade målen för lärandet i huslig ekonomi kan variera beroende på eleverna, de lokala förhållandena och skolans egna prioriteringar.
Av beskrivningarna för bedömningen som utarbetats som stödmaterial är det naturligt att använda dem vars lokala mål för undervisningen och lärandet man fokuserar på i ifrågavarande årskurser.
I lärandet i huslig ekonomi stärks ett aktivt och kollektivt aktörskap. Under lektionerna erbjuds inlärningsuppgifter som lämpar sig för ålders- och färdighetsnivån och som gör det möjligt att lyckas tillsammans. Målet med övningsuppgifterna är en initiativtagare som behärskar de grundläggande färdigheter som behövs i hemmets vardag och samtidigt förstår hur viktigt samarbete är för att lyckas. När man övar på grundläggande färdigheter i huslig ekonomi funderar man samtidigt på olika situationer och olika sätt att arbeta i föränderliga miljöer för det gemensamma goda.
I läroämnet huslig ekonomi betonas direkt tillämpning av kunskaper och färdigheter i vardagen. Att lära sig färdigheter gällande mat, renlighet och att leva tillsammans som är direkt användbara i den egna vardagen där hemma inspirerar och ökar motivationen. Man kan inkludera eleverna i att komma med idéer och planera genomförandet av inlärningsuppgifter, vilket ökar engagemanget i studierna och kreativiteten samt ökar sammanhållningen. Att tillämpa det man lärt sig som hemläxor stöder samarbetet mellan hemmet och skolan.
Det viktigaste redskapet för att öva på huslig ekonomi är verksamhet i en förutsägbar miljö. En tydlig struktur och upprepade rutiner i undervisningen skapar en trygg och förutsägbar miljö för aktiviteten. Man övar på aktiviteten i föränderliga situationer tillsammans med olika kamrater. I början av undervisningssituationen är det nödvändigt att gå igenom nya saker man ska lära sig samt centrala arbetsskeden och fenomen som påverkar framgången, såsom kemiska reaktioner. Det lönar sig att ge god arbetsinstruktion så att det är klart för var och en vilka arbets- och övergångsskeden som ingår i inlärningsuppgiften och hur aktiviteten i sin helhet schemaläggs. Även prognostisering och verbalisering av risker är en väsentlig del av de absoluta rutinerna för arbetssäkerheten i huslig ekonomi.
I undervisningen i huslig ekonomi ingår krav på särskild uppmärksamhet av renhet och säkerhet. På lektionerna i huslig ekonomi förutsätter säkerhet i arbetet med livsmedel särskild omsorgsfullhet. På lektioner där man hanterar livsmedel ska man arbeta hygieniskt. Till en början ska man alltid sätta sig i funktionsdugligt skick: tvätta händerna, sätta upp håret och vid behov ta på sig ett förkläde som arbetsdräkt. När arbetsredskapen vid arbetsstationen i början av lektionen har ordnats på rätt plats går det inte åt tid till att söka arbetsredskap i det egentliga arbetsskedet. Dessutom ser man till att råvarorna och utrustningen i lärmiljön hålls i rätt ordning och förvaras på rätt sätt. Säkerhetskraven för verksamhet som relaterar till hälsa och välbefinnande ingår i undervisningen i huslig ekonomi: till exempel en begränsning gällande livsmedel som kräver absolut undvikande av ett visst livsmedel kräver vaksamhet i grupparbetet och att läraren särskilt verbaliserar saken. Det bör också beaktas att man alltid när man börjar samarbeta ska säkerställa om eleverna har eventuella begränsningar gällande livsmedel även av elevernas vårdnadshavare eller av elevvården.
I huslig ekonomi är målet för undervisningssituationen att tillsammans färdigställa en uppgiftshelhet. Eleverna utför olika deluppgifter individuellt och tillsammans. Ett särdrag för huslig ekonomi är att man arbetar i en grupp som har ett gemensamt mål men ändå olika, individuella deluppgifter och unika faktorer. För att uppnå det gemensamma målet krävs att var och en arbetar målmedvetet, men med beaktande av att teammedlemmarna är olika. Vid behov stöds, aktiveras eller differentieras lärandet antingen per arbetsskede eller med uppgifter som naturligt förekommer i verksamhetsmiljön. Livsmedelsarbete och annan verksamhet i anslutning till läroämnet har i allmänhet alltid en projektkaraktär. Det är viktigt att vara medveten om och verbalisera hur arbetsprocessen framskrider från början till slut, eftersom tidshanteringen står i centrum för styrningen av verksamheten. Inlärningsuppgifter måste slutföras under lektionen, arbetets resultat måste bedömas och undervisningsutrymmet måste ställas i ordning för följande elevgrupper. Man lär sig schemalägga arbetet genom att planera, dela in arbetet i faser och fördela det enligt gruppens förutsättningar. Självstyrningen ökar småningom i olika skeden av arbetsprocessen.
I planeringen av inlärningsuppgifter för huslig ekonomi är det viktigt att noggrant utarbeta instruktioner och förtydliga arbetsmomenten, till exempel så att de sparar tid eller arbete. Om instruktionerna i de färdiga läromedlen verkar komplicerade lönar det sig att justera arbetsskedenas ordningsföljd eller antal när man planerar undervisningen och instruktionerna för arbetsskedena. När man planerar lektionernas tidsanvändning och olika övergångsskeden kan man till exempel förutse hur många arbetsredskap som behövs, hur lång tid det tar att diska och hur den övriga aktiva tiden ska användas.
Det viktigaste i studiemiljön i huslig ekonomi är en stämning av omsorg och tillit. Huslig ekonomi är ett kommunikationsämne där man likaså kan påvisa kompetens som upplevelser av okunnighet eller en ofullbordad lärprocess. I det praktiska arbetet måste man komma ihåg att om man inte alltid lyckas, då lär man sig åtminstone någonting. Lärarens uppgift är att planera inlärningsuppgifterna så att man hinner genomföra dem under lektionen och att man också hinner granska det man lärt sig tillsammans och separat under arbetet och i slutet av helheten. Tid ska också reserveras för överraskande saker som händer med olika elever, och målet är att man ska kunna reagera omedelbart på situationerna: fel kan korrigeras genast och överflödiga händelser kan lösas med en gång.
Huslig ekonomi ger ett positivt självförtroende. Syftet med huslig ekonomi är att producera positiv kompetens som fokuserar på möjligheter och som kan användas för att påverka både det egna och det gemensamma välbefinnandet och framtiden. Utvecklingen av den hushållsekonomiska självkänslan och uppväxten till gemenskap ger en tro på möjligheterna att påverka. Det är viktigt att satsa på elevkännedom och identifiera olika kompetenser och lärstilar när man planerar arbetet i huslig ekonomi och väljer arbetssätt. Upplevelsen av att lyckas i lärandet är central och betydelsefull med tanke på den fortsatta aktiviteten: under lektionen är målet att lära sig att lita på sig själv så att det upprepande arbetet övergår till kompetens, en skicklig färdighet som kan överföras till den egna vardagen och utvecklas vidare.
Färdigheterna i huslig ekonomi utvecklas i kompetenskedjan ”jag vet – jag kan – jag förstår – jag utvecklar”. Syftet med att öva på en färdighet är att producera behärskning av och förståelse för färdigheten som kombinerar tidigare inlärda kunskaper och färdigheter till mer omfattande, användbara helheter genom att skapa nytt. Exempelvis kunde lärstigen och fasindelningen av lärprocessen se ut så här: Till en början övar man på att identifiera och namnge arbetsredskap samt att mäta livsmedel. I nästa skede bekantar man sig med säker verksamhet med arbetsredskap och köksmaskiner och kokar upp till exempel vatten. Sedan börjar man till exempel koka i en kastrull och funderar samtidigt på begreppen koka upp – koka – sjuda som en del av en skicklig och energisnål användning av spisen. Till slut kombinerar man redan färdigheter i kokning, tidsanvändning och arbetsfaskompetens med arbetssäkerhet och hållbara val på ett sektorsövergripande sätt.
Bedömningsdialogen är en integrerad del av pedagogiken och interaktionen i huslig ekonomi. Diskussionen i samband med aktiviteten och gemensamma reflektioner skapar en grund för att utveckla det hushållsekonomiska tänkandet och beakta olika synvinklar i föränderliga situationer. I inlärningssituationer övar man i växelverkan på att ge och ta emot respons. Lärarens uppmuntrande respons (formativ bedömning) är viktig för att främja lärandet. Kamratresponsen är naturlig och viktig i huslig ekonomi, men den kräver övning och åtminstone i början stark lärarhandledning. Bedömningsdialogen aktiverar eleverna till att bli varandras resurser för lärandet. Dialogens betydelse för utvecklingen av det egna aktörskapet och bildandet av ägarskap för lärandet är särskilt betydande (bild 4).
Bedömning som stöder lärandet är central i processen för lärande i huslig ekonomi, och i bästa fall utgår den från elevens styrkor och ger styrka. Formativ bedömning som inspirerar till lärande är uppgiftscentrerad, identifierar olikheter och uppmuntrar till en lyckad prestation (bild 5).
I bästa fall fungerar en lyckad bedömning under studierna inte som domare, utan den förbättrar kvaliteten och undanröjer hindren för lärande genom att frigöra den individuella kreativiteten (bild 6).
Processen är viktigast: i huslig ekonomi bedöms helheten i stället för ett enskilt resultat. I lärandet i huslig ekonomi kräver avgränsningen av målet särskild uppmärksamhet. Det är viktigt att dela upp det man lär sig så att det passar elevernas olika behov på grund av både motivationen och upplevelsen av jämlik delaktighet. Trots avgränsningen och uppdelningen ska dock helheten bedömas i huslig ekonomi: processen för lärande och insikter samt interaktion i stället för en enskild uppgiftsprestation. Färdigheterna i huslig ekonomi varvas i bedömningen: delområdena informationshantering samt samarbete och interaktion ingår också i den praktiska verksamheten, vilket kan synliggöras genom en lyckad bedömning.
Skribenter:
Fiia Lujasmaa, ped.mag., lärare i huslig ekonomi
Essi Kilpeläinen, ped.mag., lärare i huslig ekonomi
Källor:
- Atjonen, P. 2023. Formatiivinen arviointi perusopetuksessa. På finska Hämtad 20.3.2023.
Atjonen, P. 2020. Formatiivinen arviointi: osa 1. 21.2.2020. På finska Hämtad 20.3.2023
Presentation i anknytning till videon (på finska):
Harjula, P. & Löytty-Rissanen, M. 2023. Kotitalousopetuksen käsikirja. Jyväskylä: PS-Kustannus. På finska Hämtad 20.3.2023
Myllykangas, M. & Rantamäki, A. 2021. Kotitalouden taidot päättöarvioinnissa. Opetushallitus. På finska Hämtad 26.4.2023
- Utbildningsstyrelsen. 2020. Huslig ekonomi i den grundläggande utbildningen. Kontinuiteten i undervisningen i huslig ekonomi från förskoleundervisningen till sista klassen i den grundläggande utbildningen. Hämtad 26.4.2023.
