Undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde

Undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde är avsedd för elever med förlängd läroplikt som har en svår funktionsnedsättning eller någon annan skada eller en svår sjukdom. I 9 § 3 mom. i statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (422/2012) föreskrivs om ordnandet av undervisning enligt verksamhetsområde istället för i skilda läroämnen för elever med de svåraste funktionsnedsättningarna

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (kap. 7.4.6) föreskrivs att det också för en elev med en annan funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom på grund av elevens hälsotillstånd kan vara befogat att ordna undervisningen enligt verksamhetsområde. För dessa elever har fattats beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt och för dem förutsätts ett beslut om undervisning enligt verksamhetsområde som genomförs som särskilda undervisningsarrangemang i enlighet med 18 § 1 mom. 3 punkten i lagen om grundläggande utbildning.

I beslutet om särskilt stöd bestäms om ordnande av undervisningen enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis (lag om grundläggande utbildning 642/2010, 17 § 2 mom.). Den bestämmelse som ska tillämpas och nämnas i samband med beslutet om undervisning enligt verksamhetsområde ska vara antingen 9 § 3 mom. i förordningen om timfördelningen (422/2012) eller 18 § 1 mom. 3 punkten i lagen om grundläggande utbildning (628/1998).

Beslut om förlängd läroplikt ska också fattas som en del av beslutet om särskilt stöd. I fråga om förlängd läroplikt tillämpas läropliktslagen (1214/2020, 2 § 3 mom.): ”Om barnet på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom uppenbart inte på nio år kan nå de mål som ställts för den grundläggande utbildningen i lagen om grundläggande utbildning, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som anges i 2 mom. (förlängd läroplikt).” Det är motiverat att man beslutar om dessa frågor. Det är ändå inte nödvändigt att fatta beslut om förlängd läroplikt och undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde i ett och samma beslut, utan de kan också utgöra två separata beslut om särskilt stöd.
 

Innan ett beslut om särskilt stöd fattas ska utbildningsanordnaren i enlighet med 17 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning sammanställa en pedagogisk utredning om eleven. När den pedagogiska utredningen sammanställs och när undervisningen planeras är det viktigt att samarbeta med eleven och vårdnadshavaren för att utredningen av behovet samt planeringen och genomförandet av stödet ska lyckas. Det är viktigt att vårdnadshavaren innan hen hörs har fått information om den pedagogiska utredningen och om eventuella expertutlåtanden som hör till utredningen.

Utbildningsanordnaren ska ta fram:

• en skriftlig utredning om elevens framsteg i lärandet av de lärare som ansvarar för elevens undervisning

• en skriftlig utredning om det intensifierade eller särskilda stöd som eleven fått och om elevens helhetssituation som sammanställts genom yrkesövergripande samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården.

Utgående från dessa två utredningar ska utbildningsanordnaren göra en skriftlig bedömning av elevens behov av särskilt stöd. Helheten som dessa utredningar och den bedömning som gjorts utifrån dem bildar kallas en pedagogisk utredning (lag om grundläggande utbildning 642/2010, 17 § 3 mom.).
 

Motiveringar till att ordna undervisningen enligt verksamhetsområde

En pedagogisk utredning som görs i anslutning till att beslutet om särskilt stöd granskas ska påbörjas i god tid inför granskningen, senast på våren i årskurs två och årskurs sex. Författningen är delvis mångtydig. Det är motiverat att beslutet görs så snabbt som möjligt, ändå före skolarbetet i årskurs tre inleds.

I grunderna för läroplanen föreskrivs därtill följande om granskningen av ett beslut om särskilt stöd i kapitel 7.4.2: ”Beslutet om särskilt stöd ska också alltid granskas om elevens behov av stöd förändras på de punkter som bestäms i beslutet. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning om eleven. Om behovet av stöd kvarstår, fattas ett nytt beslut om särskilt stöd. Om det visar sig att eleven inte längre behöver särskilt stöd, fattas ett beslut om att stödet avslutas. Eleven övergår därefter till intensifierat stöd.”

I beslutet om särskilt stöd bestäms om följande:

• den huvudsakliga undervisningsgruppen
• eventuella tolknings- och biträdestjänster
• övriga tjänster som avses i 31 § i lagen om grundläggande utbildning, såsom hjälpmedel som eleven behöver eller stödperioder i Valteriskolan
• eventuella individualiserade lärokurser i ett eller flera läroämnen och huruvida deras antal ska minskas eller ökas
• om undervisningen ordnas med en annan läroämnesindelning än den som avses i 11 § i lagen om grundläggande utbildning
• om eleven befrias från undervisningen i något läroämne
• andra särskilda undervisningsarrangemang som beslutas om med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning, såsom arrangemang som berör undervisningens innehåll eller ordnandet av undervisningen
• beslutet om förlängd läroplikt
• undervisning enligt verksamhetsområde.

Av den pedagogiska utredningen ska framgå motiveringar till dessa punkter som fastställs i beslutet om särskilt stöd.

Hur man gör upp en skriftlig pedagogisk utredning

I den skriftliga pedagogiska utredningen ska beskrivas

• hur elevens lärande framskrider
• elevens lärande och skolgång som helhet ur skolans, elevens och vårdnadshavarens perspektiv
• det allmänna stöd som eleven har fått och en bedömning av effekten av olika former av stöd
• elevens styrkor och intressen, förutsättningar för lärande och särskilda behov i anslutning till lärande och skolgång
• en bedömning av genom vilka pedagogiska stödåtgärder, stödåtgärder som gäller lärmiljön, handledning, elevvård eller andra stödåtgärder eleven kan stödjas
• en bedömning av behovet av särskilt stöd
• en bedömning av om eleven behöver en individualiserad lärokurs i ett eller flera läroämnen och motiveringar till detta
• bedömning av om undervisning enligt verksamhetsområde lämpar sig för eleven istället för läroämnesvisa studier och motiveringar till detta.

Den pedagogiska utredningen ska göras utgående från den pedagogiska bedömning och plan för elevens lärande som tidigare utarbetats för eleven Om eleven redan har fått särskilt stöd, ska den tidigare pedagogiska utredningen och den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP) utnyttjas. För beredningen av ett beslut om särskilt stöd behövs, utöver en pedagogisk utredning, eventuellt också andra utlåtanden, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning. Ifall eleven har en habiliteringsplan eller andra planer, kan också de användas med vårdnadshavarens tillstånd. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, s. 67)

I den pedagogiska utredningen ska alla ovan nämnda punkter som ingår i läroplansgrunderna beskrivas. Som underlag för utarbetandet av den pedagogiska utredningen kan man använda Utbildningsstyrelsens modellbottnar Pedagogisk utredning och Förslag om innehållet i beslutet om särskilt stod utgående från den pedagogiska utredningen. Länken till blanketterna finns längre ner på sidan.

I den pedagogiska utredningen som görs för ett beslut om särskilt stöd där det bestäms om undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde ska särskild uppmärksamhet fästas vid att utredningen innehåller följande motiveringar som tagits fram i yrkesövergripande samarbete mellan lärarna och de yrkesutbildade inom elevvården:

• Hurdant stöd har eleven fått och hur kan man på basis av det konstatera och motivera att det är eleven inte förmår studera ens enligt en individualiserad lärokurs i läroämnena?
• Hur stöder undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde elevens kunnande, lärande och utveckling som helhet samt hur främjar och upprätthåller den elevens funktionsförmåga bättre än undervisning som ordnas i skilda läroämnen?

Eleven har alltid i första hand rätt till läroämnesvisa studier. När man överväger undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde ska man i den pedagogiska utredningen omsorgsfullt motivera hur följande definition i läroplansgrunderna uppfylls: undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde endast när det är uppenbart att eleven inte kan studera enligt en individualiserad lärokurs. Om det är till elevens fördel att undervisningen ordnas läroämnesvis ska utbildningsanordnaren överväga med vilka pedagogiska metoder stödet för lärandet ska ordnas för att det ska vara möjligt att ordna den läroämnesvisa undervisningen för eleven.

Motiveringarna till att en elev övergår till undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde ska beskrivas i följande punkter i den pedagogiska utredningen:

• En utredning om det intensifierade eller särskilda stöd som eleven fått som sammanställts genom yrkesövergripande samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården
  • Hurdant stöd har eleven fått?
• En utredning av elevens lärande och skolgång som helhet som sammanställts genom yrkesövergripande samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården samt ur elevens och vårdnadshavarens perspektiv
  • Har stödet som eleven fått varit tillräckligt?
  • Har eleven framskridit i sina studier?
  • Det är viktigt att utreda vårdnadshavarens åsikt. Man ska förklara för vårdnadshavaren hur undervisningen som ordnas enligt verksamhetsområde inverkar på barnets studier på andra stadiet. Elevens åsikt ska klarläggas utgående från elevens ålder och utvecklingsnivå.
• Elevens styrkor och intressen, förutsättningar för lärande och särskilda behov i anslutning till lärande och skolgång
  • Undervisningen som ordnas enligt verksamhetsområde ska planeras utgående från elevens styrkor. Man ska motivera hur undervisningen enligt verksamhetsområde stöder elevens styrkor och förutsättningar att lära sig färdigheter för ett självständigt liv.
  • Undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde endast om det konstateras att eleven inte kan studera ens enligt en individualiserad lärokurs. Man ska motivera varför eleven inte förmår studera ens enligt en individualiserad lärokurs i läroämnena.
  • Verksamhetsområdena kan innehålla mål och innehåll för ett visst enskilt läroämne, om eleven har styrkor i läroämnet i fråga. Man ska berätta och motivera för vårdnadshavarna och eleven att undervisningen inte inbegriper lärokurser i något läroämne.
• En bedömning av genom vilka pedagogiska stödåtgärder, stödåtgärder som gäller lärmiljön, handledning, elevvård eller andra stödåtgärder eleven kan stödjas
  • I undervisningen som ordnas enligt verksamhetsområde ska man stödja elevens helhetsmässiga utveckling och främja och upprätthålla elevens funktionsförmåga. I utredningen ska beskrivas och motiveras vilket stöd som gagnar eleven och hur undervisningen som ordnas enligt verksamhetsområde främjar och upprätthåller elevens funktionsförmåga. Målet för undervisningen som ordnas enligt verksamhetsområde är att ge eleven sådana kunskaper och färdigheter som eleven behöver för att klara sig så självständigt som möjligt i livet.
  • I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde ska de olika situationerna under skoldagen utnyttjas i lärandet, och lärmiljön ska utvecklas så att den är ändamålsenlig och motiverande för eleven. Man ska beskriva vilket stödet som behövs i lärmiljön och till exempel vilka läromedel som motiverar eleven (med beaktande av elevens starkaste sinneskanal och på vilket sätt hen lär sig bäst).

I den pedagogiska utredningen ska motiveras med vilka pedagogiska stödåtgärder, stödåtgärder som gäller lärmiljön, handledning eller andra stödåtgärder undervisningen för eleven kan stödjas så att den kan ordnas i enlighet med Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014).

• Undervisningen i motoriska färdigheter ska innehålla planering och handledning av motoriska funktioner samt delområden som utvecklar elevens balans, koordination, rytm, uthållighet och muskelstyrka.
• Undervisningen i språk och kommunikation ska innehålla element som utvecklar elevens språkliga medvetenhet, språkliga framställning, begrepps- och ordförråd, förmåga att känna igen och använda tecken, symboler, bokstäver och ord samt tankeförmågan. De kommunikativa färdigheterna ska tränas i olika situationer under skoldagen.
• Undervisningen i sociala färdigheter ska innehålla delområden som stödjer aktivitet i olika miljöer och som stöder utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter.
• Undervisningen i kognitiva färdigheter ska stödja utvecklingen av processerna som styr elevens lärande, minne och tänkande. Lärandet av kognitiva färdigheter ska stimulera och träna sinnena och innehålla delområden som främjar förmågan att välja, klassificera, lösa problem och fatta beslut och att förstå förhållandet mellan orsak och verkan. Målet för lärandet är att att utveckla elevens grundläggande färdigheter i att läsa och skriva samt i matematik. Innehållen i olika läroämnen kan ge underlag för utvecklingen av de kognitiva färdigheterna.
• Undervisningen i dagliga färdigheter ska innehålla delområden som behandlar hälsa och trygghet, vardagskompetens, boende, förmåga att röra sig i omgivningen samt fritidsaktiviteter. Träningen av de dagliga färdigheterna skapar möjligheter att öva och utveckla elevens motoriska färdigheter, språkliga och kommunikativa färdigheter, digitala färdigheter samt sociala och kognitiva färdigheter. De stärker i sin tur färdigheterna i de dagliga rutinerna.

(Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, kapitel 7.4.6)

I motiveringarna till den pedagogiska utredningen kan man därtill fästa uppmärksamhet vid målen för undervisningen enligt verksamhetsområden och överväga hur man i undervisningen kan stödja elevens färdigheter med hjälp av arrangemang som berör läramiljön, med tolknings- och biträdestjänster eller till exempel med Valteris handledningstjänster.

• Målet för lärandet som gäller motoriska färdigheter är att stärka elevens uppfattning om sin kropp, att främja utvecklingen av elevens grov- och finmotorik och att ge eleven möjligheter att mångsidigt träna sina färdigheter i olika vardagssituationer.
• Målet för lärandet som gäller kommunikativa färdigheter utgår från interaktion och att eleven övar sig att förstå och skapa kommunikation. Målet är att eleven kommunicerar med sin omgivning, gör sig förstådd och själv förstår de andra eleverna och de vuxna i gruppen. Eleven ska ges möjlighet att kommunicera på det sätt som är ändamålsenligt för hen. Eleven ska vid behov ha tillgång till alternativa kommunikationsmetoder.
• Målet för lärandet som gäller sociala färdigheter är att elevens färdigheter att fungera i grupp och att delta utvecklas.
• Målet för lärandet som gäller kognitiva färdigheter är att eleven aktiveras och lär sig att använda sina sinnen för att gestalta sin omgivning.
• Målet för lärandet som gäller dagliga färdigheter är att öka elevens aktiva deltagande i verksamheten i sin omgivning samt att främja elevens initiativförmåga och att eleven blir mera självständig.

(Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, kapitel 7.4.6)

Beslutet om särskilt stöd styr den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP)

För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas utarbetas för eleven (IP). Planen ska beskriva den undervisning och det övriga stöd
som eleven ska få i enlighet med beslutet om särskilt stöd. Alla stödåtgärder för en elev som får särskilt stöd ska antecknas i den individuella planen. Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är en skriftlig plan i vilken man ska anteckna målen för elevens lärande och skolgång, vilka undervisningsarrangemang som används, pedagogiska metoder samt det stöd och den handledning som eleven behöver. Den individuella plan för hur undervisningen ska ordnas som utarbetas i samband med särskilt stöd ska bygga på information som tagits fram i samband med en pedagogisk utredning och på innehållet i beslutet om särskilt stöd. Den individuella planen ska vid behov ses över så att den motsvarar elevens behov, dock minst en gång per läsår. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, s. 69)

Om man i samband med att den individuella planen ses över observerar att beslutet om särskilt stöd inte motsvarar elevens bästa och hens behov av stöd, ska en pedagogisk utredning göras och elevens beslut om särskilt stöd ska granskas. Beslutet om särskilt stöd ska granskas åtminstone efter årskurs två och före uppflyttningen till årskurs sju samt alltid då det sker ändringar i barnets behov av stöd som berör de punkter som fastställts i beslutet om särskilt stöd. Undervisningen kan inte ordnas enligt verksamhetsområde om det inte har slagits fast i beslutet om särskilt stöd. Undervisningen kan inte heller ordnas enligt verksamhetsområde om barnet deltar i förskoleundervisning. Undervisningen för barnet ska då ordnas enligt grunderna för förskoleundervisningens läroplan. I grunderna för förskoleundervisningens läroplan ingår inte undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde.