Om en gymnasiestuderande stöter på svårigheter i studierna har hen oberoende av vad svårigheterna och utmaningarna beror på rätt att få stöd. Det är viktigt att identifiera stödbehovet och eventuella orsaker till det, så att man kan erbjuda rätt stöd som gynnar den studerande på bästa sätt. På den här sidan finns information om de vanligaste utmaningarna för gymnasiestuderande, utmaningarnas särdrag och aktörer som erbjuder hjälp när man tar tag i utmaningarna.


I cirkeln
Foto: Jasmin Ryynänen

Förutom de utmaningar som presenteras på den här sidan kan den studerande också uppleva svårigheter av andra orsaker. Det är viktigt för läraren och handledaren att komma ihåg de studerandes individualitet och sina egna begränsningar när det gäller att erbjuda stöd. I samband med de utmaningar som presenteras här finns också förslag på olika aktörer som erbjuder stöd och mer information. Läraren har nytta av att bekanta sig med dem för att kunna bemöta gymnasiestuderandenas olika utmaningar.

Med lässvårigheter (lässvårigheter, dyslexi) avses särskilda svårigheter med att läsa och skriva. Det vanligaste draget är svårigheter med att gestalta och bearbeta information i det fonologiska systemet.

Eftersom lässvårigheter ofta också är förknippade med minnesproblem, till exempel snävt fonologiskt korttidsminne, kan lässvårigheten göra det svårare att komma ihåg nya saker och att överlag lära sig. Dessutom kan den studerande medvetet undvika läsning på grund av att det går långsamt eller hen har svårt att förstå, vilket kan leda till att ordförrådet och de allmänna kunskaperna utarmas.

Lässvårigheter tar sig uttryck på väldigt många olika sätt och begränsar sig inte enbart till att läsa eller skriva. Typiska drag för lässvårigheter är

  • att det går långsamt att läsa eller skriva 
  • dubbelkonsonant- och vokalfel
  • reversaler (fram-farm)
  • rotation (plötsligt-blötsligt)
  • svårt att skilja på språkljud
  • svårigheter med textförståelse
  • svårigheter med bl.a. textuppgifter i matematik
  • snävt arbetsminne
  • gestaltningssvårigheter, t.ex. kartor
  • motoriska svårigheter (svår handstil)
  • svårigheter att lära sig främmande språk.

Det är viktigt att den studerande hittar sitt eget sätt att tillägna sig information och utnyttja texter. Med hjälp av lämpligt stöd är det trots svårigheterna möjligt att studera i gymnasiet. För en del har man redan tidigt konstaterat lässvårigheter, men ibland upptäcker man dem först i gymnasiet.

I många gymnasier görs ett screeningtest när studierna inleds. Vid behov ger speciallärare, psykolog, talterapeut eller någon annan sakkunnig ett utlåtande om lässvårigheterna. Utifrån detta kan man planera nödvändiga stödåtgärder under gymnasiestudierna samt specialarrangemang för studentskrivningarna.  

Tips för stöd vid lässvårigheter

Läraren kan konkret stödja en studerande som på grund av lässvårigheter eller till exempel språklig bakgrund har svårigheter i sina studier samt i synnerhet svårigheter med att läsa och skriva. 

Du som är lärare kan

  • själv bekanta dig med hur man producerar klarspråk (t.ex. tydligt tal) och med läromedel på lättläst språk samt själv göra upp uppgifter på klarspråk
  • utnyttja Celias lättillgängliga material och andra lättlästa böcker, versromaner och ljudböcker (t.ex. på lektionerna i modersmålet)
  • hjälpa till att gestalta uppgifterna genom att även muntligt beskriva deras inledning och mellanfaser
  • förtydliga den tillgängliga tiden också genom att muntligt uppge hur mycket tid man får eller måste använda för en uppgift
  • med hjälp av mellanprov samla in information om varje studerandes kunnande under studieavsnittet som kan användas av både dig och de studerande och efter proven gå igenom och förtydliga sådant som behöver mera repetition
  • testa olika studiestrategier (med hjälp från en speciallärare) och hjälpa varje studerande att hitta en lämplig studieteknik (t.ex. Feynman-, Cornell-, SQ3R- och olika minnestekniker)
  • ge anvisningar om användningen av fördjupande läsprogram (t.ex. Words fördjupande läsprogram)
  • göra det möjligt att använda ordböcker (t.ex. Utbildningsstyrelsens ordlistor för olika läroämnen för personer med ett främmande språk som modersmål).

Ytterligare information

Information om identifiering av lässvårigheter och om de hjälpmedel som finns för lässvårigheter finns till exempel på webbplatsen Dyslexi.fi. En speciallärare, psykolog eller talterapeut som är insatt i ämnet ger inför studentexamen ett utlåtande om de särskilda svårigheterna med att läsa och skriva och om graden på svårigheterna. Celia ger information om texternas tillgänglighet och om klarspråk.
Tillbaka upp

Den studerande kan ha problem med att reglera uppmärksamheten och styra exekutiva funktioner. Koncentrationen kan lätt bli störd och den studerande orkar inte sätta sig in i en sak för en längre tid i taget. Den studerandes tankar kan börja vandra och kanske hoppa från en uppgift till en annan. Det kan vara svårt att slutföra uppgifterna och enformigheten kan kännas övermäktig. Då är det särskilt viktigt att läraren förstår att det finns många olika sätt att lära sig och samtidigt att det finns många olika faktorer som kan störa lärandet. 

Typiska utmaningar för koncentrationen och uppmärksamheten är

  • svårt att sitta stilla och att tankarna vandrar
  • oförmåga att koncentrera sig på det som studeras
  • splittrade helheter och missade detaljer, då det är svårt att hela tiden vara uppmärksam
  • svårigheter med att styra exekutiva funktioner
  • svårigheter med vakenhetstillstånd och störningskänslighet
  • motorisk rastlöshet
  • impulsivt beteende. 

Med ADHD avses en störning i aktivitet och uppmärksamhet, som förutom ouppmärksamhet och överaktivitet ofta också tar sig uttryck i impulsivt beteende och motorisk rastlöshet. ADHD leder inte nödvändigtvis till överaktivitet, utan tar sig uttryck i att man glömmer saker och ting och drömmer sig bort. 

Om den studerande har en ADHD-diagnos är det viktigt att den unga och hens närstående förstår att symtomen beror på olika funktioner i nervsystemet och att det finns hjälp för symtomen. Uppmärksamhet och koncentration kan variera avsevärt utan att det alltid är fråga om en skild uppmärksamhetsstörning.

Tips för att stödja koncentrationen och uppmärksamheten

Läraren kan stödja de studerandes koncentration och lugna ner stämningen i klassrummet genom att minska sinnesstimuli under undervisningen och studierna. Metoder som minskar dessa kan vara

  • att använda öronproppar eller lyssna på musik
  • att ändra belysningen eller akustiken i klassen och att minska visuella stimuli, till exempel med hjälp av skärmar
  • att använda stressleksaker och gymnastikbollar samt möjlighet att studera stående för att få den motoriska rastlösheten att lätta 
  • att placera de studerande i klassrummet på ett sätt som gör att de stör varandra mindre
  • att undvika trötta ögon genom att använda lästransparenger och ändra skärmens kontrast.

Mera information

Om ADHD finns information, publikationer och stöd på bland annat ADHD-förbundets webbplats och på webbplatsen ADHD-tutuksi.fi
Information om inlärningssvårigheter med anknytning till uppmärksamheten finns till exempel på webbplatsen Oppimisvaikeus.fi (på finska) som upprätthålls av Stiftelsen för rehabilitering.
Tillbaka upp

En studerande som hör till autismspektrumet har en neurobiologisk utvecklingsstörning i hjärnan som påverkar hens sätt att kommunicera och interagera med andra människor samt hur hen förnimmer och upplever den omgivande världen. Benämningen "autismspektrum" beskriver hur individuell och mångformig variationen är. Hur autismspektrumet tar sig uttryck är alltid individuellt, vilket också syns i stödbehovet och vilken stödform som är lämplig.  

En studerande med autismspektrumstörning kan ha problem med

  • exekutiva funktioner
  • sensorisk överkänslighet
  • svaga sociala färdigheter (t.ex. förmåga att läsa sociala situationer)
  • stor risk att missförstå eller missförstås
  • svårigheter att tolka miner och gester
  • brister i situationsmedvetenheten
  • begränsade intressen.

Autismspektrumet kan leda till funktionsnedsättningar och utmaningar som kan påverka livet. Men autismspektrumet innebär också olika styrkor, till exempel god koncentrationsförmåga eller stark sakkunskap om det egna intresset. Med rätt slags stöd och handledning går det att betona dessa styrkor. 

Mera information

Information om autismspektrum och olika utbildningar, kurser och evenemang finns till exempel på Autism Finland rf:s webbplats. Autism Finland rf är en riksomfattande expert- och medborgarorganisation som genom sin verksamhet strävar efter jämlikhet, gemenskap och expertis som krävs för att förstå och uppskatta autismspektrumets mångfald.
Tillbaka upp

Ungdomstiden präglas av en snabb fysisk, psykisk och social utveckling. Den unga går igenom förändringar till exempel i förhållande till sin närmaste krets, sexualitet och identitet. Varje ung person går igenom detta åldersskede individuellt och det syns inte nödvändigtvis utåt att den unga personen upplever utmaningar och känner sig förvirrad. De känslostormar, den förvirring och den nedstämdhet som är typiska för ungdomen blir till utmaningar, om de i stor utsträckning stör den ungas funktionsförmåga och aktivitet. 

Typiska utmaningar för den psykiska hälsan är

  • nervositet inför prov i störande proportioner
  • svårigheter att uppträda
  • svårigheter i sociala situationer
  • utmaningar i gruppbildningen
  • ensamhet
  • svåra livssituationer
  • depression och ångest
  • trauman
  • olika tvångssymtom.

Tips för att stödja den psykiska hälsan

De psykiska utmaningarna är individuella och mångfacetterade. Läraren kan dock även med enkla handlingar underlätta den belastning de studerande upplever och på så sätt främja de studerandes psykiska hälsa. 

Anvisningar åt dig som är lärare

  • Se till att en uppgift inte ska lämnas in senast vid midnatt. Denna inställning är ofta standard i många program, t.ex. i Classroom. 
  • Kom ihåg att bakgrunden till utmaningarna i den studerandes psykiska hälsa kan vara bristfälliga läsfärdigheter (läs- och skrivfärdigheter, studietekniker, färdigheter i informationssökning, färdigheter att uppträda inför publik, kommunikationsfärdigheter och förmåga att arbeta i grupp) som kan inverka negativt på den studerandes självkänsla och inre motivation för studierna.
  • Underskatta inte dina egna eller andra handledares och lärares observationer om den studerandes välbefinnande: om du är orolig för en studerande, tala med honom eller henne och berätta om det. Hänvisa vid behov den studerande till mentalvårdstjänster.
  • Lätta upp hela klassens nervositet inför prov genom att låta alla ha en luntlapp under provet. 
  • Gör upp tidtabellen för att returnera och lämna in prov och uppgifter innan olika lov så att de studerande på riktigt får använda lovet till att återhämta sig.

Metoder för att främja livskompetensen

  • Studerandenas välbefinnande och färdigheter i livskompetens kan stärkas genom att öka mängden valfria studier som behandlar dessa ämnen. Under sådana studieavsnitt kan handledningen stärkas med hjälp av en speciallärare, en studiehandledare eller till exempel en skolkurator.
  • Det är bra att komma ihåg hur spännande det kan vara att hålla föredrag och framträdanden och att det är viktigt att planera dem. En studerande som lider av svår scenskräck eller rädsla för sociala situationer kan erbjudas ett alternativt genomförande, till exempel i form av en video eller genom att uppträda för enbart läraren. Om olika alternativ inte erbjuds, kan rädslan för sociala situationer i värsta fall hindra gymnasiestudierna.
  • Vid behov kan prov ordnas i skilda utrymmen.
  • Betydelsen av att skapa gruppsammanhållning är särskilt viktig under det första året. Det är också bra att tänka på gruppsammanhållningen inför varje ny studieperiod, så att perioden med en eventuellt ny gruppsammansättning inleds smidigt.
  • Den studerande kan erbjudas möjlighet att göra upp en plan för förlängning av studierna, om studierna inte framskrider i den takt som eftersträvas eller om det känns svårt och stressande att upprätthålla takten. 

Mera information

Information om psykiska störningar hos unga fås till exempel från Institutet för hälsa och välfärd, tjänsten Psykporten för unga och Mannerheims Barnskyddsförbund. Psykporten för unga erbjuder bland annat guider för att klara av spelberoende, rusmedelsberoende eller psykos samt egenvårdsstöd för att klara av kriser och övervinna självdestruktivitet.
De psykiska utmaningarna kan också bero på studievärlden och den stress som den medför. Bland annat Nyyti rf främjar studerandenas psykiska hälsa genom att erbjuda mångsidig information och verksamhet om att orka i studievardagen och psykiskt välbefinnande.  Organisationen stöder också de studerande genom att erbjuda utbildning, material och nätverk.
Tillbaka upp

Ovan nämnda utmaningar för den studerande kan påverka den studerandes exekutiva funktioner. Med styrning av exekutiva funktioner avses de metoder och sätt med vilka den studerande strävar efter att uppnå sina mål. Dit hör bland annat planering av målinriktade verksamhet och val av sätt att genomföra verksamheten. Även att påbörja ett arbete, vara flexibel och att ändra sina arbetssätt är en del av de exekutiva funktionerna. 

Typiska utmaningar för exekutiva funktioner är

  • svårigheter att påbörja en uppgift
  • att fastna i en uppgift 
  • en strävan efter perfektion och oförmåga att sluta
  • att låta bli att utföra en uppgift
  • glömska
  • svårigheter att gestalta den tid som kan användas för uppgiften
  • kontinuerlig användning av mobiltelefon
  • ständiga förseningar
  • egen tidshantering och prioritering.

Tips för att stödja de exekutiva funktionerna

För att stödja den studerandes exekutiva funktioner kan läraren ge instruktioner och exempel på metoder för tids- och utrymmesanvändning. De exekutiva funktionerna blir bättre av 

  • att dela in studietakten och lektionerna, om den studerande upplever att den allmänna takten är för långsam eller snabb
  • tydliga anvisningar om kursens innehåll och uppgifter och olika datum som den studerande kan anteckna i sin kalender
  • delvis indelning av grupparbeten enligt kunnande, så att studerande som behöver mera tid inte enbart kopierar snabbare studerandes svar
  • planering av tidsanvändningen tillsammans med en speciallärare till exempel i form av veckoplanering
  • balanserad planering av studiearbetet och test av kunnandet under studieperioden, så att de studerande i tillräcklig utsträckning förstår sitt eget kunnande och sin tidsanvändning

Mera information

Information särskilt om utmaningar med exekutiva funktioner finns på bland annat HUS och Hälsobyns webbplats. Det finns också en god medicinsk praxis-rekommendation för exekutiva funktioner.

Tillbaka upp

Många sjukdomar och skador kan påverka den studerandes lärande, motivation och ork.  

Studieförmågan kan påverkas till exempel av: 

  • synskada eller nedsatt syn
  • hörselskada eller nedsatt hörsel
  • rörelsehinder, ledsjukdomar och sjukdomar i stödorganen
  • kroniska sjukdomar 
  • olyckor, skador
När en studerande har utmaningar med ett eller flera sinnen är det viktigt att läraren först sätter sig in i hur det är att fungera med utmaningen i fråga och hur en studerande som lever med utmaningen kan bemötas på bästa sätt. I Finland får man vid utmaningar med synen information och stöd bland annat från Synskadades förbund rf. Information om hörselsvårigheter och teckenspråk fås till exempel från Hörselförbundet och Finlands Dövas Förbund. Valteri center för lärande och kompetens har för sin del utarbetats bland annat för att användas av studerande, elever och personer som arbetar med dem som lever med olika utmaningar.
Det kan finnas många olika orsaker till motoriska problem. Därför skiljer sig också stödformerna från varandra när det gäller motoriska utmaningar. I Finland erbjuder bland annat Finlands Cp-förbund information, verksamhet och stöd för motoriska utmaningar och svårigheter. Finlands muskelhandikappförbund ger därtill information om muskelsjukdomar och om att bemöta personer med och leva med muskelsjukdomar. Förbundet övervakar också tillgodoseendet av rättigheterna för personer som lider av muskelsjukdomar. För en studerande som genom en olyckshändelse hamnat i en ny livssituation kan man få hjälp från TATU rf, som erbjuder kamratstöd och diskussionshjälp åt unga.
Många fysiska utmaningar kan också medföra långvarig smärta. Smärta upplevs individuellt och ska uppmärksammas och behandlas, eftersom obehandlad smärta ökar stress och avsevärt minskar funktionsförmågan och den allmänna orken. Till exempel Suomen kipu ry informerar och stöder personer som lever med smärta och deras närstående särskilt när det gäller att leva med kronisk smärta och att beakta smärta.
Tillbaka upp