Då barns och ungas fysiska aktivitet har minskat och deras kondition försämrats har också deras fysiska förutsättningar att klara av vardagliga utmaningar försvagats. Vi kan då tänka oss att många elever i skolåldern saknar nödvändig fysisk funktionsförmåga för att klara av vardagliga situationer.

Utgångspunkten för statsförvaltningens Move-projekt var att först fastställa vad som avses med fysisk funktionsförmåga och vilka de vardagliga utmaningar är där eleverna behöver fysisk funktionsförmåga. I projektet har utgående från dagens elevers behov skapats ett uppföljningssystem som ger information om elevernas funktionsförmåga och uppmuntrar till att förbättra den.

 Elevens möjlighet att klara av vardagliga sysslor som utgångspunkt

Utgångspunkten för Move-projekt var att fastställa de fysiska utmaningar som nutidens skolelever möter i vardagslivet. Dessa delområden inom den fysiska funktionsförmågan omfattar de fysiska uppgifter som krävs av barn i vardagslivet.

Som en skolelevs fysiska uppgifter i vardagen fastställdes:

  • Att ta sig till skolan gående eller med cykel (minst 5 km).
  • Att lyfta och bära den egna skol- och fritidsutrustningen.
  • Att förebygga skadeverkningar av en stillasittande livsstil: att upprätthålla normal anatomisk rörlighet speciellt i överkroppen och höftböjarna..
  • Att röra sig i trafiken: att iaktta omgivningen och reagera på ett ändamålsenligt sätt.
  • Att röra sig på olika underlag: förmåga att hålla balansen även på halt underlag.
  • Att gå i trappor och röra sig i ojämn terräng.
  • Att röra sig i vatten (att samordna arm- och benrörelserna, uthållighetskondition).

Funktionsförmåga har i Move-projektet definierats ur en folkhälsovårdande synvinkel som ”kroppens förmåga att klara av uppgifter som kräver fysisk ansträngning och att uppnå uppställda mål” (Rissanen 1999). Närmare bestämt definieras fysisk funktionsförmåga i Move-projektet utgående från konditionsfaktorer och motoriska grundfärdigheter.

Move förverkligas bäst inom den grundläggande utbildningen, eftersom den når hela åldersgruppen. Dessutom finns i skolorna tillgång till sakkunskap inom olika områden, såsom skolhälsovård, lärare, sakkunniga inom särskilt stöd och gymnastiklärare. I praktiken är det gymnastiklärarna som genomför mätningarna av den fysiska funktionsförmågan under gymnastiklektionerna. Skolor samlar in och vidarebefordrar informationen till de omfattande hälsoundersökningar som föreskrivs i förordningen.