Det är viktigt att eleverna och de studerande känner att de blir positivt bemötta varje dag i skolan eller läroanstalten. Man ska fästa uppmärksamhet vid det individuella välbefinnandet och lärandet hos varje elev och studerande.
Oppilaat välitunnilla
Foto: Hanna Anttila

Sidorna uppdateras inte längre. Den här sidan uppdaterades senast sommaren 2022.

 

Att regelbundet följa upp barnens och de ungas välbefinnande och lärande medför att man i rätt tid och i tillräcklig grad kan ge sådant stöd för lärandet eller stöd från elev- och studerandevårdstjänsterna som eleverna eller de studerande eventuellt kan behöva. Uppföljningen är en del av skolans planmässiga välbefinnandearbete, som förverkligas både under när- och distansundervisning. Speciellt vid distansundervisning är det viktigt att läraren bibehåller sin personliga kontakt till eleverna och studerandena. 

Välbefinnandeenkäten är ett systematiskt sätt att samla information om välbefinnandet och lärandet hos elever och studerande i olika åldrar både vid höstterminens start som under läsårets gång.

Enkäten kan användas både inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet.

Frågor till elever och studerande om välbefinnande

1. Hur känns det att komma tillbaka till skolan efter jullovet? Hur tror du att skolvardagen ser ut denna vår?

2. Känner du dig trött under skoldagen?

3. När du tänker på hösten 2021, hur kändes det att studera/studera på distans och har du klarat av uppgifterna? Behöver du stöd för lärande och med vad eller i vilket ämne? Fungerar nätkontakterna hemma och vem hjälper dig om du har problem med dem?

4. Har du vänner i skolan?

5. Har du tid över för hobbyer, motion och återhämtning efter läxorna och andra skoluppgifter?

6. Hurdan bedömer du att stämningen är i din grupp/klass på skalan 4-10? Hur kunde man göra stämningen eller vi-andan bättre i gruppen/klassen?

7. Har du några tips åt läraren om hur vårterminen kunde börja ännu bättre för dig eller din grupp/klass?

8. Är det något annat som du funderar på gällande skolgången/studierna?

9. Vilken är din fiilis idag på skalan 4–10?

Tillbaka upp

Varje skola och läroanstalt ska ha en elev- och studerandevårdsgrupp som planerar, utvecklar, genomför samt utvärderar elev- och studerandevårdsarbetet i skolan och läroanstalten. Gruppens centrala uppgift är att planera skolans eller läroanstaltens gemenskapsfrämjande verksamhet och den därtill hörande arbetsfördelningen. Elev- och studerandevårdsgruppens arbete fokuserar på en grupp, klass eller gemenskap och behandlar aldrig frågor som berör en enskild elev eller studerande.

Då skolarbetet inleds är det tillfälle att se över elev- och studerandevårdsgruppens verksamhetssätt och arbetsrutiner för den nya terminen. Även inom elev- och studerandevården ska man förbereda sig för att arbeta på det sätt som epidemin kräver, både i närundervisning och i situationer med distansundervisning. Det är skäl att reservera tillräckligt med tid för elev- och studerandevårdsgruppens arbete, till exempel genom att man träffas oftare.

Elev- och studerandevårdsgruppen kan till exempel använda nedanstående minneslista som stöd för att planera gruppens arbete:

Se över elev- eller studerandevårdsgruppens sammansättning Elev- och studerandevårdsgruppen ska vara en yrkesövergripande grupp och man beslutar lokalt om gruppens sammansättning. Gruppen leds i allmänhet av rektorn. Om det har skett ändringar i gruppens medlemmar under sommaren ska de nya medlemmarna introduceras i gruppens verksamhetssätt. I många skolor och läroanstalter glömmer man att eleverna och de studerande är självskrivna medlemmar i elev- och studerandevårdsgruppen och att man också ska sörja för vårdnadshavarnas delaktighet i gruppens arbete. Vid behov kan man till gruppens möten bjuda in samarbetspartner utanför skolan, för att ge ett annat perspektiv på barnens och de ungas välbefinnande efter en lång period med exceptionella förhållanden. Det är bra att i elev- och studerandevårdsgruppen även diskutera hur man går till väga inom elev- och studerandevården, ifall till exempel skol- och studerandehälsovårdens personal behöver övergå till att arbeta med uppgifter för att förhindra coronapandemin.

Uppdatera skolans eller läroanstaltens elev- eller studerandevårdsplan. Elev- och studerandevårdsplanen styr den helhet som elev- och studerandevårdsverksamheten utgör i skolan och läroanstalten. I planen fastställs målen för arbetet och arbetssätten samt aktörerna. Elev- och studerandevårdsplanen ska uppdateras alltid då det finns behov, vanligtvis en gång per år. Det är viktigt att planen och instruktionerna för verksamheten som beskrivs i planen uppdateras regelbundet så att de motsvarar både situationer då undervisningen ordnas som närundervisning och situationer med distansundervisning. Det lönar sig att särskilt fästa uppmärksamhet vid följande aspekter: 

Följ med elevernas och de studerandes välbefinnande. När terminen inleds är det fortfarande viktigt att fästa uppmärksamhet vid varje elevs och studerandes individuella välbefinnande och lärande. Elevernas och de studerandes stödbehov och eventuella effekter som de exceptionella undervisningsarrangemangen har haft ska följas upp och utvärderas i synnerhet när det gäller elever och studerande som har deltagit i distansundervisning under en längre tid eller som redan tidigare har behövt mera stöd för sin utveckling. I elev- och studerandevårdsgruppen kan man till exempel komma överens om hur man i skolan eller läroanstalten ska kartlägga elevernas eller de studerandes välbefinnande efter jullovet, eller hur man i fortsättningen regelbundet följer upp deras välbefinnande, också i situationer då undervisningen ordnas på distans.

Följ upp välbefinnandet i skol- eller läroanstaltsgemenskapen. Information om både elevernas/de studerandes och skol- eller läroanstaltsgemenskapens välbefinnande kan samlas in från olika källor. Med hjälp av mångsidig information kan man rikta det gemenskapsfrämjande utvecklingsarbetet rätt så att de svarar på skolans eller läroanstaltens egna behov. Med hjälp av aktuell information kan man också följa upp och utvärdera det gemenskapsfrämjande arbetet.

 

Stärk det gemenskapsfrämjande arbetet. Början av terminen är en viktig tidpunkt för samhörigheten och gemenskapen samt det gemenskapsfrämjande arbetet i skolorna och läroanstalterna, speciellt i år. Även i det förebyggande arbetet bör verksamheten grunda sig på aktuell information om både elevernas, de studerandes och hela gemenskapens välbefinnande. Verksamheten som berör gemenskapens välbefinnande, hälsa och trygghet ska planeras så att den kan genomföras både i närundervisningen och i situationer då undervisningen ordnas på distans. Delaktighet är en förutsättning för samhörighet och gemenskap och det är bra att involvera eleverna och de studerande samt vårdnadshavarna i planeringen, genomförandet och utvärderingen av arbetet. Det lönar sig därtill att fästa uppmärksamhet vid följande aspekter:

  • Behovet av att stärka samhörigheten och gemenskapskänslan är särskilt stor i de skolor och läroanstalter där undervisningen har ordnats med exceptionella arrangemang under det föregående läsåret.
  • Det gemenskapsfrämjande arbetet förutsätter att man diskuterar och kommer överens om de gemensamma verksamhetssätten samt introducerar dem för hela personalen. Det lönar sig att reservera tillräckligt med tid för detta längre fram under läsåret.
  • Målet ska vara att stärka interaktionen mellan eleverna/de studerande, stödja deras socioemotionella färdigheter och gruppbildning samt skapa en positiv gruppdynamik i varje grupp och klass, särskilt i år.
  • Kreativa och aktiverande arbetssätt samt par- och grupparbeten utvecklar de sociala färdigheterna och främjar grupptillhörigheten som en del av undervisningen. Samtidigt ska man se till att inget barn och ingen ung person hamnar utanför eller blir ensam i en gruppsituation.
  • Barnen och de unga är en styrka såväl i planeringen av gruppbildningen som i planeringen av verksamhetssätt som främjar gemenskapens välbefinnande. Det lönar sig att ta vara på deras kreativitet och innovativa tankesätt.

 

Kom överens om principerna för tidig upptäckt och individuell elev- och studerandevård. Eleverna och de studerande har upplevt coronatiden på olika sätt. Coronapandemin har nödvändigtvis inte alls påverkar skolgången för yngre elever, medan en stor del av de studerande på andra stadiet har varit tvungna att vara borta från närundervisningen i långa perioder. För en del elever och studerande har distansundervisningen gått problemfritt och enkelt, medan andra har upplevt att undervisningen på distans har varit belastande. Även elevernas och de studerandes möjligheter att få stöd för sitt lärande och välbefinnande har kunnat variera, till exempel på grund av distansundervisning, svårigheter som gäller tillgången till elev- och studerandevårdstjänster eller familjens resurser. Även om elev- och studerandevårdsgruppen inte behandlar ärenden som berör en enskild elev eller studerande, kan man i gruppen komma överens om de allmänna principerna för det individuella elev- och studerandevårdsarbetet. Elev- och studerandevårdens verksamhet under läsåret kan även planeras med beaktande av följande perspektiv:

  • I vardagen i skolan har läraren den bästa möjligheten till tidig upptäckt. I elev- och studerandevårdsgruppen kan man dra upp riktlinjerna för hur elev- och studerandevårdstjänsterna kan konsulteras då det finns oro för en elev.
  • Eleverna och de studerande har rätt till elev- och studerandevårdstjänsterna, alltså psykolog- och kuratorstjänster och skol- och studerandehälsovård, både då deltar i närundervisning och i undervisning på distans. Inom elev- och studerandevårdstjänsterna är det bra att förbereda sig för arbete såväl på mottagningen som med digitala förbindelser. Man bör också förbereda sig på ett ökande behov av individuellt stöd.
  • Det lönar sig att vid ingången av varje läsår repetera verksamhetssätten för den individuella elev- och studerandevården tillsammans med personalen (även skyldigheten att hänvisa eleven/den studerande till elev- och studerandevårdens psykolog- och kuratorstjänster, om en anställd vid skolan bedömer att eleven/den studerande är i behov av dessa tjänster). 
  • Genom att presentera elev- och studerandevårdstjänsterna för eleverna och de studerande samt berätta om tjänsternas arbetssätt, är det lättare för barnen och de unga att be om hjälp ifall de har behov av det.

Informera om elev- och studerandevårdens verksamhet. Vikten av att sörja för informationsgången kan inte betonas för mycket, inte heller inom elev- och studerandevården. Särskilt i situationer då undervisningen och elev- och studerandevården ordnas på sätt som avviker från det normala, bör eleverna och de studerande samt deras vårdnadshavare ha uppdaterad och aktuell information om vilka elev- och studerandevårdstjänster de har tillgång till och om deras verksamhet.  Eleverna/de studerande, vårdnadshavarna och samarbetspartnerna behöver få information om  

  • den gemensamma elev- och studerandevården och därtill hörande verksamhetssätt och planer
  • elev- och studerandevårdsgruppens verksamhet
  • rätten till elev- och studerandevårdstjänster och de olika sakkunnigas uppgifter samt hur man söker sig till tjänsterna och hur de kan nås
  • skolans/läroanstaltens eller elev- och studerandevårdstjänsternas sätt att hålla kontakt med eleverna/de studerande under den tid undervisningen ordnas på distans
  • skolans/läroanstaltens resultat från olika datainsamlingar
  • aktuella företeelser som utgör hot för välbefinnandet och som också återspeglas i skolan, såsom krissituationer, epidemier eller mobbning. 
Tillbaka upp