Välbefinnande och återhämtning från coronapandemin

Varje skola och läroanstalt ska ha en elev- och studerandevårdsgrupp som planerar, utvecklar, genomför samt utvärderar elev- och studerandevårdsarbetet i skolan och läroanstalten. Gruppens centrala uppgift är att planera skolans eller läroanstaltens gemenskapsfrämjande verksamhet och den därtill hörande arbetsfördelningen. Elev- och studerandevårdsgruppens arbete fokuserar på en grupp, klass eller gemenskap och behandlar aldrig frågor som berör en enskild elev eller studerande.

Då skolarbetet inleds är det tillfälle att se över elev- och studerandevårdsgruppens verksamhetssätt och arbetsrutiner för den nya terminen. Även inom elev- och studerandevården ska man förbereda sig för att arbeta på det sätt som epidemin kräver, både i närundervisning och i situationer med distansundervisning. Det är skäl att reservera tillräckligt med tid för elev- och studerandevårdsgruppens arbete, till exempel genom att man träffas oftare.

Elev- och studerandevårdsgruppen kan till exempel använda nedanstående minneslista som stöd för att planera gruppens arbete:

Se över elev- eller studerandevårdsgruppens sammansättning Elev- och studerandevårdsgruppen ska vara en yrkesövergripande grupp och man beslutar lokalt om gruppens sammansättning. Gruppen leds i allmänhet av rektorn. Om det har skett ändringar i gruppens medlemmar under sommaren ska de nya medlemmarna introduceras i gruppens verksamhetssätt. I många skolor och läroanstalter glömmer man att eleverna och de studerande är självskrivna medlemmar i elev- och studerandevårdsgruppen och att man också ska sörja för vårdnadshavarnas delaktighet i gruppens arbete. Vid behov kan man till gruppens möten bjuda in samarbetspartner utanför skolan, för att ge ett annat perspektiv på barnens och de ungas välbefinnande efter en lång period med exceptionella förhållanden. Det är bra att i elev- och studerandevårdsgruppen även diskutera hur man går till väga inom elev- och studerandevården, ifall till exempel skol- och studerandehälsovårdens personal behöver övergå till att arbeta med uppgifter för att förhindra coronapandemin.

• Välbefinnande genom generellt inriktat arbete – elevhälsogruppen inom den grundläggande utbildningen
• Toisella asteella toimien – opas oppilaitoksen opiskeluhuoltoryhmälle (på finska)

Uppdatera skolans eller läroanstaltens elev- eller studerandevårdsplan. Elev- och studerandevårdsplanen styr den helhet som elev- och studerandevårdsverksamheten utgör i skolan och läroanstalten. I planen fastställs målen för arbetet och arbetssätten samt aktörerna. Elev- och studerandevårdsplanen ska uppdateras alltid då det finns behov, vanligtvis en gång per år. Det är viktigt att planen och instruktionerna för verksamheten som beskrivs i planen uppdateras regelbundet så att de motsvarar både situationer då undervisningen ordnas som närundervisning och situationer med distansundervisning. Det lönar sig att särskilt fästa uppmärksamhet vid följande aspekter: 

• Det ökade behovet av elev- och studerandevårdstjänster som pandemin har medfört samt dess konsekvenser på välbefinnandet påverkar uppskattningen av det totala behovet av elev- och studerandevård och de tjänster som finns tillgängliga
• Rutinerna för det gemenskapsfrämjande arbetet ska säkerställas också i situationer med distansundervisning (se senare i texten)
• Pandemin är en krissituation och även krisplanen ska uppdateras till de delar som berör pandemin
• I situationer då undervisningen ordnas på distans förutsätts andra verksamhetssätt i arbetet för att förhindra mobbning, våld och trakasserier Det är viktigt att precisera planen så att det är möjligt att omedelbart ingripa i icke-önskvärt beteende och agerande till exempel på olika plattformar som används

  • Antimobbningsarbete i skolor och läroanstalter

• I en pandemisituation kan det finnas olika orsaker till en elevs eller studerandes frånvaro, vilket förutsätter olika verksamhetssätt i skolorna och läroanstalterna.
  • Deltagande och frånvaro i den grundläggande utbildningen från och med 1.1.2022
  • Deltagande och frånvaro i undervisningen i gymnasiet från och med 1.1.2022
  • Anvisningar om uppföljningen av framsteg i studierna och frånvaro inom yrkesutbildningen från och med 1.1.2022

Följ med elevernas och de studerandes välbefinnande. När terminen inleds är det fortfarande viktigt att fästa uppmärksamhet vid varje elevs och studerandes individuella välbefinnande och lärande. Elevernas och de studerandes stödbehov och eventuella effekter som de exceptionella undervisningsarrangemangen har haft ska följas upp och utvärderas i synnerhet när det gäller elever och studerande som har deltagit i distansundervisning under en längre tid eller som redan tidigare har behövt mera stöd för sin utveckling. I elev- och studerandevårdsgruppen kan man till exempel komma överens om hur man i skolan eller läroanstalten ska kartlägga elevernas eller de studerandes välbefinnande efter jullovet, eller hur man i fortsättningen regelbundet följer upp deras välbefinnande, också i situationer då undervisningen ordnas på distans.

• Enkät om ungas välbefinnande

Följ upp välbefinnandet i skol- eller läroanstaltsgemenskapen. Information om både elevernas/de studerandes och skol- eller läroanstaltsgemenskapens välbefinnande kan samlas in från olika källor. Med hjälp av mångsidig information kan man rikta det gemenskapsfrämjande utvecklingsarbetet rätt så att de svarar på skolans eller läroanstaltens egna behov. Med hjälp av aktuell information kan man också följa upp och utvärdera det gemenskapsfrämjande arbetet.

•  I de nationella uppgiftsinsamlingarna, såsom enkäten Hälsa i skolan eller TEA-viisari (hälsofrämjande verksamhet i kommunen) har ingått frågor om coronapandemins effekter på välbefinnandet. De skol- och kommunspecifika resultaten av skolhälsoenkäten finns tillgängliga i januari 2022. Resultatet av TEA-enkäten som gäller andra stadiet publicerades i maj 2021.
  • THL (på finska): Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen lukioissa – TEA 2020. Tilastoraportti (pdf) 
  • THL (på finska): Hyvinvoinnin ja terveyden ja edistäminen ammatillisessa perustutkintokoulutuksessa 2020. Tutkimuksesta tiiviisti (pdf) 
• I många skolor och kommuner samlar man också in information om gemenskapens välbefinnande med egna enkäter till eleverna och de studerande eller vårdnadshavarna, med olika former av kundrespons eller via elev- och studerandevårdtjänsternas patientuppgiftssystem.

Stärk det gemenskapsfrämjande arbetet. Början av terminen är en viktig tidpunkt för samhörigheten och gemenskapen samt det gemenskapsfrämjande arbetet i skolorna och läroanstalterna, speciellt i år. Även i det förebyggande arbetet bör verksamheten grunda sig på aktuell information om både elevernas, de studerandes och hela gemenskapens välbefinnande. Verksamheten som berör gemenskapens välbefinnande, hälsa och trygghet ska planeras så att den kan genomföras både i närundervisningen och i situationer då undervisningen ordnas på distans. Delaktighet är en förutsättning för samhörighet och gemenskap och det är bra att involvera eleverna och de studerande samt vårdnadshavarna i planeringen, genomförandet och utvärderingen av arbetet. Det lönar sig därtill att fästa uppmärksamhet vid följande aspekter:

• Behovet av att stärka samhörigheten och gemenskapskänslan är särskilt stor i de skolor och läroanstalter där undervisningen har ordnats med exceptionella arrangemang under det föregående läsåret.
• Det gemenskapsfrämjande arbetet förutsätter att man diskuterar och kommer överens om de gemensamma verksamhetssätten samt introducerar dem för hela personalen. Det lönar sig att reservera tillräckligt med tid för detta längre fram under läsåret.
• Målet ska vara att stärka interaktionen mellan eleverna/de studerande, stödja deras socioemotionella färdigheter och gruppbildning samt skapa en positiv gruppdynamik i varje grupp och klass, särskilt i år.
• Kreativa och aktiverande arbetssätt samt par- och grupparbeten utvecklar de sociala färdigheterna och främjar grupptillhörigheten som en del av undervisningen. Samtidigt ska man se till att inget barn och ingen ung person hamnar utanför eller blir ensam i en gruppsituation.
• Barnen och de unga är en styrka såväl i planeringen av gruppbildningen som i planeringen av verksamhetssätt som främjar gemenskapens välbefinnande. Det lönar sig att ta vara på deras kreativitet och innovativa tankesätt.

• Gemensam elev- och studerandevård under distansundervisning: Digitala verksamhetssätt för att främja välbefinnandet
• 10 tips för att stärka gruppbildningen och samhörigheten bland studerande (på finska)
• Kompisfärdigheter är färdigheter som kan övas upp

Kom överens om principerna för tidig upptäckt och individuell elev- och studerandevård. Eleverna och de studerande har upplevt coronatiden på olika sätt. Coronapandemin har nödvändigtvis inte alls påverkar skolgången för yngre elever, medan en stor del av de studerande på andra stadiet har varit tvungna att vara borta från närundervisningen i långa perioder. För en del elever och studerande har distansundervisningen gått problemfritt och enkelt, medan andra har upplevt att undervisningen på distans har varit belastande. Även elevernas och de studerandes möjligheter att få stöd för sitt lärande och välbefinnande har kunnat variera, till exempel på grund av distansundervisning, svårigheter som gäller tillgången till elev- och studerandevårdstjänster eller familjens resurser. Även om elev- och studerandevårdsgruppen inte behandlar ärenden som berör en enskild elev eller studerande, kan man i gruppen komma överens om de allmänna principerna för det individuella elev- och studerandevårdsarbetet. Elev- och studerandevårdens verksamhet under läsåret kan även planeras med beaktande av följande perspektiv:

• I vardagen i skolan har läraren den bästa möjligheten till tidig upptäckt. I elev- och studerandevårdsgruppen kan man dra upp riktlinjerna för hur elev- och studerandevårdstjänsterna kan konsulteras då det finns oro för en elev.
• Eleverna och de studerande har rätt till elev- och studerandevårdstjänsterna, alltså psykolog- och kuratorstjänster och skol- och studerandehälsovård, både då deltar i närundervisning och i undervisning på distans. Inom elev- och studerandevårdstjänsterna är det bra att förbereda sig för arbete såväl på mottagningen som med digitala förbindelser. Man bör också förbereda sig på ett ökande behov av individuellt stöd.
• Det lönar sig att vid ingången av varje läsår repetera verksamhetssätten för den individuella elev- och studerandevården tillsammans med personalen (även skyldigheten att hänvisa eleven/den studerande till elev- och studerandevårdens psykolog- och kuratorstjänster, om en anställd vid skolan bedömer att eleven/den studerande är i behov av dessa tjänster). 
• Genom att presentera elev- och studerandevårdstjänsterna för eleverna och de studerande samt berätta om tjänsternas arbetssätt, är det lättare för barnen och de unga att be om hjälp ifall de har behov av det.

Informera om elev- och studerandevårdens verksamhet. Vikten av att sörja för informationsgången kan inte betonas för mycket, inte heller inom elev- och studerandevården. Särskilt i situationer då undervisningen och elev- och studerandevården ordnas på sätt som avviker från det normala, bör eleverna och de studerande samt deras vårdnadshavare ha uppdaterad och aktuell information om vilka elev- och studerandevårdstjänster de har tillgång till och om deras verksamhet.  Eleverna/de studerande, vårdnadshavarna och samarbetspartnerna behöver få information om  

• den gemensamma elev- och studerandevården och därtill hörande verksamhetssätt och planer
• elev- och studerandevårdsgruppens verksamhet
• rätten till elev- och studerandevårdstjänster och de olika sakkunnigas uppgifter samt hur man söker sig till tjänsterna och hur de kan nås
• skolans/läroanstaltens eller elev- och studerandevårdstjänsternas sätt att hålla kontakt med eleverna/de studerande under den tid undervisningen ordnas på distans
• skolans/läroanstaltens resultat från olika datainsamlingar
• aktuella företeelser som utgör hot för välbefinnandet och som också återspeglas i skolan, såsom krissituationer, epidemier eller mobbning.